Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
tecknas som vänskaplig gentemot köpmännens
ekonomiska föreningsrörelse, blir frågan om industriell
verksamhet aktuell. 1 flera andra länder, särskilt i
Tyskland och Finland, ha inköpscentralerna i vissa
fall tvungits att själva igångsätta industriell verk-
samhet, varvid mycket goda resultat ernåtts, såsom
ju också är fallet med den svenska
konsumentkooperationens åtgärder av samma slag. Till slut må
framhållas att köpmännens ekonomiska samarbete helt
bygger på frivillighetens grund.
Personurval inom industrien med hjälp av
psykologiska anlagsprövningar.
Av fil. kand. GUNNAR WESTERLUND.1
En gren av den industriella psykologiens
verksamhet utgör arbete med psykologiska
lämplighetsprövningar. Vårt arbete med dylika undersökningar
vid Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut har
följt vissa principiella riktlinjer som i huvuddrag
återges i det följande.
Innan vi satt igång med en undersökning, ha vi
måst utreda en rad frågor rörande de krav som måste
ställas på arbetarna i det speciella yrket m. m. När
dessa frågor äro utredda, få vi övergå till en
grundlig analys av det speciella arbete undersökningen
gäller.
Med ledning av den så erhållna bilden av aAetet
sätta vi igång med vad man skulle kunna kalla en
analys av en tänkt, fullgod arbetare. På bas av denna
analys och med hänsyn tagen till de olika
egenskapernas relativa vikt börja vi ställa samman prov, med
vilka vi tro oss kunna bestämma egenskaperna ifråga.
För att få reda på hur proven kunna bestämma de
viktiga egenskaperna, genomföra vi dem försöksvis.
Detta sker på en tillräckligt stor och representativ
grupp av de arbetare som äro sysselsatta i yrket
ifråga. Vidare måste en grupp anställningssökande
till yrket prövas för att vi skola erhålla vissa
jämförelsepunkter.
De kriterier på framgång i yrket som kunna tänkas
använda vid en psykologisk undersökning att jämföra
prövningsresultaten med äro ganska många, men det
gäller att få fram sådana som äro så tillförlitliga som
möjligt i de speciella fallen. Vi kunna t. e. tänka
oss följande:
Kvantitet och kvalitet av utfört arbete. Inom vissa
företag bli dessa de bästa kriterierna, men det gäller
att få dem uttryckta i relevanta termer och med
hänsyn tagen till de faktorer som kunna reglera
prestationen oberoende av arbetarna.
Prestationer i standardiserade examina. De kunna
i vissa fall byggas upp i samarbete med företaget.
Överordnades omdömen. De äro givetvis i viss
mån subjektiva, men en god vilja hos de
överordnade och ett klargörande för dem av vad det hela går
ut på kan göra kriteriet användbart. Det faktum att
vi, som framgår i det följande, kunnat nöja oss med
fördelning av de anställda i två grupper eliminerar
en del av de olägenheter soin alltid äro förbundna
med en subjektiv värdering.
Vi få också nu genom en jämförelse mellan grup-
1 Referat av föredrag, hållet vid Sveriges
verkstadsingenjörers förenings sammanträde den 21 febr. 1941.
pernas prövningsresultat fram en utgångspunkt för
fastställandet av gränsen för antagning öller
avvisande. På så sätt får man normerna för antagningen
byggda direkt på erfarenhetens grund.
Vid psykologiska lämplighetsprövningar har man
gått fram på tvenne linjer, en positiv, en mera
negativ. Vid arbete efter den positiva linjen ordnas do
sökande i rangordning efter prövningsresultaten.
Därefter återstår endast att från toppen räkna av så
många man behöver. Tyvärr är det på psykologiens
nuvarande ståndpunkt omöjligt att på den vägen nå
ett oantastligt resultat. Man kan nämligen inte fullt
exakt undersöka emotionella och
karaktärsegenskaper.
Rangordningsmetoden är därför ej
tillfyllestgörande. I stället måste man förfara så att man
undersöker om den platssökande saknar någon av de
egenskaper som äro fundamentala för utövande av yrket
ifråga. Man strävar alltså att undvika de i avseende
på de prövbara egenskaperna bristfälligt utrustade,
vilket givetvis är till gagn för båda parterna.
Detta är förloppet av de undersökningar vi
genomföra vid Arbetsledareinstitutet. Vårt första arbete
vid Arbetsledareinstitutet var utarbetande av prov
för blivande vävare och spinnerskor vid
textilindustrien.1 Vi gjorde undersökningar vid fabriker i
Stockholm och Norrköping, vid Stockholms
yrkesskolor och Lennings textiltekniska institut i
Norrköping. Inalles ha vi vid förundersökningarna prövat
över 300 personer.
Vid undersökningarna ha vi använt dels prov för
undersökning av synskärpa och färgsinne och dels ett
prov för undersökning av vissa för vävaren och
spinnerskan viktiga psykiska egenskaper. Vi ha kallat
detta prov "komplexprov". Vidare använde vi ett
intelligensprov. Synskärpeprovet och färgsinneprovet
äro desamma som användas inom vanlig läkarpraxis.
Komplexprovet innebär prövning med en särskild
apparatur. Resultatet av prövningen med denna
apparatur beror inte endast av de särskilda
undersökta egenskaperna var för sig utan också av deras
samverkan. Försökspersonens arbete består i att
insätta trådar i en trådapparat, inregistrera antalet
i en exponeringsapparat passerande mönsterfel samt
observera, när en roterande skiva stannat, och då
snabbt sätta den igång. För att uppnå ett gott resul-
1 Se Anderberg och Westerlund, Psykologisk
anlagsprövning och personurval. Undersökningar inom textilindustrien.
Nr 24 i serien Småskrifter utgivna av Sveriges
industriförbund.
6 dec. 1941
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
