Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
Ekonomisk samverkan inom svensk varudistribution.
Av direktörsassistent ERIK NYGREN.
Den artikel om "Ingenjören och varudistributionens
rationalisering", som publicerades i Teknisk tidskrift
nr 36 i september förra året, väckte berättigad
uppmärksamhet även bland handelns folk. Redan detta
att människor från olika verksamhetsområden och
intressesfärer taga del av varandras rent
yrkesmässiga problem är anmärkningsvärt och i hög grad
glädjande. I alltför stor utsträckning ha vi hittills
slutit oss inom våra yrkes- och intressebetonade
kretsar. Ett utbyte av tankar och erfarenheter
mellan utövare av skilda yrken och verksamhetsgrenar
är förvisso ägnat att vidga blicken och att skapa
ökad förståelse mellan individer och samhällsgrupper.
När det gäller industriens och handelns män är en
sådan växelverkan i allra högsta grad befogad.
Handelns uppgift är ju att förmedla produktionens
alster till konsumenterna. Vad är då naturligare än
att industrien intresserar sig för varans gång, även
sedan den lämnat fabriken, och att köpmännen söka
i någon mån blicka in i industriens förhållanden.
Den svaga punkten.
I en undersökning av kostnaderna inom vissa
grenar av den svenska varudistributionen, vilken
undersökning utfördes under åren 1926—1927 av den
s. k. Varudistributionskommittén, framhölls på tal
om handelns kostnader, att det var svårt att draga
slutsatser beträffande det ena eller andra
distributionssystemets överlägsenhet. "En slutsats förefaller
dock att med ganska stor visshet kunna dragas",
anförde kommittén, "nämligen att kooperationens
frammarsch under de gångna åren mindre har sin
grund i en uppnådd sänkning av butikshandelns
kostnader än i de besparingar som blivit möjliga i den
bakomliggande distributionen."
Ungefär samma slutsats drar författaren till den
förutnämnda artikeln i Teknisk tidskrift civilingenjör
Erik Frisell, då han säger, att "grosshandelns
största svaghet jämfört med de andra
handelsformerna har dock hittills ansetts vara dess bristfälliga
kontakt med och överblick över marknaden och
därmed sammanhängande svårigheter att kunna snabbt
och överskådligt följa konsumtionens utveckling".
För min del vill jag påstå, att detta är en sanning,
men långt ifrån hela sanningen. Det är nämligen det
otillräckliga samarbetet mellan distributionens båda
led — parti- och detaljhandeln — som är
kardinalfelet, vilket åstadkommer icke blott nyssnämnda, ej
oväsentliga olägenhet utan även ett i flera andra
avseenden kostnadsfördyrande moment, som vissa andra
distributionsformer, t. e. kooperationen,
filialföretagen m. fi., icke behöva räkna med.
Först och främst verkar detta bristande samarbete
och denna bristande intressegemenskap
kostnadsfördyrande genom nödvändigheten av
försäljningsarbetet mellan grosshandeln och detaljhandeln.
Därnäst försvåras uppkomsten av stordrift inom enskild
engroshandel genom att detaljhandelns inköp äro
splittrade på ett stort antal inköpskällor. Även
transportväsendet blir många gånger härigenom plan-
löst och oekonomiskt. Men också lagerhållningen och
en förnuftig standardisering försvåras just genom det
förhållande, som ingenjör Frisell framhållit.
Hur kunna dessa svagheter elimineras?
Sedan ett par årtionden tillbaka har frågan hur
dessa svagheter skola kunna elimineras, sysselsatt
framsynta och tänkande köpmän både i vårt land
och i många andra länder. Att den individuella
handeln trots allt så väl kunnat hävda sig i tävlan mellan
de olika distributionsformerna beror helt visst därpå,
att den i många avseenden är överlägsen
kollektivismen. En större smidighet och
anpassningsförmåga, ett mera direkt personligt intresse hos ägaren
av det enskilda företaget och ett därav föranlett
tvångsmål att anspänna all kraft för att trygga den
egna existensen tillhör otvivelaktigt den enskilda
företagsamhetens starka sidor. Man må kalla detta
"vinstbegär" eller "egoism", eller vad man vill. Ett
faktum är, att detta enskilda personliga intresse har
varit och är en kraftig drivfjäder, som avsatt goda
frukter icke blott för de enskilda näringsidkarna utan
även för konsumenterna och samhället.
Men därmed får man icke slå sig till ro. Erkänner
man att i andra avseenden svagheter finnas, då måste
man söka övervinna dem. Och det är just vad som
nu sker genom det ekonomiska samarbete, som så
lyckligt begynt inom enskild varudistribution även
i vårt land.
Olika utvägar hava prövats.
Redan på ett tidigt stadium började
detaljhandlarna på vissa håll i landet att sammansluta sig i
samköpsföreningar. Dessa arbetade under ganska
primitiva former. Huvudprincipen var att de i
samarbetet deltagande detaljisterna gemensamt köpte en
del varor.
Ett sådant ekonomiskt samarbete kunde
otvivelaktigt för tillfället erbjuda en del förmåner. Man
kom i viss utsträckning i åtnjutande av
grosshandels-marginalen men kunde arbeta billigare än den
reguljära grosshandeln, bl. a. genom att man icke behövde
nedlägga arbete och kostnader på försäljningen till
medlemmarna.
Det fanns emellertid en mycket stor svaghet hos
dessa samköpsföretag. De voro relativt små och
strängt lokalt begränsade. Stordriftsformen inom
grosshandeln kunde därför icke på denna väg komma
i tillämpning.
Detta skulle naturligtvis kunna åstadkommas
genom ett organiserat samarbete mellan detaljhandlarna
och vissa privatägda grossistföretag. Detaljhandlarna
kunde i gengäld tillförsäkras vissa förmåner, t. e. en
viss extrarabatt samt stöd i reklam och propaganda
m. m. Erfarenheten har emellertid visat, att ett
dylikt, "lösligt" samarbete icke är till fyllest.
Både intressegemenskap och stordrift erfordras.
Den form för ekonomiskt samarbete, som i vårt
land vunnit den största framgången — liksom i Fin-
7 juni 1941
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
