Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tyskland:
Reichskuratorium für Wirtschaftlichkeit
och dess Forschungsstelle iiir den Handel.
Här utföres det grundligaste och mest
omfattande företagsekonomiska
forskningsarbetet i världen utanför U. S. A.
Sverige:
Kommerskollegium, Socialstyrelsen etc.
Särskilt förtjäna nämnas här
Socialstyrelsens utredningar om affärsanställdas
förhållanden 1925, 1937 samt Kommerskollegii
Specialundersökningar publicerade 1914—
17 (för 1912/13), nämligen 1) Textil- och
beklädnadsindustri, 2) Läder-, hår- och
gummiindustri och 3) Bergshantering. 1
vissa hänseenden äro dessa förträffliga,
men man saknar den speciellt
företagsekonomiska sakkunskapen. Denna är
däremot väl företrädd i utredningen 4) Den
svenska sjöfartsnäringen, publicerad 1936.
1 denna medarbetade två D. H. S.-are.
b. Tillfälliga organ: Kommittéers
specialutredningar.
Ex. Handels- och Finansdepartementens
specialutredningar om De svenska
enhets-prisföretagen 1935.
Statligt kaffemonopol.
Statligt bränslemonopol.
Bryggerinäringen.
Socialiseringsnämndens
balansundersök-ningar för åren 1911—25.
1936 års rationaliseringsutredning: en
intensivundersökning beträffande 37 typiska
industriföretag har refererats löpande i
Affärsekonomi 1939 och 1940.
2. Kommunala: speciellt genom kommittéer.
C. Universitet, högskolor och stiftelser med tonvikt
på vetenskapliga ändamål.
1. Lärare.
För vårt lands vidkommande må förutom det
arbete, som utförts av professor Heckscher för
föreläsningar i Affärsföretagets ekonomi, här
endast nämnas, att arbetet inriktats dels på
idé- och litteraturhistoria, bokföringsteknikens
och kontorsorganisationens områden,
balansanalyser och under senare år på
distributionsekonomiens och kostnadsberäkningens
problem.
2. Seminarier.
I de företagsekonomiska seminarierna har
under årens lopp ett ej obetydligt material
samlats, varvid diskussionerna äro refererade i
förvarade protokoll.
3. De företagsekonomiska institutionerna inkl.
"doktorander".
Dessa ha (speciellt i Göteborg) utfört rätt
mycket insamlings- och katalogiseringsarbete
vilket utgör viktiga hjälpmedel för forskaren.
En stor balansundersökning pågår sedan
många år vid Handelshögskolan i
Göteborg-men väntar ännu på publicering.
Enär vår högsta examen är ekonomisk
magisterexamen, och intresset för denna hittills va-
rit mycket ringa, ha tyvärr blott få
avhandlingar lämnats, i Stockholm endast två.
Utvecklingen måste enligt min mening föra
därhän, att handelshögskolorna eller en
ekonomisk fakultet erhålla promotionsrätt. Först
när man hunnit så långt, kan man vänta sig
verkligt betydelsefulla, på djupet gående
forskningsbidrag från elevers sida. Allt måste
dock göras för att underlätta dylika arbeten,
även om de ej ha vinnandet av doktorsgrad
till mål.
Det är egendomligt, att den högskola, som sist
fått en professur inom företagsekonomiens
område, har utsikter att bli den första i vårt land
att kreera doktorer på avhandling av t. e. i
industriell ekonomi eller organisation. Jag
antar nämligen, att teknologie doktorsgraden
kan vinnas även inom detta fack.
4. Speciella akademiska forskningsinstitut.
a. Utlandet.
b. Sverige.
I Sverige finnes för närvarande blott ett
självständigt akademiskt
forskningsinstitut, nämligen Affärsekonomiska
Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i
Stockholm, eller för korthetens skull A. E. F.
Detta finansieras
dels av statsbidrag, de första tre åren
6 000 kr., därefter 5 000 kr. per år (år 1940
blott 1 000 kr., dels av Wallenbergska
Stiftelsen, 1 750 kr. per år, samt från
Handelshögskolan fria lokaler och (under senare
år) 6 000 kr. årligen.
dels av vissa föreningar, nämligen
Industriförbundet — tills för några år sedan 2 000
kr. per år —, Köpmannaförbundet,
Sveriges Järnhandlares Centralförbund,
Ingenjörsvetenskapsakademien och
dels av enskilda, framför allt Kooperativa
Förbundet, som hela tiden anslagit 2 000
kr. per år.
■Löner
■Hyra .2,8%
Diverse 5.07.
Vinst-och
/edor/öh3.9’A
Summa !62’At
Löner ine/.
/ecJor/ön 6.3’/.
Hyror /.?’/.
Diverse 7,/’/b
Summa /?/’/,
SPECER/- OCH
MA TVARUHANDELN
JÄRNHANDELN
HERRBEKLÄDNADS
-BRANSCHEN
BOKHANDELN
Fig. 1. "Vart kundens krona tar vägen" enligt A. E. F :s
undersökningar omkring år 1930.
6
4 jan. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
