Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
de båda vetenskaperna på sà sätt, att man vill
förlägga nationalekonomien inom ett fält och
företagsekonomien inom ett annat frän det förra helt
avgränsat. Det finns nämligen ett betydande gemensamt
område för den ekonomiska forskningen, oavsett om den
är nationalekonomisk eller företagsekonomisk eller om
den gäller ett speciellt företags ekonomi på ett visst
bestämt område. Det är alltså inte någon väsentlig
principiell olikhet utan en olikhet i omfånget och
graden av detaljbehandling ifråga om företagsekonomiska
problem.
Det är också med hänsyn till en annan grupp av
problem en viss skillnad i graden, och det är i
förhållande till de psykologiska problemen. Dessa
problem möta nationalekonomerna kanske i mycket
högre grad i form av masspsykologi — det typiska
handlandet. Hur den stora mängden av människor
handla intresserar nationalekonomen.
Företagsekonomen åter måste även på detta område företaga en
betydande differentiering. Härav följer, att det
individuella handlandet måste underkastas en kritisk
granskning och kanske även att det etiska för
företagsekonomen vid analys av ett företags ekonomiska
handlande spelar en ganska central roll. Detta var
vad jag ville anföra med hänsyn till förhållandet
mellan den allmänna ekonomien och
företagsekonomien.
Jag kommer så över till gränsdragningen med
hänsyn till tekniken. Med hänsyn till metoderna gäller,
att matematiska metoder äro av stort intresse både
för teknikern och för företagsekonomen. Men det
finns även en viss olikhet i det avseendet, nämligen
den, att den företagsekonomiska jämförelsen eller
metoden använder som numeriskt jämförelsetal
pris-talvärderingar. Dessa värderingar äro inte alltid
så entydiga som de tekniska siffrorna i regel äro. De
tekniska måtten ligga nämligen utanför den vanliga
diskussionen. De äro fasta och klara måttenheter,
under det att måttenheternas värde i en
företagsekonomisk undersökning kan underkastas betydande
förändringar, beroende på en mängd omständigheter. Detta
är en omständighet som lätt förbises, särskilt vid ytlig
bekantskap med företagsekonomien och när man möter
den i form av framlagda bokslutssiffror, vilka man
därför utan vidare accepterar.
Även med hänsyn till ändamålet är det en
betydande skillnad mellan teknikens och den
företagsekonomiska forskningens problem. Ändamålet med en
företagsekonomisk forskning är i regel ganska
skiftande, och resultatet måste bli beroende av för vilket
ändamål vi göra undersökningen. Vid en teknisk
undersökning kunna vi i regel röra oss på ett område,
som förefaller att vara*mera exakt. Den tekniska
forskningen är alltså till synes mera exakt och
företagsekonomien till synes mindre exakt.
Ur en annan • synpunkt är den företagsekonomiska
undersökningen överordnad den tekniska. Ändamålet
med all teknisk verksamhet, produktion och
distribution, är behovstäckning, eller om vi se det ur
ekonomisk synpunkt vinsten — förtjänsten. Denna kunna
vi inte bedöma ur synpunkten av teknisk forskning.
Den tekniska forskningen kan visa, var ett tekniskt
optimum ligger, men den kan inte visa oss, hur vi
lämpligen skola kunna förfara för att på ett
förnuftigt sätt tillfredsställa mänskliga behov eller få
affärsföretag att gä ihop. För den företagsekonomiska
forskningen gäller det alltså ett överordnat mål och de
tekniska ändamålen bli i förhållande härtill
underordnade. Detta är av stor betydelse att hålla i minnet i
samband med undervisningen i företagsekonomi vid
tekniska högskolor. Teknikern får ju en utbildning som
i mycket hög grad är speciellt
tekniskt-matematiskt-vetenskapligt lagd. Jag anser emellertid, att det är
en stor brist i ingenjörernas utbildning att icke en
bredare plats är lämnad åt undervisning i principiellt
företagsekonomiska frågor och forskningsuppgifter.
Nu har det första steget här i Sverige tagits till
avhjälpande av denna brist. I samband härmed skulle
jag emellertid vilja framhålla betydelsen av att de
mera speciella industriellt-ekonomiska problemen
knytas till och baseras på en principiellt lagd
företagsekonomisk forskning och utbildning.
Professor Sällfors: Även jag vill instämma i
professor Kristenssons varma lovord över professor
Sil-léns mycket intressanta föredrag. Det var en ovanligt
klar och systematiskt upplagd skildring vi alla fingo
av hela det område som företagsekonomien omfattar.
Det är ganska naturligt att ett ämne som är så
omfattande som detta måste få tyngdpunkten lagd på
olika sätt vid olika högskolor. Vid handelshögskolan
ligger tyngdpunkten speciellt på den finansiella delen
av ämnet och på distributionsekonomien. Vid en
teknisk högskola kommer tyngdpunkten förnämligast att
ligga på den delav ämnet, som professor Sillen kallade
företagets arbetsorganisation och kostnaderna. Vidare
ha vi redovisning, bokföring, kostnadsberäkning,
budgetering och statistik.
Vid Tekniska högskolan har man under de senaste
10—15 åren hyst mycket stort intresse för detta
ämnesområde, och det beror förmodligen på att det
har visat sig att det inom industrien behövs ingenjörer,
som äro kapabla att tänka ekonomiskt, huvudsakligen
beträffande företagets drift, men naturligtvis också
beträffande distributionen, när det gäller speciellt
tekniska problem.
Det har visat sig, att så snart en fabrik nått en
viss storleksordning alldeles oberoende av vilken
tillverkning fabriken representerar, en högskoleingenjör
med god teknisk utbildning kan göra nytta ur
ekonomisk synpunkt i driften.
Professor Sillén: Jag är professor Kristensson
mycket tacksam , för att han kompletterade mitt föredrag
genom att tala om just gränsområdet till andra
vetenskaper, inte minst nationalekonomien, där vi
uppenbarligen röra oss på i många hänseenden gemensamt
område. Härutöver vill jag endast säga, att jag har
alldeles samma inställning beträffande betydelsen av den
deduktiva forskningen som professor Kristensson har.
Lektor Frykholm framkastade förslaget att den
ekonomiska tekniska doktorsgraden skulle kunna tagas
vid de högskolor där man nu kan disputera för filosofie
doktorsgraden i nationalekonomi.
Professor Kristensson beklagade det faktum att vi
ej ha någon lärostol i företagsekonomi vid något av
våra universitet och alltså ingen möjlighet att
disputera inom denna gren av den allmänna ekonomien.
Icke minst jurister ha nytta av kombinationen:
företagsekonomi-nationalekonomi.
Professor Sillén redogjorde för hur denna fråga låg
till vid Handelshögskolan.
Direktör Rosenberg väckte tanken att ett samarbete
borde organiseras mellan högskolorna för att bättre
kunna uttnyttja tillgängliga lärarekrafter. Elever vid
Handelshögskolan borde få rätt att vid Tekniska
högskolan studera t. e. arbetsledning inom industriell
drift och vice versa.
Professor Sällfors ansåg att det skulle vara mycket
lyckligt om dir. Rosenbergs tanke kund’e realiseras.
Högskolemyndigheterna skulle säkerligen hälsa ett
dylikt samarbete med största tillfredsställelse.
4 jan. 1941
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
