Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
vilken barkas till en längd
av 16,0 m, uppgår i runt
tal vintertid till 5 000 kgm.
Barkningstiden blir
ungefär dubbelt så lång, då
barken är frusen som vid
temperaturer över 0
grader.
De noggranna resultat,
som framkommit
beträffande tidsåtgång,
ansträngningsgrad och
kostnader för barkning ute i
skogen, ha möjliggjort
beräkningar av i vilka fall
det blir billigare att
transportera virket obarkat till
fabrikerna för barkning
medelst mekaniska
anordningar, barktrummor o. d.
Stora årliga besparingar
kunna härvid uppnås i
många fall.
En intressant form av
fysiologisk rationalisering
finner man uti den utveckling, som symaskinen har
undergått. Den mänskliga energiförbrukningen vid
symaskinsarbete har studerats vid
Kaiser-Wilhelm-Institut für Arbeits-Physiologie för de tre olika
huvudtyper av symaskiner, som visas i fig. 13, nämligen
för vevning för hand, trampning på pedal och
elektrisk motordrift. I denna fig. visas även grafiskt
energiförbrukningen hos sömmerskan pr timme och
arbetshastigheten uttryckt i stygn pr timme.
I den förr så vanliga symaskinstypen för handdrift
kunde man endast sy upp till 300 stygn pr min.,
medan man i en pedalsymaskin kan sy 600—700 stygn
pr min. I en symaskin med elektrisk motordrift
däremot kan man sy upp till 3 500 stygn pr min., vilket
innebär en femdubbling av hastigheten vid pedaldrift.
För arbete vid en god symaskin med pedaldrift kräves
av sömmerskan en energiförbrukning av omkring
50 kg kal. pr timme, vilket är ungefär densamma som
hos en bokbindare eller en litograf men mer än för
en maskinskriverska, Trots att pedaltrampningen
utföres huvudsakligen av de kraftiga musklerna på
benets undersida, vilka hos människan äro väl övade
genom gång’, betecknar det ett oerhört framsteg ur
Fig. 14. Sveriges första konfektionsfabrik år 1907.
Fig. 15. Modern konfektionsfabrik.
fysiologisk rationaliseringssynpunkt att kunna
eliminera detta arbete och nedbringa den totala
energiförbrukningen pr timme för sömmerskan till endast
2/5 av den nyssnämnda, som framgår av fig. 13 till
höger, där antalet kal. pr timme visas vid symaskin
med motordrift.
Beträffande andra typer av mänskligt arbete inom
industrien, vare sig de äro tunga, medeltunga eller
lätta, pågår en ständig strävan att göra dem mindre
ansträngande för människan, i huvudsak genom
följande åtgärder.
1) Standardisering av produkttyper, varmed avses
att uppnå produktion i större skala av varje produkt,
varigenom de två följande åtgärderna ytterligare
befordras.
2) Mekanisering, varmed menas, att_ handarbete
ersättes med maskinarbete, ett enklare verktyg med
ett mera mekaniskt utvecklat, en enklare maskin med
en mera fullkomnad, mera automatisk och mera
tidsbesparande maskin.
3) Specialisering av arbetet, varmed menas, att en
arbetare bör utföra minsta möjliga antal tempon i
sitt arbete för att större skicklighet och därför även
större produktionsförmåga skall ernås i deras
utförande, mindre spilltider skola uppstå och i många
fall mindre yrkesutbildad och därför billigare
arbetskraft skall kunna användas.
Det bör dock icke förbises, att mekaniseringen i en
fabrik för med sig ett ökat behov av yrkeskunniga
mekaniska arbetare för reparationer och underhåll av
maskinutrustningen.
Ett intressant exempel på den utveckling, som ägt
rum inom industrien under de senaste årtiondena,
visar konfektionsindustrien. Fig. 14 visar Sveriges
första konfektionsfabrik år 1907. Någon
specialisering i modern mening fanns då ej i arbetet, utan en
sömmerska utförde själv så gott som allt arbete på ett
plagg. En väsentlig del av detta var handarbete.
Fig. 15 visar en modern konfektionsfabrik.
Tillskärningen av plaggen utföres här med maskin,
varvid upp till 25 tyglager kunna ligga ovanpå varandra
1 mars 1941 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
