- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation /
19

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

anskaffa standardiserad utrustning i stora serier på
långt fördelaktigare villkor än om ett flertal enskilda
företagare göra inköpen, och att rådgivning och
driftkontroll kan ordnas mycket lättare, om
anläggningarna äro enhetliga.

Garanti för att eliminera risker.

Det naturligaste sättet att hjälpa en viss önskvärd
näringsgren på traven är emellertid att garantera
avsättning och pris inom en viss tidsperiod, så att
vederbörande företagare kan finansiera sin anläggning på
vanligt sätt och räkna med en budget, där
statsgaran-tin avlyfter de risker, som kristidens abnorma
förhållanden medföra. Statsgarantin måste då taga sikte på
de viktigaste posterna i kalkylen.

Till en början kan staten sålunda genom understöd
till forskning och provdrift och genom
kommissionernas planeringsarbete avlyfta startkostnader, som
eljest skulle avskräcka enskilda företagare från
nyskapande verksamhet.

Staten kan vidare garantera råvarutillförsel genom
att upplåta nyttjanderätt till inhemska naturtillgångar
såsom redan antytts, genom att införa maximipris på
inhemska råvaruprodukter och genom att lagra
nödvändiga importvaror i beredskapssyfte.

Staten bör ytterligare vidtaga åtgärder för att
säkra oavbruten tillgång till lämplig arbetskraft.
Härutöver fordras emellertid en avsättningsgaranti, som
gör det möjligt för företagaren att täcka
driftkostnaden samt avskriva anläggningen inom en viss period
och ändå göra en överenskommen vinst.

Såsom redan sagts behöver det statliga stödet i
regel icke omfatta hela processen
tillverkning-anpassning-försäljning-distribution, utan det bör endast
drivas så långt som nödvändigt är. Det kan i regel
begränsas till själva produktionskostnaderna, under det
att varans anpassning till marknaden, dvs.
vidareförädling, paketering, montage etc., och dess försäljning
till distributionsorganen helt överlämnas till enskilt
initiativ. Distributionen skötes i regel långt bättre av
enskilda eller kooperativa distributionsföretag än av
statsunderstödda organ och bör därför överlämnas åt
dessa utan annat ingrepp än initiativ till
organisatoriska förbättringar samt viss prisövervakning från
kommissionernas sida. Detta illustreras i tabellen
härinvid. (Tab. 1.)

Utformandet av statlig avsättningsgaranti.

Yid beredskapsföretag kan man inte på
konventionellt sätt räkna med en avskrivning på 8 eller 10 år

Tab. I. Exempel på olika långt gående statliga ingrepp.
1. Statligt kapital. 2. Enskilt kapital.

kr/q/år

kr/q enh./år

[-Anläggningskostnad-]

{+Anlägg-
ningskostnad+}

i Exempel 1 Exempel 2
Stat Ensk. Stat Ensk.
Förberedelser:
Forskning ....... x — x —
Provdrift ........ x — x —
Planering ........ x — x —
Kapitalanskaffning . x — — x
Drift:
Råvara .......... x — x —
Kraft & bränsle .. — x x —
Arbete .......... — x x —
Anläggning:
Avskrivning ..... — x x —
Ränta ........... — x x —
Underhåll ........ — -x x —
Anpassning ........ — x — x
Distribution........ — x — x

med ett visst årligt belopp. Avskrivningen måste gå
mycket snabbare. En översiktlig bild erhålles genom
att gå ut ifrån ett sådant summerande
kostnadsdiagram med anläggningskostnad och driftkostnad, som
visas i fig. 3. Diagrammet tänkes avse ett visst
huvudsteg i en förädlingsprocess. Kostnaderna ha
reducerats till en produktionsförmåga av q enheter per år,
varigenom olika stora företag bli direkt jämförliga.
Enheten kan t. o. m. göras universell, t. e. vid
bränsleframställning millioner kcal i st. f. hl träkol, ton
torv, kg skifferolja eller liter sprit, varigenom ännu
bredare jämförbarhet erhålles. Där flera olika
produkter framkomma nr samma anläggning måste de
evalveras på lämpligt sätt med hänsyn till
huvudprodukten, och diagrammet ritas för korrigerad mängd
av denna.

Av praktiska skäl måste garantiavtalet i regel avse
ett visst pris per enhet producerad vara. Inkomsten
härav följer alltså en linje genom origo, såsom i fig. 4.
Garantin måste nu utsträckas till en sådan kvantitet
och en sådan tidsperiod, att garantilinjen därinom
skär kostnadslinjen. Man kan därvid för enkelhets
skull rita så, att den överenskomna vinsten redan
tänkes inlagd i kostnadslinjen. Skärningspunkten anger
då garantiperiodens längd.

Kostnadslinjen kommer i själva verket att bestå av
en summering av flera olika kostnadslinjer, såsom

kr /q/åj

£ 5 Sr

2q 3q produktion Q

år

enheter

Fig. 3. Summerande kostnadsdiagram.

Fig. 4. Inkomstlinjen enligt
garantipris skär
kostnads-linjen vid garantiperiodens
slut.

Fig. 5. Kostnadslinjen
består av ett flertal element
som summeras.

1 febr. 1941

19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941i/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free