Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION
Redaktör.- ERIK SWARTLING
HÄFTE 3 utgiven av svenska teknologföreningen 1 MARS 1941
INNEHÅLL: Fackpressen och det fria näringslivet. — Människan som produktionsfaktor inom industrien,
av professor Tarras Sällfors. — Statligt stöd till beredskapsföretagen. — Litteratur.
Fackpressen och det fria näringslivet.
Det som förenar den mångfald av periodiska
publikationer som gå under det gemensamma namnet
"fackpressen" är att de alla direkt eller indirekt tjäna
det ekonomiska livet. I känsla av att fackpressens
möjligheter att på ett tillfredsställande sätt fylla sin
uppgift ökas i samma mån som dess ställning starkes
och fackpressens tillvaro blir mera levande i det
allmänna medvetandet, tog år 1931 denna tidskrifts
dåvarande chefredaktör, direktör Carl Kleman,
initiativet till bildandet av föreningen "Svensk fackpress",
som numera räknar en betydande del av landets
ledande facktidskrifter som sina medlemmar. Denna
förening kan följaktligen i år se tillbaka på en
tioårig verksamhet. Föreningens högtidsdag infaller
den 22 ds och kommer att celebreras med ett extra
sammanträde.
Det kanske icke kan anses omotiverat att i detta
sammanhang nämna något om fackpressens arbete.
Dess tidskrifter få givetvis en annan prägel över sig
än dagstidningarna.
De artiklar som publiceras i en facktidskrift böra
självfallet utmärka sig för aktualitet, men detta ord
får beträffande fackpressen en annan och vidare
innebörd än ifråga om dagstidningarna för vilka
aktualiteten ofta blir ett mycket flyktigare begrepp. Vad
innehållet beträffar måste kravet på grundlighet och
vederhäftighet bli långt strängare än det som man
har anledning att ställa på dagstidningarna med
hänsyn till den knappa tid som står dem till buds och
till det faktum att de i första hand äro
nyhetsförmedlare. Fackpressen håller sig i regeln och med
all rätt borta från de dagspolitiska fejderna. Om
någon gång ett inlägg i den politiska debatten måste
göras, bör deltagandet i diskussionen inskränka sig
till att belysa de tekniska eller ekonomiska fakta
eller sammanhang, som kunna vara av betydelse för
problemens lösande. Man kan också säga att
fackpressen vid behandling av politiska eller samhälleliga
frågor i stort sett bör röra sig på det principiella
planet. Det är då endast helt naturligt om
fackpressen utsträcker sin ekonomiska
upplysningsverksamhet till att även omfatta innebörden av sådana
fundamentala principer som utgöra själva grundvalen
för vårt ekonomiska liv.
En sådan ledande idé är i vårt land principen om
medborgarens grundlagfästa frihet, ty ur den följer
alla våra medborgerliga rättigheter och därmed
också vårt fria näringsliv.
För närvarande hotas näringslivets frihet från två
håll. För det första är det vårt nuvarande, av kriget
betingade läge som gör statsingripanden i det
ekonomiska maskineriet ofrånkomliga. Detta är helt
naturligt, ty när det gäller att i orostider snabbt
inrikta ett folks alla krafter på vissa livsviktiga men
begränsade mål såsom skydd mot krig eller krigföring
måste med nödvändighet de enskilda företagens
samverkan med de statliga myndigheterna bli långt
intimare och av en annan karaktär än under lugnare
förhållanden. För övrigt innebära statsingripanden
av detta slag ingen fara för friheten annat än om det
finns anledning frukta att staten icke ämnar släppa
sitt grepp över det ekonomiska livet sedan normala
tider åter ha inträtt.
För det andra hotas det fria näringslivet av en del
mer eller mindre grumliga men desto ivrigare
hävdade tankegångar enligt vilka hela vårt nuvarande
samhällsskick och därmed också vårt ekonomiska liv
skulle ha gjort bankrutt.
Vad som eventuellt skulle komma i stället är här
icke det väsentliga. Det som har betydelse i detta
sammanhang är att den demokratiska
styrelseformen, som erkännes vara riktig i princip, anses ha
misslyckats på grund av korruption och oförmåga hos
de ledande icke blott i vårt land utan över huvud
taget. Mänskligheten är enligt dessa uppfattningar icke
mogen för ett demokratiskt styrelsesätt! Det är
alltså den mänskliga naturens ofullkomlighet som bär
skulden till misslyckandet. För att undvika ett dylikt
fiasko har man tydligen endast två vägar att välja på:
Antingen arbeta ut något annat, så beskaffat
styrelsesätt att den mänskliga oförmågan hindras från
att göra skada.
Eller finna ledarebegåvningar av en sådan
intellektuell och moralisk resning att de kunna spela
försynens roll.
Båda alternativen äro tydligen orimliga, ty den
mänskliga naturens ofullkomlighet är en faktor som
man måste räkna med. Det är därför alldeles
uppenbart, att det är absolut nödvändigt att ett lands alla
medborgare stå under lagen, alltså även den högsta
ledningen, och att regeringsmakten omgärdas med
bestämmelser och förordningar, så att ingen kan
godtyckligt berövas sin frihet utan laga dom och
rannsakan eller kastas i fängelse för sina åsikters
skull.
Om vi likväl förutsätta att det trots allt skulle
5 april 1941
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
