Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
hindra stagnationen i realkapitalets normala tillväxt!
Detta, menar förf., bör man draga lärdom av!
Den dag det åter blir möjligt att återupptaga
framåtskridandet kommer givetvis efterfrågan på
realkapital att bli mycket stark. Det gäller härvid
att utgå från nutida förhållanden och taga hänsyn
till nutidens behov.
Den framtida utvecklingen bestämmes emellertid
icke enbart av vad som eftersatts. Föreställningen
att just det eftersatta skulle bilda en fond för
sysselsättning av arbetskraft härrör därför från en
förvriden syn på samhällsekonomien. Under fria
förhållanden kan det aldrig finnas någon brist på
uppgifter för ett folks produktionsförmåga, och därför
behövs ej heller någon uppsamling av ett
reservförråd av uppgifter.
En ökning av realkapitalet kan aldrig, hur
önskvärd den än är, vara större än det sparande som
ger de nödiga medlen för ökningen. Därför måste
den enskilda äganderätten tryggas och den får ej
göras illusorisk genom konfiskatorisk beskattning.
Förutsättningen för en normalt stigande produktion
av realkapital är att grunden för vår nuvarande
samhällsekonomi, den enskilda företagsamheten, får så
fria livsvillkor som dess natur kräver.
Förf. slutar sin framställning med att säga att den
vitt utbredda tron, att utvecklingen en dag skulle
kunna bli färdig och att arbetet i framåtskridandets
tjänst därefter skulle upphöra, bör konfronteras med
det av förf. framlagda materialet som visar, vilken
svår skada ett folk gör sig om det endast för några
år låter sitt framåtskridande stanna av. Sw.
Den ryska maskinmarknaden.
Av fil. kand. STELLAN BOHM.
Alltsedan mot slutet av 20-talet femårsplanernas
forcerade industrialisering började sätta sin prägel
på ryskt näringsliv, ha maskiner av olika slag intagit
en dominerande plats i den ryska importen. Fastän
maskininförselns roll numera på intet sätt är
densamma som i början av 30-talet (1932: 45 % av det totala
iniportvärdet), då industrialiseringen måste försiggå
på basis av en minst sagt otillräcklig inhemsk
metallurgi och maskinindustri, är dess betydelse dock
fortfarande synnerligen väsentlig. Under den tredje
femårsplanens första år, 1938, bestod sålunda 27 %
av Sovjets totala införsel av maskiner. Detta
förhållande ger den ryska maskinmarknaden ett avsevärt
intresse för alla länder, som önska utvidga sina
handelsförbindelser med Sovjetunionen.
För Sveriges vidkommande är emellertid detta
intresse mycket större än vad som framgår av nämnda
siffra 27 %. Yi äro nämligen ej i stånd att leverera
flertalet av de varukategorier, som efterfrågas av
Sovjet. Av sådana artiklar som koppar, tenn, nickel,
ull, bomull och kautschuk ha vi intet att exportera.
Det enda vi kunna bjuda i byteshandeln med Sovjet
är därför, förutom järn och stål, just maskiner. Vissa
omständigheter i samband med det nu pågående
stormaktskriget, varom mera längre fram, medföra, att
även Sovjet har utomordentligt intresse av en
införsel av maskiner just från Sverige.
Med hänsyn till de påtagliga fördelarna för båda
staterna av utvidgat handelsutbyte har man också
kunnat avsluta förra höstens svensk-ryska
handelsavtal. Denna överenskommelse är av ganska stor
räckvidd och stipulerar för första året en svensk
export till Sovjet på 100 mill. kr. och en import
därifrån på 75 mill. Av allt att döma synes
förbindelserna hittills ha utvecklat sig gynnsamt på basis av
detta fördrag.
Med hänsyn till den betydelse som den ryska
maskinmarknaden i detta nu otvivelaktigt äger för vår
industri, har det sitt intresse att något närmare
analysera denna marknad, särskilt som den undergått
så avsevärda strukturförändringar sedan början av
30-talet, då vi senast hade mera omfattande
ekonomiska förbindelser med Sovjet.
Från och med 1932, den första femårsplanens sista
år, har den sovjetryska maskinimporten visat
följande utveckling:
Mill. rubel’
1932 ........................ 1379,5
1933 ........................ 520,2
1934 ........................ 181,4
1935 ........................ 157,0
1936 ........................ 411,1
1937 ........................ 274,9
1938 ........................ 386,1
i 1 rubel = 78 öre.
Den nedåtgående tendensen är påtaglig. Siffrorna
visa emellertid även, att den starka tillbakagången i
importen 1934—35 endast var en tillfällig företeelse.
År 1936 följde nämligen ett starkt återuppsving och
vid den nya reaktion, som inträdde år 1937, föll
importen ej tillbaka till de låga siffrorna från 1934—35.
År 1938, det senaste år för vilket den ryska
handelsstatistiken lämnar mera fullständiga siffror, visar en
ny uppgång, som kanske skulle ha varit ännu större,
om placerandet av maskinbeställningar ej avsevärt
försvårats genom att leveransfristerna förlängts i ett
flertal länder, bl. a. i Tyskland. Av vissa tecken kan
man sluta att år 1939 emellertid åter medfört en
nedgång i maskinimporten.
Under åren från och med 1932 har den sovjetryska
maskinimportens sammansättning visat kraftiga och
ryckvisa förändringar, som illustreras av tabell 1, vari
införselsiffrorna för de viktigaste maskinkategorierua
sammanställts (uppgifter för de första 9 månaderna
1938 ha särskilt angivits, eftersom de äro mera
detaljerade än för hela året).
Som framgår av dessa siffror var den ryska
maskinimportens sammansättning år 1938 ganska olika mot
vad som var fallet år 1932. Medan införseln av så
gott som samtliga maskinkategorier nedgått under
mellantiden, ha nämligen vissa importposter reduce-
3 maj 1941
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
