Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
hållas framför allt såsom svar på utsända
frågeformulär eller genom personliga intervjuer. Det är
uppenbart av allra största vikt, att man vid bearbetandet av
det insamlade materialet med största försiktighet och
urskiljning använder sådant material, som ger uttryck
för den tillfrågades åsikter eller omdömen. Bäst är
att så långt möjligt konstatera faktiska förhållanden.
Statistiken är vid sidan av bokföringen ett mycket
viktigt hjälpmedel för den företagsekonomiska
forskningen. Vi ha anledning att med största
uppmärksamhet och intresse studera och tillgodogöra oss
särskilt den i U. S. A. synnerligen högt utvecklade
moderna statistiska tekniken. Här stå amerikanarna
framför alla andra, och ej minst inom den
företagsekonomiska forskningen ha de visat vilka goda
resultat, som kunna ernås med hjälp av högt utvecklade
statistiska metoder.
Men företagsekonomisk forskning bör ej vara
liktydigt med statistiska kompilationer, om de än äro
aldrig så skickligt gjorda. Bet är den på ingående
kunskap om företagsekonomiska förhållanden och
orsakssammanhang baserade analysen av de studerade
företeelserna, diskussionen av olika möjliga slutsatser,
som är det väsentliga i forskningsarbetet.
Emellertid kan naturligtvis understundom enbart
själva insamlandet, sovrandet och grupperingen av
materialet räknas såsom forskningsarbete, ifall det är
avsett att slutföras av speciellt sakkunniga,
branschspecialister.
Av vilka organ utföres företagsekonomisk forskning?
A. Företagareintressen (med tonvikt på
privatekonomiska ändamål).
1. Individuellt (för eget bruk).
Obs. särskilt den amerikanska forskningen enl.
den förut lämnade översikten.
a. Företag inom lantbruk, skogsbruk,
bergshantering, industri.
b. Handelsföretag.
c. Banker. Försäkringsbolag.
Kommunikationsföretag.
d. Upplysningsbyråer» Tidningar och
tidskrifter.
2. Branschsammanslutningar resp. deras
forskningsinstitut.
a. "Öppna" branschföreningar.
Ex. Industriförbundets och
Arbetsgivareföreningens: "Industriens Utredningsinstitut",
vilket sysslat med balansundersökningar,
speciellt i fråga om räntabiliteten,
skatte-• frågor, småindustriens problem osv.
Svenska Pappersbruksföreningens
produk-(luktionsundersökningar.
b. "Slutna" forskningsgrupper.
Speciellt inom detaljhandeln och
hantverket.
3. Reklamintressen.
a. Reklambyråerna (reklamskapande organ).
Se artikel av J. E. Leander i Affärsekonomi
nr 16, 1939. I U. S. A. finnas 15—20
byråer med väl utrustade forskningsinstitut i
storleksgruppen 8—40 mill. dollar
omsättning per år. I dylika byråer med 200—400
anställda syssla 20—30 fast anställda med
forskningsuppgifter. Kostnaden för
forskningen beräknas uppgå till någonting
sådant som 2—7 % av omsättningen.
I Sverige har en reklambyrå. 6 fast
anställda för marknadsforskning.
b. Reklambärande organ (tidningar och
tidskrifter, säljare av affischutrymme,
direktreklamsäljare, radiostationer i U. S. A.
osv.). I Sverige förtjänar särskilt
Affärsekonomi att nämnas med 10 fast anställda
för forskningsuppgifter. Varje år utsändes
s. k. referensnummer innehållande data
beträffande olika tidningars
spridningsområ-råden, den svenska handelns lokalisering,
befolkningens fördelning på yrkesgrupper
osv. Löpande presenteras annonsstatistik
med en uppdelning efter branscher, olika
slags press, riks- och lokalannonsering osv.
Tryckeriföretagens service-avdelningar
utföra även visst forskningsarbete.
c. Affärsföretags kundtjänst: banker,
försäkringsbolag. Ex. Skandinaviska Bankens
kvartalsskrift.
Metropolitan Life Insurance Company,
Po-licy Holders Service Bureau, som gör
allehanda undersökningar till tjänst för
ledningen i försäkrade företag.
4. Forskningsorganisationer.
a. Marknadsforskningsföretag.
Ex. A. C. Nielsen Company, Chicago. Se
artikel av J. E. Leander: "Nielsens
Indexserier" i Affärsekonomi nr 2, 1940.
Företaget startade 1933 med 16 personer, men
hade i slutet av år 1939 500 anställda, av
vilka 105 ständigt äro stadda på resor ute
i landet för undersökningar. Forskningen
avser speciellt fabrikanternas avsättning av
de stora märkesvarorna och går ut på att
sätta försäljningsledningen i stånd att
mäta effektiviteten av vidtagna åtgärder. Den
praktiska betydelsen och affärslivets
uppskattning av Nielsens arbete framgår
därav, att 21 av Nielsens kunder betalade
över $ 25 000 per år vardera, 10 mera än
$ 50 000, 7 större belopp än $ 100 000 samt
en kund t. o. m. över $ 200 000 per år.
Jfr härmed A. E. F:s hela budget, ca 12—
15 000 kronor per år!
b. Konsulterande.
B. Offentliga myndigheter (med tonvikt på
ekonomiskt politiska ändamål).
1. Statliga.
a. Permanenta organ.
U. S. A.:
Department of Commerce, Department of
Labor och Department af Agriculture.
Ensamt det senares Bureau of Agricultural
Economics sysselsätter 700 personer.
Såsom exempel på arbete utfört för
Department of Commerce kan nämnas en
avhandling om 34 sidor betitlad "Advertising in
Sweden" och författad av dåvarande
amerikanske handelsattachén i Sverige.
4 jan. 1941
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
