Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
De första packningsmaskinerna med ljuskänsliga
celler (fotoceller) togos i bruk omkring år 1930.
Fotoceller finnas av flera olika slag med skilda
egenskaper och användningsområden. Den typ, som
användes i dessa packningsmaskiner, kan populärt
uttryckt sägas släppa fram elektrisk ström, när cellen
belyses. Denna ström förstärkes och får påverka ett relä,
som utlöser den mekanism vilken vänder cigarretten.
Maskinen placerar cigarretterna på ett
transportband med urtagningar för varje cigarrett (fig. 20).
Genom att cigarretterna äro ovala (runda cigarretter
kunna icke packas i en sådan maskin) falla de med
den stämplade sidan antingen uppåt eller nedåt.
Transportbandet för dem vidare till fotocellen (det
elektriska ögat). Här belyses den del av cigarretten,
där stämpeln är belägen. Fotocellens känslighet är
inreglerad att giva utslag, när cellen träffas av ljus
från den helvita baksidan av en cigarrett. Framsidan
med den färgade stämpeln reflekterar däremot för
liten ljusmängd för att orsaka ett utslag från
fotocellen. Fotocellens utslag påverkar vändapparaten,
som vänder de felaktigt liggande cigarretterna ett
halvt varv. Efter att ha passerat fotocell och
vändapparat ligga alla cigarretter rättvända på
transport-bandet.
I vissa av Tobaksmonopolets packningsmaskiner av
detta slag granskar det elektriska ögat mer än 10
cigarretter i sekunden. Snabbheten och säkerheten
är vida överlägsen det mänskliga ögats.
Känselsinnet är ofta dominerande i mänskligt
industriarbete. När hoppressade tobaksblad i
tobaks-balar skola skiljas från varandra, kan detta
visserligen till en del utföras i maskin, men hårt
hoppressade blad kunna endast separeras för hand. Att känseln
därvid är viktigast, bevisas av att Tobaksmonopolet
ständigt använder åtta blinda arbetare härför.
Prestationerna hos dessa är nästan lika stor som hos de
seende arbetarna och utföres efter samma ackordssatser.
Inom stenhuggeribranschen finnas visserligen
maskiner för huggning av gatsten ur stenblock, men deri
Fig. 19. Maskin som "ser" : Packningsmaskiner för cigarretter.
Fig’. 20. Detalj av vändapparaten i cigarrettpackningsmaskin.
maskinhuggna stenen blir ej av samma kvalitet
beträffande vinklar mellan ytor och ytornas planhet
som den handhuggna, enär maskinerna sakna känsel
och därför ej kunna applicera sina slag på rätta sättet
efter stenens "klåv".
En kombination av syn och känsel är mycket
vanlig vid arbeten inom
industrien. Fig. 21 visar en
avsynare, som med
hakmått kontrollerar
ytterdia-meterns längd på ett
kullager.
Vid noppning och
lagning av ylletyger, som
färdigställts i väveriet, ett
arbete som inom
textilindustrien sysselsätter ett
stort antal arbeterskor, är
det ävenledes en
kombination av syn och känsel,
som är utslagsgivande (fig.
22). Sådana arbeten
kunna säkerligen ej
mekaniseras. Lukt- och
smaksinnena torde däremot
endast sällan komma till
användning vid egentligt
industriarbete.
En stor grupp av
arbeten inom industrien
bilda monteringsoperationerna vid företag, som till-
1 mars 1941
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
