- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation /
37

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

ning i den industriella produktionen och är givetvis
att hälsa med tillfredsställelse.

Fig. 28 visar för åren 1913—1938 den svenska
industriens produktionsvolym, antal arbetare, produktion
pr arbetstimme och totala drivkraften, allt uttryckt i
indextal med år 1913 som ltX). Man finner härav, att,
produktionsvolymen ökat under perioden från 100 till
232, alltså med 132 %, medan arbetarantalet endast
ökat från 100 till 149 eller med 49 %, detta trots att
det varit en arbetstidsminskning under perioden.
Förklaringen härtill ligger i att produktionen pr
arbetstimme ökat med ej mindre än 82 %. Detta beror på
rationaliseringsåtgärder av olika slag, varav en är
mekaniseringen, som framgår av diagrammet, enär
totala drivkraften uttryckt i hk ökats med ej mindre
än 210 %. Detta framgår av fig. 29, som framställer
använd effekt i hk per arbetare. Denna har ökats
sedan 1913 från 2,5 hk till 5,1 hk under år 1939,
alltså fördubblats.

Reallönen per år för våra svenska arbetare har
under perioden 1913—1938 stigit med omkring 50 %,
vilket visar, att levnardsstandarden väsentligt ökats som
en följd av industriens utveckling och effektivisering.

Det diskuteras ofta, hur industriarbetaren av idag i
vårt land har det ställt i sitt arbete i jämförelse med
sina kolleger under tidigare år. Det kan därför vara
lämpligt att blott nämna några data ur industriens
historia. Någon arbetsstatistik från tiden för
industrialiseringens genombrott finnes icke, men man vet,
att omkring år 1800 en arbetsdag på 14 timmar var
vanlig och en på 16 timmar väckte föga
uppmärksamhet. Endast 17 eller 18 timmar betraktades såsom
missbruk. Denna långa arbetstid gällde ej blott för
manliga arbetare utan även för barn, vilkas arbete
användes i särskilt stor omfattning i textilfabrikerna.
Den svenska arbetaren har sin 8-timmarsdag och 2
veckors semester årligen. Förutom höjningen i
arbetarens levnadsstandard under senare år samt den
tidigare relaterade minskningen i såväl fysisk som
psykisk ansträngning i arbetet, bör man också tänka på
den oerhörda förbättring, som kommit till stånd ifråga
om arbetsförhållandena i fabrikerna ur hygienisk och
sanitär synpunkt, strävan att få ljusa, luftiga och
rena lokaler samt företagsledningarnas önskan att
bereda största möjliga trevnad på arbetsplatserna.

Ingenjören har en stor uppgift att fylla i samhället,
vilken kan anses vara trefaldig.

.1) Att konstruera och utveckla nya maskiner och
andra tekniska hjälpmedel samt tillverkningsmetoder
över huvud taget ävensom dirigera fabriksarbetet så,
att dels en större produktion per capita möjliggöres
inom industrien, dels också det mänskliga arbetet

Fig. 28. Analys av den industriella produktionen åren
1913—1938.

Drivkraftseffekl
hkr per arbetare

6 ——–––i—i––––-—––- <

Fig. 29. Använd effekt i lik pr arbetare.

underlättas, så att det blir mindre ansträngande för
dess utövare. Härigenom följer en behagligare och
lyckligare tillvaro under arbetstiden, en kortare
arbetstid pr dag och ändå en högre levnadsstandard.

2) Att konstruera och utveckla nya
konsumtionsvaror för människans tjänst, som kunna bidraga till
att göra hennes tillvaro angenämare under fritiden.

3) Att bidraga till att på olika sätt effektivisera
metoderna för distribution till samhällen och enskilda
individer av såväl produktions- som
konsumtionsvaror, så att därigenom priserna på
industriprodukterna kunna förbilligas. Härigenom kunna allt flera
människor komma i åtnjutande av resultaten av
teknikens landvinningar.

Det nu sagda fordrar av ingenjören ej endast goda
kunskaper i de tekniska disciplinerna utan ävenledes
i lösandet av ekonomiska och sociala problem och
kunskaper uti ämnet industriell ekonomi och organisation.

Statligt stöd till beredskapsföretagen.

(Forts, frän sid. 23.)

Diskussion.

Ordföranden direktör Klemming: Jag skall be att
fä förklara denna avdelning av vårt årssammanträde
öppnad.

Bergsingenjör Lindgren: Bankdirektör Bengtson
omnämnde i sitt föredrag Industriförbundets produk-

tionskommitté, i vilken jag arbetar. Jag vill därför
lämna några upplysningar om de resultat, som vi ha
uppnått och vad vi syfta till.

Vi började vårt arbete med att skicka ut formulär
till alla medlemmar i Sveriges industriförbund i syfte
att utröna, vilka brister som förefunnos beträffande
råvaror och förnödenheter. Detta formulär utsändes
även till hantverksorganisationer, till olika större
grossister och till småindustriens medlemmar. Vi ha

1 mars 1941

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941i/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free