Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 1. Sovjetrysk maskinimport.
1938 Jan.—Sept, 1938 1937 1936 1935 1934 1933 1932
M i I j o n e r r u b e 1’
Elektriska maskiner............. 5,6 4,4 4,8 8,8 1,0 9,4 29,2 123,8
Ångpannor, panndelar ........... 1,7 1,7 0,5 0,6 1,4 2,0 11,8 41,6
Ångmaskiner utan pannor........ 7,5 2,0 3,6 6,9 3,9 2,2 0,o 0,1
Förbränningsmotorer ............ 8,3 7,8 9,4 17,9 35,9 25,4 9,0 31,2
Hydrauliska driftmaskiner ...... — — — 0,o — 0,o 4,2 37,9
Pumpar för vätskor ............. 5,2 4,8 4,7 2,8 2,5 3,5 10,6 31,5
Luftpumpar, kompressorer, blås-
bälgar m. m................... 10,0 7,6 5,1 7,6 7,6 5,2 58,2 67,5
Lyft- och uppfordringsanordningar 2,4 1,6 1,2 3,9 2,3 5,2 36,5 104,5
Sönderdelnings-, knådnings-, bland-
nings*, tvätt- och sållmaskiner
för hårda ämnen .............. 3,0 2,1 2,7 8,1 2,4 2,7 14,8 38,6
Metallbearbetningsmaskiner ..... 248,4 2 177,1 122,3 216,1 68,6 69,0 199,0 479,8
Maskiner och apparater för upp-
hettning, kondensering, filtre-
ring, sterilisering o. d......... 4,4 2,7 28,2 14,8 1,4 0,6 7,1 11,9
Textilmaskiner .................. 2,1 1,2 9,7 15,2 2,1 1,2 2,0 1,9
Maskiner för tillverkning av pap-
per och pappersmassa samt för
bearbetning av papper och papp 7,6 5,8 17,5 13,0 1,9 1,8 10,7 7,7
Valsverksutrustning ............. ? 6,7 4,9 17,6 1,5 13,1 44,1 21,5
Armatur ........................ 4,0 3,1 2,6 3,5 0,5 1,9 3,4 16,2
Kul- och rullager ............... 13,6 10,6 8,8 10,6 1,4 17,9 26,9 89,3
1 1 rubel = 78 öre.
2 Denna siffra inkluderar import av träbearbetningsmaskiner och maskiner för bearbetning av glas och andra keramiska
artiklar, vilkas värde 1 importen under de 9 första månaderna 1938 kan uppskattas till 3—3,5 mill. rubel.
rats i mycket hastigare tempo än andra. Bidragande
orsaker härtill äro dels de planerande myndigheternas
metod att taga upp till genomförande det ena
investeringsprojektet efter det andra i stället för att realisera
dem mera samtidigt, dels oförmågan hos än den ena
än den andra grenen av den inhemska
maskinindustrien att på ett tillfredsställande sätt fylla de
uppställda planerna.
De härav framkallade, tillfälliga växlingarna i
maskinimportens sammansättning gör det ganska svårt
att klarlägga omfattningen och arten av de mera
stadigvarande, strukturella förskjutningar, som utan
tvivel förekommit. Endast efter någon tid kan man
mera tillförlitligt konstatera hur härmed förhåller sig.
Vissa förändringar äro emellertid redan nu så
uppenbara, att de böra något närmare behandlas.
Vad som först och främst faller i ögonen vid ett
studium av ovan återgivna importsiffror är den
fortsatta tillväxten av verktygsmaskinernas andel i den
totala maskinimporten. Denna utveckling har drivits
så långt, att ifrågavarande maskingrupp, vilken i de
stora industriländerna intager en ganska undangömd
plats beträffande produktionsresultatet, svarade för
icke mindre än 64 % av den ryska maskinimporten
år 1938. Visserligen sjönk även importen av
verktygsmaskiner absolut sett under tiden 1932—1938 men
endast: från 480 mill. till 248 mill. rubel, vilket måste
anses ganska moderat i jämförelse med den nedgång,
som införseln av övriga maskiner undergick under
samma period, nämligen från ca 900 till ca 140 mill.
rubel. Det är också av intresse att observera, att
importen av verktygsmaskiner år 1938 var högre än
under alla föregående år tillbaka t. o. m. 1933.
Särskilt omfattande var 1938 införseln av borr-,
hyvel-, fräs- och slipmaskiner, vad de sistnämnda
beträffar t. o. m. större än 1932. På
verktygsmaskinernas område bli de mera komplicerade och högvärdiga
typernas växande roll inom importen alltmera påtag-
lig. Utvecklingen utmärkes i handelsstatistiken av
en gradvis stegring av införselvärdet per styck och
viktenhet.
För övriga maskinkategorier var som redan
påpekats nedgången ofantlig. Särskilt kraftigt minskades
importen av elektriska maskiner (från 123,8 till 5,6
mill. rubel), lyft- och uppfordringsanordningar (från
104,5 till 2,4 mill. rubel), kul- och rullager (från 89,3
till 13,6 mill. rubel), luftpumpar, kompressorer,
blåsbälgar m. m. (från 67,5 till 10,0 mill. rubel) samt
förbränningsmotorer, hydrauliska driftmaskiner, pumpar
för vätskor m. m.
Bland de avsevärda förändringar, som icke framgå
av tabell 2, kan nämnas det nästan fullständiga
försvinnandet av importen av lantbruksmaskiner och
kvarnutrustningar samt av kassa- och
kontorsmaskiner. Åtminstone beträffande lantbruksmaskinerna är
denna utveckling en tydlig följd av den inhemska
industrialiseringen.
Det är icke blott ifråga om omfattning och
sammansättning som den ryska maskinimportens
utveckling präglas av oregelbundenhet. Även de olika
leverantörländernas roller ha undergått snabba och
betydande växlingar, som framgår av följande siffror från
den ryska handelsstatistiken.
I tab. 2 återgivna siffror är ej inkluderad den under
senare år ganska obetydliga importen av elektriska
maskiner, som visar följande utveckling för de
viktigaste leverantörländerna, tab. 3.
Tabellens uppgifter belysa den visserligen
varierande men alltid viktiga roll, som Tyskland under
översiktsperioden har spelat för Sovjets
maskininförsel. Redan år 1938 reducerades emellertid
Tysklands andel i den ryska maskinimporten till en
obetydlighet mot vad den förut varit, och detta tillstånd
fortsatte under 1939 fram till det tysk-ryska avtalets
ingående i september.
Även Förenta staterna voro under perioden 1929—
54
5 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
