Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Doktor Liljeblad: Vi måste bringa det därhän, att
den företagsekonomiska och teknisk-ekonomiska
utbildningen i allmänhet får ett helt annat inflytande
i vårt land hos myndigheterna och på alla områden
som en motvikt mot juristherraväldet, i varje fall i
dess nuvarande form.
Herr ordföranden: Vi äro tacksamma för vad vi här
i kväll ha fått lära av prof. Sillén och vi äro
tacksamma för att vi fått ha detta möte tillsammans med
ekonomerna. Jag ber att få tacka alla som har
kommit hit och särskilt prof. Sillén för hans värdefulla
bidrag och förklarar sammanträdet avslutat.
Industriell kostnadsberäkning och prispolitik.
Av professor R. KRISTENSSON.
(Forts, från sid. 67, 1940.)
II. Prissättningen ur ekonomiska synpunkter.
En offentlig priskontroll har icke det
huvudsyftet att förhindra vinster — borde åtminstone icke ha
ett så negativt syfte. Den borde ha till uppgift att
övervaka att priset bäst möjligt kan fylla sin
ekonomiska uppgift att rättleda produktion och
konsumtion. Ett för högt pris på en vara kan framkalla
överproduktion av en vara och brist på andra. Ett
för lågt pris kan framkalla oekonomisk konsumtion
av lagrade varor och hindra nyproduktion.
Bedömningen av det skäliga priset innefattar sålunda icke
endast bedömning av ett eller flera företags normala
plankostnader utan även av marknadssituationen och
verkningarna på produktion och konsumtion.
Att lämna den relativt fasta utgångspunkt för
prissättningen som en kostnadsberäkning utgör,
förefaller kanske många tekniker motbjudande. Men vid
närmare eftertanke är det väl ändå klart, att man
icke bör medvetet skada den ekonomiska
verksamheten enbart för att fasthålla vid en ofta bristfälligt
beräknad genomsnittskostnad.
Prissättningen är för såväl det enskilda företaget
som samhället en alltför viktig angelägenhet för att
stelt bindas vid en eller annan
kostnadsberäkningsmetod. Kostnadsberäkningarna ha en mycket stor
betydelse som ledning för prissättningen — och detta
ju mera desto bättre utvecklade metoderna äro. Men
prissättningen bör bestämmas som ett led i företagets
hela handlingsprogram, detta sett som ett led uti
hela hushållningen.
De ekonomiska verkningarna av en autonom
prispolitik av de enskilda företagen.
Vi kunna icke här söka gå djupare in i de
ekonomiska synpunkterna på prispolitiken. Men vi skola
något sammanfatta verkningarna av en av de enskilda
företagen bedriven, autonom prispolitik med syfte att
maximera vinsten. Detta antages ofta och säkert
åtskilligt överdrivet vara kännetecknet på praktisk
prispolitik.
Vid monopol antages väl ganska allmänt, att
monopolisten söker att höja priserna så länge ske kan
för att maximera vinsten. Detta är en ensidig
betraktelse. Även monopolisten har ofta större vinst
vid ett relativt lägre pris — då efterfrågan sjunker
vid ett högre pris. Dessutom får även monopolisten
tänka på latenta möjligheter till konkurrens och
därför icke missbruka sin makt. För monopolet —
särskilt för trusten finnes det ofta större vinstmöjlighe-
ter genom en rationalisering av produkten och
försäljning än genom prishöjningar.
Vid konkurrens mellan två företag bli
förhållandena fullständigt labila, om båda handla autonomt för
att maximera sina vinster. Resultatet blir som regel
förluster för båda företagen. Antingen tvingas det
ena att nedlägga sin verksamhet, varvid monopolet
kommer, eller bli vissa överenskommelser nödvändiga,
eller framtvingas en annan typ av handlingsprogram,
varvid företagen taga hänsyn till varandra.
Det antages ofta i den grundläggande ekonomiska
teorien, att den fria konkurrensen mellan ett stort
antal företag på en fullkomlig marknad leder till en
stabil jämvikt i priser. Men erfarenheterna från det
praktiska livet visar oss att den fria konkurrensen
mellan ett större antal företag som handla utan
hänsyn till varandra icke leder till stabila priser och
jämvikt men är synnerligen farlig, särskilt om
konkurrensen begagnar sig av prissänkning som kampmedel.
Det vållar en ekonomisk otrygghet, som icke är av
godo. Fruktan för dessa verkningar av den fria
konkurrensen verkar sekundärt till utbudsbegränsning
och ofta även till onödiga prisförhöjningar.
En teoretisk analys av förhållandena vid autonomt
handlande visar även att denna handlingstyp icke är
lämplig för avsättningspolitik. Särskilt farlig är
den när priserna användas som kampmedel, men ofta
är den även skadlig när man aktiviserar
försäljningsarbetet alltför mycket eller utbjuder för stora
mängder. Företagen tvingas härigenom in i en
kampinställning, som i längden skadar dem själva såväl som
konsumenterna.
Detta förklarar även den på senare tid allt
vanligare inställningen hos företagen: att de alltmera ställa
sig solidariska i sin försäljningspolitik genom
användning av gemensamma, skäliga normer för sin
prissättning, samt genom att redan från’början inställa
sig så, att hänsyn tages till såväl kundernas som
konkurrenternas reaktioner på deras egna åtgärder.
Det uppstår efter hand hedersregler för pris- och
försäljningspolitiken, som i många fall bestämmas i
kartellavtal, branschavtal och liknande, men som,
även där de icke kodifieras, accepteras av
branschernas folk som berättigade. Dessa regler kunna gälla
såväl priser som reklam och övrig aktiv
försäljningspolitik.
Härmed följer även en viss omläggning i företagets
mål från det kortsiktiga intresset att maximera
vinsten i perioden till en strävan att söka vinna en
rimlig, varaktig vinst genom en fullgod kundtjänst
och genom en rimlig delning av marknaden med
konkurrenterna.
10
4 jan. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
