Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
ter såsom hysteri, vilket utgöres av en reaktivering
av gamla, primitiva skräckreflexer, och som kliniskt
kan betecknas med "flykt in i sjukdomen". Ett i
"rätt tid" uppkommet olycksfall kan för
vederbörande utgöra en anständig lösning på en ohållbar
situation t. e. på arbetsplatsen.
En annan grupp utgöras av vissa
personlighetstyper, såsom de modfällda, de likgiltiga, fatalisterna,
vilka inte idas se sig för. Andra äro strebrarna, som
alltid tränga sig fram och därvid ta risker.
Hållpunkter finnas även för att vissa kroppstyper
ha hög olycksfallsfrekvens. Här märkes speciellt
den atletiska typen med sin benägenhet för stereotypa
rörelser, sin dåliga förmåga att utföra fina
fingerrörelser, sin likgiltigt-fatalistiska inställning med viss
benägenhet för känsloexplosioner.
Till den förvärvade personligheten hör en mängd
olika sjukdomstillstånd, vilka oftast först upptäckas
vid olycksfallet och som sedan komplicera
läkningsförloppet. Av stor betydelse är epilepsien
(fallande-soten) och framförallt de kortvariga
omtöckningstill-stånden, som ej äro märkbara för omgivningen
(abscenser), då vederbörande ett ögonblick bli
stående eller automatiskt utför någon rörelse, men är
oförmögen att reagera på yttre inflytelser. Många
maskinolyckor ha därunder inträffat.
Ej ovanlig är den syfilitiska följdsjukdomen
ryggmärgstvinsot, som karakteriseras av att känseln
upphäves i benen. Man har bl. a. kommit på
trafik-chaufförer, som ej ha kunnat hitta pedalerna utan
ledning av synen. Vidare finns det vissa skallskador
och möjligen också en del gengasföljder, som
efterlämna en störning av det optiska sammanfattandet.
I sådana fall är partialseendet tillfredsställande, men
sammanfattningen av detaljerna till en riktig bild är
felaktig eller saknas. (Exempelvis chaufförer, som se
trottoarkanten förskjuten i sidled.)
Av intresse är också en del på okänd bas
uppkommande skrumpningstillstånd hos hjärnan, som
börja med tal- och minnesrubbningar, men som länge
kunna lämna övriga funktioner ostörda,
Klart är att en mängd andra psykiska
sjukdomstillstånd kunna återfinnas bland de skadade.
Disponerande moment är även tröttheten, exempelvis
konvalescentstadiet, särskilt efter febersjukdomar,
ihållande buller eller olämplig placering av
arbetsobjektet m. m.
En huvudfaktor är åldrandet, som förutom en
minskad effekt även medför en försämrad möjlighet
att anpassa sig efter snabbt växlande situationer. I
ett olycksfallsmaterial på 600 fall funnos
komplicerade ålderssjukdomar, som bidragit till uppkomsten
av olyckstalet i 50 % av fallen. (Lische.)
Som vanligt måste även alkoholens betydelse
framhållas. En systematisk undersökning på förekomsten
av alkohol i blodet hos 505 skadade på ett
Stockholmssjukhus visade, att 41 % av männen och 10 %
av kvinnorna voro blodpositiva (Hindmarsch). Två
tredjedelar av männen hade mer än 1 °/00 alkohol i
blodet. Omkring veckosluten voro 3 av 5 blodpositiva,
och på vardagarna hade var tredje skadad förtärt
sprit. Detta sista är särskilt viktigt med hänsyn till
att olycksfallsersättning lämnas för skada ådragen på
väg till eller från arbetet. Ej sällan finnes en abnorm
känslighet för sprit, antingen som medfödd
(patologiskt rus) eller förvärvad, t. e. efter skallskador.
En omständighet som man ej får bortse från är den
allt större betydelsen av läkemedelsmissbruk,
framförallt av smärtstillande preparat och av brom i
olika former, gärna även i kombination med pilsner.
Den amerikanska depressionen sedan 1929.
I ett par mycket intressanta artiklar i
Skandinaviska bankens kvartalsskrift behandlar prof. Gustav
Cassel den alltsedan den ekonomiska världskrisen på
1930-talet rådande depressionen i världen. I den
första artikeln "Måste det bli slut med
framåtskridandet?" som återfinnes i oktobernumretJlflggJrarnMrHer
förf. att människor ha kommit att betrakta
depressionen som ett naturligt tillstånd, vilket gör att de ha
blivit långt mera intresserade av att dela världens
tillgångar än förkovra dem. Detta har medfört en
allt mera skärpt kamp såväl socialt som staterna
emellan om herraväldet över jorden.
Förf. anser det därför vara av vikt att undersöka
om det är nödvändigt att uppge tanken på ett
fortsatt ekonomiskt framåtskridande i samma tempo som
vi hittills ha varit vana vid.
Enligt av förf. utförda beräkningar skulle en
framstegssiffra av ca 3 % kunna anses som normal,
vilket skulle betyda en fördubbling av både kapital och
inkomst på varje kvartssekel. Dessa för mången hart
när otroliga siffror ha sedermera bekräftats och det
har visat sig att världens fysiska produktion under
näringsfrihetens tid, t. e. åren 1865—1914, i
genomsnitt har stegrats med 3,15 % per år. I ett invand-
ringsland som Amerika, som fick mottaga stora
kapitaltillskott utifrån synes man ha kunnat räkna med
en normal framstegshastighet av 4 %, som är
detsamma som en fördubbling av produktionen på 18 år.
I denna utveckling har världskriget naturligtvis
medfört ett avbrott men redan från 1924 kunde man
fram till 1929 konstatera en ökning av
världsproduktionen av ca 3,9 % om året. Detta visar, menar förf.,
att framåtskridandet ej låter hejda sig ens av en
sådan katastrof som det förra världskriget och han
frågar sig varför 1929 skulle behöva betraktas som
en vändpunkt en gång för alla. Förutsättningar för
fortsatt framåtskridande saknas ej och särskilt
Ryssland tycks med en mera effektiv organisation kunna
komma att få en oanad betydelse för
världsproduktionen.
Framåtskridandet har alltid varit betingat av att
människorna ha haft fria händer att öka sitt välstånd.
Den nedgång som följde under perioden 1929—1935
är helt och hållet beroende på den starka sänkningen
under dessa år av den nordamerikanska
produktionen, som sjönk från 103 till 87.
Denna tillbakagång återspeglas i siffrorna för
den amerikanska nationalinkomsten. Om dess be-
3 maj 1941
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
