Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
än som motsvarar hela den mobiliserbara
produktionskapaciteten.
Helt annorlunda ställer det sig, ifall avtal om hela
kvantiteten göres med gruppen kollektivt till det
beräknade medelpriset. Man kan då vänta sig att de
företag som ligga bäst till utvidga sin produktion.
Samtidigt stiger självkostnaden sannolikt något för
merkvantiteterna såsom antytts i fig. 14. Där liar
antagits. att företagen 1—4 forcerat så att de ensamma
ha skött hela produktionen Q, under det att företagen
5—9 avstått. Gruppen har gjort en extravinst,
motsvarande ytan X, och samtidigt en besparing,
motsvarande ytan Y, och omfattande avskrivningen av
anläggningar vid företagen 5—9, som ej kommit till
utförande. Staten har fått hela den önskade
kvantiteten till avsett totalpris, och gruppen har genom
rationell fördelning av produktionen gjort en så god
affär, att de företag, som stått för produktionen,
kunna soulagera dem som avstått därifrån genom att
utbetala den vinst, de eljest skulle ha gjort.
Härav synes framgå, att det både ur. statens och
företagarnas synpunkt är av fördel, om garantiavtal,
som baseras på självkostnad, icke ingås med
individuella företag utan med en grupp av intresserade
företag på basis av ett genomsnittligt pris. Det blir
sedan gruppens ensak att inom sig fördela
produktion och garanti på mest rationella sätt och att
tillgodogöra sig de extra vinster, som därvid uppkomma.
Hela detta resonemang med kompenserad
statsgaranti är ju ganska schematiskt och torde icke i detalj
kunna följas vid en verklig överenskommelse.
Särskilda svårigheter möta vid dess tillämpning på
industrier med ett flertal av varandra beroende produkter.
Det är emellertid intressant att se, att nästan alla de
ovan berörda momenten återfinnas i de principer för
avtal beträffande tillverkning av motorsprit, som
godkändes av 1939 års urtima riksdag. Liknande
metoder, med mer eller mindre fullständig tillämpning av
kostnadsformeln, ha kommit till användning i ett stort
antal andra fall.
Litteratur
Kockums mekaniska verkstads a.-b., Malmö, 1840—
1940. Minnesskrift. Redigerad av C. E. von Seth,
Malmö 1940.
Det har numera blivit en fast och god tradition, att
industriföretagen — stora och små — låta utarbeta
historiker över sin verksamhet, då företagen kunna se
tillbaka på ett tillräckligt antal årtionden. Sådana
monografier ha under de senaste åren sänts ut i stora
upplagor från ett betydande antal av våra industriella
företag och spritt upplysning i vida kretsar om det
sätt, på vilket svensk industri byggts upp, framförallt
under det senast förflutna seklet. Ytligt betraktat
skulle detta främst kunna ha sin betydelse för det egna
företaget, dess intressenter och ett antal privilegierade,
som erhålla dessa bokverk, men betydelsen av
publikationer av ifrågavarande art synes mig vara långt
större än så Genom allt som på detta område hittills
i bokform offentliggjorts går som en stark och
glödande röd tråd vittnesbördet om den roll som den
personliga, ofta riskfyllda insatsen från de ledandes sida
ständigt haft under gångna decennier och under
skiftande yttre förhållanden, och om hur endast de
företagare, som haft högt ställda mål baserade pä reali-
tetens fasta mark, ha kunnat föra sina företag genom
tidens stormar, säkert navigerande efter den
utstakade kursen trots ekonomiska och sociala
strömkant-ringar och skiftande politiska vindar. Ingalunda har
detta varit en lätt uppgift, och de som i våra dagar
besvära sig över ovisshet, omstörtande tendenser,
pålagor och tvång från ovan och nedan, må de begrunda,
att så har det varit otaliga gånger förut och kommer
väl sannolikt att länge än förbli. Det kanske till och
med kunde sägas, att endast det som födes mied vånda
och utvecklas under svårigheter har utsikter att stå
sig i längden, att växa och bli starkt.
När man slår upp det nyligen utkomna
minnesverket över Kockums mekaniska verkstads a.-b. och
som rubrik över det första kapitlet finner orden:
"Mannen och situationen", tycker man sig ha funnit
nyckeln till icke endast detta företags händelserika
tillvaro under 100 år utan också det karakteristiska
för den industriella företagsverksamhet i vårt land,
som vi — med all rätt —- äro stolta över, som vi ha
att slå vakt om och som det är de nu ledandes
uppgift att vårda och under alla förhållanden söka föra
vidare på den väg, som kan befinnas vara den mest
lämpliga. Kockums historia löper parallellt med hela
den svenska industriens historia inom samma tidrymd.
Ett referat av det ståtliga bokverkets innehåll kan
här icke komma ifråga. Det gäller emellertid om
denna minnesskrift, liksom om en del andra från våra
industriföretag, att om kännedomen om det historiska
förloppet kan ge möjligheter till vidgad syn pä den
aktuella situationen och framtidens perspektiv, så bör
en sädan bok kunna bli av oskattbart värde för dem,
som nu stå mitt uppe i sin dagliga gärning inom svensk
industri och teknik. Att endast lägga fram dessa
minnesskrifter som prydnader eller stoppa in dem på
en hylla i biblioteket är fel. De skola läsas och
begrundas icke endast av dem, som ha företagsledningen
om hand, utan även av dem som äro soldater i den
stora armé som kämpar för att vinna segrar pä
arbetets och produktionens fredliga slagfält, för
försörjning av stora delar av vårt folk och för skapande
av nya och bättre möjligheter till verksamhet även pä
andra områden än de, som tillhöra timlig välfärd.
Fullrustad som aldrig förr, under skicklig teknisk
och administrativ ledning och med stor beprövad
arbetarstam går Kockums mekaniska verkstad ett nytt
sekel tillmötes under en omstörtningarnas tid, då
hopplöshetens spöke på många håll brett ut sina
armar. Impulsgivare och nyskapare av stora mått
krävas i våra dagar, mgn det fordras också ansvarskänsla
och pietet mot det förgångna för att icke
kontinuiteten med det förflutna skall brytas. En kraftig och
ren källa till inspiration i det avseendet är den
minnesskrift, med vilken Kockums hugfäst minnet av
flydda arbetsdagar, av förhoppningar som uppfyllts
eller gäckats, av erfarenheter av positivt och negativt
slag, av framgångar och bakslag. I sanning ett
imponerande bokslut för hundraårsperioden.
Torsten Althin.
Svensk reklam — Svenska reklamförbundets årsbok
1940 — är till omfånget betydligt mindre än tidigare år,
men dess innehåll är kvalitativt desto mer övertygande:
det utgör en tydlig manifestation av den svenska
reklamens orientering mot nya uppgifter, som betingats av
krislägets allvar. En betoning av reklamens sociala
ansvar och möjligheter har vid tidigare tillfällen —
exempelvis vid den Nordiska reklamkongressen 1937 och
konferensen "Folkhälsa och reklam" i Stockholm hösten
1938 — gjorts av ReMamförbundet, och den nya
årsboken ger ett nytt, otvetydigt vittnesbörd om reklamens
självrannsakan och strävan efter ny, social anpassning.
En orientering mot de samhällsorganisatoriska uppgif-
1 febr. 1941
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
