Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
kan. komma fram till räknemässigt användbara
uttryck för spännings- och
ström-fördelningen vid den ur
reläteknisk synpunkt besvärligaste
typen av fel, nämligen dubbel
jordslutning. Fig. 8 visar upptill ett
nät med jordslutning på fas S i
punkten (1) och på fas T i
punkten (2), medan nedtill visas
fiktiva trefasgeneratorer
inkopplade i dessa punkter i enlighet med
den föregående
framställningen. Enär emellertid det nu
behandlade fallet leder till ganska
svårhanterliga uttryck, införas
redan från början tre förenklade
antagande, nämligen
Då erhålles lösningen av systemet (18):
N
tpi + qi-Pi^]E—^[ix—il-K]p^p^]E
(19)
A A
K- + Prfi]E— (1—<^)p2 + E
Ea2 = ^a[a—<v
A A
[1 - Vi + «Ii— oc2p2qt]E— [1—a(l—<x)p2+2<x*pipi\E
Eb2=j" f 1—Pi + a29i—apx q,]E— ^ [ 1 + oc(l-oc)Pl+2 ocPlp2]E
A
Eol = —-^[ot—ocr-\- ocpxp2r +2ocp1q2 — 2ocip2 — oc2q2]E
E»s= ■
N
- [a2 — oc2r oc2p1p2r-\-2oc2p2ql — 2ocp1 — ocq^E
1. Felen äro impedanslösa.
2. De olika kretsarnas impedanser kunna sättas
lika för pius- och minusföljd.
3. Spänningsfall och fasvridning mellan de två
felställena kunna i det ostörda tillståndet försummas.
Nu införas följande beteckningar:
Zalc= nätets impedans per fas för pius- och
minus-följd, mätt från den fiktiva generatorn i (1) och med
trepolig jordslutning i (2).
Zol ;r=d:o för nollföljd, per fas.
Zal2=kvot mellan emk per fas av pius- eller
minusföljd i (1) och motsvarande ström i (2) med
trepolig jordslutning därstädes.
Z012 = d:o för nollföljd, per fas.
Za2 och Z02 = motsvarande i punkt (2).
Vidare är givetvis Zal2 = Za21 och Zol2 = Zo21.
Om Eal Ebl Eoi Eai Ebi Eoi betyda samma som vid
härledningen av ekv. (5), ehuru hänförda till de
respektive felställena, så uppskrivas direkt
ekvationerna:
(18)
Eal Ef, i
Za i Zai
E,
En
o 1 . J .En I E q 2
Z„ Z„-|9 Z„19 Z0l2
ol ^al2 ^al2
E<x + Ealoc + Ebl<x2 + E01 = O
E.
E,
bl
oc
al <*■
Z<j 1 %al
Eg 1 , Eb! E,
Za 12
Eal
E„i E„
Z„
-"a 12
oc , Ebloc
Jol
o i E,
Z012 Z
Z,
Eh
En
= 0
a 12
E,
^a 12
■’a 12
v 2 .
z
+
a 12
\Eoc2 + Ea2oc2 + Eb2
Inför beteckningarna:
a 2
Epi Ea 2oc
^ol2 Za2
a + EO2
62 ^ Eq2 _ q
Za2 Zo2
E:
b 2
OC’
En
Aa 1 I" 1_____U
Za 12 Z0i2 LZa) Za2 Za 12J
i- r_j___l]
i i2 LZ„i Zo2 Z0 12J
A
Pi
Za
Z„
P2
"a 1
ZQ12
Z„1
N = 2Aa[l +Plq2
9i =■
o 12-
Zai2
Za 2 _ Z
Zol2 Z
Z02
2<?i] + 3 A„p1p2
4-f AaZa\2Z0\2 ‡]
?2 =’
Som synes äro i detta fall uttrycken för
störningssystemets emk, vilka på grund av de impedanslösa
felen även utgöra störningssystemets faspotentialer
vid felställena, beroende av vilketdera felet som
ligger i fas S resp. T. Genom att växla oc och a.1
erhållas emellertid direkt uttrycken för det fall att
felens lägen i dessa båda faser växlats.
Om nätet är kompenserat, så blir A0 = O, vilket
lätt kan visas. Samtidigt blir qx q21= 1. I detta fall
förenklas ekv. (19) väsentligt, i det att alla termer
med A0 bortfalla ur uttrycken för de trefasiga
spänningskomponenterna.
Utrymmet medger ej genomförandet av en
diskussion av de i ekv. (19) visade, tämligen
svåröverskådliga lösningarna. En sådan bekräftar emellertid det
på grundval av praktiska erfarenheter väntade
förhållandet, att någon generell lösning av det selektiva
reläskyddets problem vid dubbla jordslutningar
knappast står att finna ens med användande av
symmetriska komponenter. För speciella fall torde dock
den erhållna lösningen av den matematiska uppgiften
kunna ge värdefulla anvisningar rörande praktiskt
användbara reläanordningar.
Beräkningar och modellförsök.
Under de senare åren har allt större
uppmärksamhet ägnats åt modellförsök som ett värdefullt
hjälpmedel vid studiet av ström-, spännings-, effekt- och
impedansfördelningen i ett kraftnät vid inträffande
driftstörning. En dylik modell måste, för att över
huvud kunna användas för osymmetriska förlopp,
vara utförd med element för såväl de trefasiga,
symmetriska komponenterna som för
nollföljdskomponen-ten. Man kan nu möjligen invända, att för att kunna
bygga en sådan modell måste man känna samtliga de
data för nätet, som kommit till användning i de ovan
härledda formlerna, och då är det enklare och billigare
att fullfölja undersökningen rent räknemässigt i
enlighet med de härledda uttrycken och därigenom
inbespara såväl modellbyggande som experimentarbete.
Gentemot en sådan förmodan må påpekas, att den
fullständiga genomräkningen av ett enda störningsfall
innefattar, förutom den i det ovanstående visade
beräkningen av komponentpotentialerna i felstället,
även bestämning av de från felet utgående
strömmarna och dessas fördelning i nätets olika grenar,
vidare komponentspänningarnas fördelning i nätets
olika punkter samt slutligen, i den mån de resulte-
6 sept. 1941
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
