- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation /
28

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig’. 4. Resandet av Antoninus-obelisken i Rom år 1705.

han orkade. Prestationen varade emellertid endast
under 4 sek. Sådana kraftprestationer ha emellertid
intet att göra med det arbete, som förekommer inom
industrien, enär det ju där gäller att göra arbetet så
litet tröttande som möjligt såväl i varje särskilt
ögonblick som på långt sikt.

För att få en uppfattning om hur ekonomisk
människan ställer sig såsom kraftproducent inom
industrien, begagna vi den nyssnämnda normala
maxiini-siffran på 28 000 kgm under en 8-timmars arbetsdag
och antaga, att arbetarens lön är 1 kr. pr timme samt
att övriga rörliga kostnader för arbetaren uppgå till
25 öre. Med denna totala timkostnad på 1.35 kr.
kostar en 8-timmars arbetsdag 10 kr., vilket också är
priset för arbetsmängden 28 000 kgm. Yi antaga nu
i stället, att detta arbete skulle utföras med tillhjälp
av elektrisk kraft, vilken antages kosta 5 öre pr kWh
(vilket är ett ganska högt pris, då ju industrier finnas,
som endast betala 2 eller till och med 1 öre).
Kostnaden för de 28 000 kgm skulle då, även om vi endast
förutsätta en slutlig verkningsgrad av 50 %, ej bli
mer än 0,8 öre i stället för 10 kr. Egentligen skulle
vid en noggrann jämförande beräkning mellan de två
olika arbetssätten även vissa andra kostnader för den
mekaniserade metoden medtagas, såsom kostnader för

Fig. 5. Resandet av Cleopatras nål i London år 1878.

reparationer och underhåll, avskrivningar,
kapitalränta o. d., men de äro ej av den storleksordning, att
de kunna i detta fallet inverka på slutresultatet.

Denna kalkyl visar således, hur ytterligt
oekonomisk människan är, när det gäller att inom industrien
utföra rena kraftprestationer.

Jämfört med mekanisk energi har människan
därjämte den stora olägenheten att vid tungt
kroppsarbete bli trött, varför arbetet måste avbrytas med
vilopauser. Vid vissa tunga arbeten, såsom
säckbär-ning, har det visat sig, att människan måste vila sig
ända till 60 % av totala arbetstiden för att kunna
utföra den bästa prestationen. Därjämte kan
människans arbetsförmåga variera mycket från den ena
dagen till den andra. Hon kanske har sovit illa en
natt, hon kanske vantrivs med sitt arbete, varigenom
arbetsresultaten minskas.

På grund av nu nämnda förhållanden har det
förefunnits en ständig strävan inom industrien att
mekanisera de tunga kroppsarbetena. Typiska exempel på
sådana arbeten äro lastnings- och lossningsarbeten,
lyftningsarbeten, bärarbeten, transportarbeten över
huvud taget. Vilka stora framsteg, som gjorts endast
under de två sista århundradena i dessa avseenden,
skall nu visas medelst ett exempel, som avser

Fig. 6. Block till Vigeland-monumentet i Oslo som restes 1926.

28

1 mars 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941i/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free