Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
äro mycket begränsade, men att redovisningen lätt
kan ge anledning till feldirigering av nytt kapital, då
dess vinstresultat äro tillfälligt för höga, och då de
icke kritiskt kunna tolkas av utomstående eller av
företagarna själva.
Till följd av ransonerings- och
prisregleringsåtgärder kunna många foretag i nuvarande läge icke
vänta att deras lönsamhetsberäkningar rätt visa den för
landet bästa och nödvändigaste användningen av
kapitalet. Exempel lantbruket, där, om tillfälliga
prisindikationer (foderpriser jämfört med mjölkpriser)
skulle följas, en mycket väsentlig del av
kreatursstammen skulle nedslaktas med ty åtföljande
betydande mjölkbrist och fettbrist.
Uti en artikel av revisor Hörlin i Nya Dagl.
Allehanda har nyligen föreslagits en utvidgning och
förbättring av aktiebolagsstatistiken för att man bättre
skall kunna överblicka kapitalrörelserna inom
näringslivet. Detta förslag har mycket som talar för
sig. Men som av det föregående framgår, är en
ekonomiskt förnuftig bedömning av
nyinvesteringsfrågan icke avgjord och ändå långt mindre en central
dirigering av kapitalet möjlig genom en förbättring
i statistiken över inträffade kapitalrörelser i
aktiebolagen. För det första kunna vi konstatera
att en redovisning av redan inträffade
kapitalrörelser berättar alltför litet som underlag för
samlade åtgärder för ledning av kapitalet till dess
mest lönande användning, för det andra fordras bl. a.
för bedömning och ledning av framtida
finansieringsverksamhet i företagen en noggrann
residtatve<k>Y\§-ning och analys. Genom att utsträcka
bolagsstatistiken till dessa moment kan ett säkrare underlag
vinnas även för en dirigering av kapital. En förnuftig
lösning av näringslivets finansiering och ekonomiska
utveckling för framtiden kräver framför allt en
ansvarsfull samverkan mellan statliga och enskilda
intressen — vid vilken det grundläggande problemet
är att för varje särskilt fall finna ut, vilka uppgifter
som bäst passa de enskilda och vilka som bäst passa
staten, och därefter fördela uppgifterna samt att
finna huru för vissa uppgifter ett samarbete bäst
skall lösas. Här gäller det således även att så inrätta
redovisningen, att dessa syften kunna främjas. Vägen
går sannolikt via viss ökning av redovisningsplikten
och bearbetning av långt mera specificerade uppgifter
än de som nu lämnas, men dessutom fordras en mera
allmän, kritisk förståelse av vad siffrorna betyda och
en sakkunnig bedömning även av de ekonomiska
problem, som redovisningen icke lämnar upplysning om.
Diskussion.
I den följande diskussionen yttrade sig 1)1. a.:
Aukt. revisorn Harald Hörlin, som framhöll, att det
ur redovisningssynpunkt kan medföra svårigheter, om
man utbygger aktiebolagslagen med alltför detaljerade
bestämmelser beträffande vinst- och förlusträkningens
utseende. I Tyskland, där lagen bl. a. bestämmer 0111 viss
specifikation av kostnaderna i aktiebolagens vinst- och
förlusträkningar, har detta ur bokföringssynpunkt visat
sig medföra en del olägenheter. Bl. a. måste de
enhetliga redovisningsplaner, som nu introduceras uppläggas
särskilt för aktiebolag och på ett enklare sätt för
företag, som ej äro bundna av aktiebolagslagen.
Jordbrukets centralt bearbetade uppgifter äro ganska
lösa. Det är svårt att få en tillfredsställande statistik,
då den infordras på det sätt som här sker. Ett färre
antal rationellt gjorda undersökningar på platsen torde
lämna ett tillförlitligare resultat.
Herr Hörlin efterlyste svenska företag, vilka lägga
upp budget efter det amerikanska systemet.
I anslutning till de önskemål på redovisningens och
företagskontrollens område, som inledaren framförde,
hänvisades till de erfarenheter man gjort i Tyskland av
där praktiserande, högt kvalificerade Wirtschaftsprüfer,
vilkas insatser även på organisationsområdet varit
betydande.
Jur. kand. Arne Burgé genmälde att dylika
budgetsystem tillämpas även i Sverige i någon utsträckning
för t. e. vissa dotterbolag, att de även visat sig mycket
bra och lämnat god kontroll.
Stora krav ställas numera på företagens bokförare
och på revisorerna. För företagsledningen synes det
på sina håll ännu icke ha gått upp att
redovisningsavdelningen i kvalitetsavseende och anseende bör vara
jämställd med försäljningsavdelningen. Det lönar sig
att ha väl betalt folk på dessa poster. Detta gäller såväl
bokförarna som företagens revisorer.
Aukt. revisorn C. G. Lagerman framhöll, att om det
allmänna önskade tillsätta offentliga revisorer kunde
dessa mycket väl tagas från de auktoriserade
revisorernas eller de godkända granskningsmännens led.
Revisorn bör vara fackman. Det får inte förekomma
— som fallet t. e. varit i Stockholms stads spårvägar -—
att ett stadsbud sitter som revisor. Det bör finnas
kompetenskrav för dem. som bedriva revision lika väl som
för dem som önska verka i samhället som handelsidkare.
Civilingenjör Hans Thorelli betonade att jämförelser
mellan industriföretag äro praktiskt taget
ogenomförbara inom t. e. verkstadsindustrien med blandad
tillverkning. Det ena företaget kan vara starkt rationaliserat,
det andra icke. I det förra stiger kostnaden i
förhållande till produktionstimmarna. På enbart siffror kunna
inga slutledningar dragas. Bransch-jämförelserna inom
vissa industrier betala icke ens kostnaderna därför.
Då icke ens i Tyskland dylika jämförelser ge resultat
som betala sig, torde de knappast göra det i ett mindre
land som Sverige.
Professor Kobert Kristensson bemötte de
föregående diskussionsinläggen. Han önskade blott en
paragraf i bokförinslagen som gjorde det möjligt för
branschsammanslutningar att infordra branschuppgifter
samt genomföra viss enhetlighet i redovisningarna.
Visserligen kan det vara svårare att få
tillfredsställande jämförelsetal från företag med blandad
tillverkning, än vad det är beträffande företag med likformig
produktion, men även i det förra fallet torde vissa
jämförbara tillverkningar kunna utsorteras och
jämföras. Det är bl. a. för rätt prissättning dyl.
jämförelsetal bli värdefulla.
Representativa undersökningar ge relativt
tillförlitliga uppgifter som t. e. kunna vägleda såväl staten som
branschernas prispolitik.
Göres icke tillräckligt tillförlitliga
branschundersökningar kan det medföra att t. e. en branschkartell hänger
fullständigt i luften.
Det är icke nödvändigt att lagstiftningen i Sverige
går samma vägar som i Tyskland med s. k.
Wirtschaft-prüfer osv. Staten kan gagna företagsutvecklingen pä
andra vägar, t. e. genom konsulenter, genom att
underlätta och stödja branschsammanslutningar etc.
Lantbrukets statistik och redovisningssätt äro bättre
än vad mången tror. Vissa kända relationstal mellan
t. e. areal och avkastning ge god ledning då det gäller
att bedöma de från skilda håll mottagna statistiska
5 april 1941
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
