Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Distributörer Distributörer
Fig. 2. o. Direkta statsinköp. b. Köp och försäljning ske
genom branschorgan.
man klart insett detta och arbetat på att få fram
hundraprocentiga branschsammanslutningar och
korporationer.
Denna för oss främmande tanke kan naturligtvis
omsättas även i ett demokratiskt styrt land, något
som ju också skett i stor utsträckning hos oss. Fri
villiga men kommissionsdirigerade insatser från
branschorgan ha med gott resultat utnyttjats t. e. för
att sprida vederhäftiga upplysningar och stävja både
pessimism och profithunger. Säkerligen kunna andra
betydande fördelar vinnas genom ett mera
målmedvetet utnyttjande av inom
branschsammanslutningarna förefintliga ingående kunskaper och deras ofta
manifesterade vilja till samarbete.
Ju starkare branschorgan desto mera
arbetsuppgifter kunna anförtros dem, såsom expertis åt
kommissionerna, planläggning och utredningar t. e.
beträffande normal praxis rörande kostnadsberäkningar,
prissättning, avtal etc. Ju mera denna
självverksamhet utvidgas desto mindre behov av statlig
administration och statliga ingripanden. Detta förutsätter
en viss statlig auktorisation av branschföreningarna
och en motsvarande stark ansvarskänsla hos
branschorganet. Dess medlemmar måste uppfatta sin
förenings uppgift som ett samhällstjänande med ett
effektivt utnyttjande av branschens produktionsför
måga som mål.
Där statliga garantier måste tillgripas, böra dessa
lämpligen kunna överföras genom branschorgan. Det
ligger visserligen nära till hands att fullgöra en
statlig avsättningsgaranti genom stora statsinköp direkt
från de olika producenterna, såsom var vanligt under
förra krisen (fig. 2 a). Därvid måste staten
sedermera sälja varan till grossister och distributörer —
eventuellt med förlust. Metoden kan ha sina fördelar,
då staten har stora egna behov av varan. Men
komplikationer uppstå här lätt genom att staten uppträder
både som grosshandlare och konsument. Det är då
av fördel, om statsorganen kunna utnyttja lämpliga
branschorgan: köpa genom grossisternas och sälja
genom distributörernas branschorgan (fig. 2 b). Än mera
utpräglad blir denna fördel, om staten ej behöver
direkt ingripa utan kan nöja sig med att kontrollera och
garantera den mellan branschorganen gjorda
överenskommelsen. Detta gäller även då staten inför
inblandningstvång (som t. e. med motorspriten i lättbentyl)
och s. a. s. låter konsumenterna övertaga stödköpen.
Enligt dessa tankegångar kommer man fram till en
slags kombination av de ovan beskrivna linjerna, som
synes, ha särskilda fördelar i vårt land och som är
baserad dels på frivilliga men statligt auktoriserade
organ inom näringslivet och dels på statligt garanterade
avtal, som så långt ske kan förmedlas av dylika
organ.
Största intresset knyter sig då till frågan, huru
sådana garantiavtal skola kunna uppbyggas.
Tillhandahållandet av kapital eller kapitalvärden.
Man kan här skilja på tre fall: kapitalvärden in
natura, penningar eller garanti för kredit. Med
naturakapital menas då, att företaget i fråga får fritt
eller mot en nominell avgift disponera en staten
tillhörig naturatillgång t. e. en torvmosse eller en gruva.
Denna metod är enkel och bra men kan endast
användas i vissa specialfall.
Vanligare är. att staten tillskjuter kapital mot låg
eller ingen ränta. Härvid får staten givetvis taga
risken, att räntan och avbetalningarna utebli, kanske
också kapitalet går förlorat. Det blir därför
nödvändigt att utöva en rätt ingående och besvärlig kontroll,
bl. a. för att hindra, att ekonomiska värden på ett eller
annat sätt överföras till finansiellt besläktade enskilda
företag.
Statliga förlagslån ha en betydelse, som icke bör
försummas i detta sammanhang. Även om
statsmakterna ha garanterat inköp av en viss produktion till
visst pris, är det juridiskt sett ingenting som hindrar,
att dessa garantier slopas genom ett följande beslut i
den lagstiftande församlingen. Ett statligt förlagslån,
som binder företagaren till återbetalningsskyldighet
endast om förutsättningarna för hans verksamhet icke
förändras i menlig riktning genom andra beslut av
statsmakterna, gör därför statsgarantin mera
betryggande.
Då ren statsdrift icke är önskvärd, händer det ibland
att staten ingår som aktieägare och förbehåller sig
motsvarande kontroll. I vissa fall har det utfallit
lyckligt som t. e. vid Luossavaara-Kirunavaara a.-b.
Risken är att sådana företag kunna mista den
enskilda driftens slagkraft och smidighet samtidigt som det
allmännas önskemål på lång sikt icke tillräckligt
beaktas. Den rent statliga driften synes därför vara att
föredraga där enskild drift under statlig
avsättnings-garanti ej är till fyllest.
En mellanform för finansiering, som står
naturakapitalet nära, är att staten anskaffar sådan
maskinutrustning eller bygger sådana anläggningar som
speciellt behövas för beredskapsproduktionen.
Dessa anläggningar förbli statens egendom men
uthyras till lämplig företagare. Härigenom vinner man
två fördelar på en gång, nämligen att kunna utnyttja
både statens större förmåga att skaffa pengar och
taga risker och den enskilda driftens större smidighet.
Metoden skulle lämpa sig alldeles särskilt bra, när
det av tekniska skäl är nödvändigt att inrätta ett stort
antal små företag, t. e. kolugnar för rationell
tjärtill-verkning. Statlig uthyrning av gengasverk vore
kanske att föredraga framför lån till dem som icke själva
kunna bekosta en omläggning till gengas, och
gengasveden skulle nog lättare kunna skaffas fram till
rimligt pris, om staten hyrde ut kapverk, torkugnar och
lämpliga transportvagnar. Staten tar ändå risken,
ty om en överinvestering sker på dessa områden
måste det allmänna troligen träda in. Speciella
fördelar med den nämnda anordningen är att staten kan
18
1 febr. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
