Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tat måste den som undersökes fördela sin
uppmärksamhet på alla tre apparaterna, ha god
observationsförmåga, kunna manipulera med trådar och i viss
mån organisera sitt arbete.
För intelligensprovet konstruerade vi en speciell
intelligenstestskala.
Innan vi satte igång försök vid någon fabrik,
diskuterade vi saken med verkstadsklubbens ordförande
som alltid ställde sig välvillig till proven. Även
arbetarna — inalles ett hundratal — ha överallt varit
positivt inställda, sedan ändamålet med proven
förklarats. Deltagandet i försöken har varit frivilligt,
och undersökningarna ha utförts under arbetstid.
Det visade sig vid synskärpebestämningen, att
10 % av de undersökta, av vilka ingen var över 40
år, hade så nedsatt synskärpa, att de måste rådas att
vända sig till läkare för att få korrektionsglas. Detta
har i ett par fall lett till att omdömet om deras
arbetsskicklighet ändrats.
Färgsinneproven visade, att 5 % av de manliga
försökspersonerna voro färgblinda. Färgblinda personer
böra placeras i ett sådant arbete, att färgseendet icke
spelar en avgörande roll för framställningen av
arbetsprodukten.
Prövningsresultaten jämfördes med en av
arbetsledningen gjord uppdelning av de i proven
deltagande arbetarna i en A-grupp, som fyllde alla skäliga
fordringar, och en B-grupp, som inte uppfyllde dessa
fordringar.
I tabell 1 ånge raderna A och B fördelningen enligt
den praktiska erfarenheten om de prövade;
kolumnerna a och b fördelningen enligt
prövningsresultaten. I rad A återfinnas således de som enligt den
praktiska erfarenheten äro A-män (tillhöra
A-grup-pen), och i kolumn a de som enligt proven äro A-män.
Analogt läsas B-raden och b-koluninen. Värdena äro
uttryckta i procent av hela antalet undersökta.
Gränserna för proven lux lagts så, att inom varje
fabrik så få som möjligt av de som A-män bedömda,
och så många som möjligt av de som B-män bedömda
falla under gränserna.
Tabell 1.
P r 0 v
a b
Praktisk erfarenhet ™ ( ri oy ’yo .... 58 % 9 % 3 % 30 %
Summa 67 % 33 %
Av tabell 1 synes, att överensstämmelsen mellan
praktiskt omdöme om de prövade och deras
prövningsresultat är god. Allt talar således för, att
komplexprovet verkligen är användbart för sitt ändamål.
Det visade sig, att man med hjälp av
intelligensprovet inte kunde skilja A- och B-män åt.
Fördelningen av antalet lösta test är i det närmaste
densamma för de båda grupperna. För de
anställnings-sökande kommer därför inte det provet ifråga.
Gäller det däremot anställning på förmansbefattning
framgår det av utförda undersökningar, att
intelligensproven äro ofrånkomliga.
De här relaterade proven undersöka inte alla de
egenskaper som äro betydelsefulla för yrket utan
endast huruvida vissa grundförutsättningar för att de
sökande skola bli A-män äro uppfyllda. Däremot
kunna proven inte upplysa om de verkligen bli
A-män. Karaktärs- och viljeegenskaper falla utom
ramen för undersökningen.
I det följande redogöres i korthet för en
undersökning, som vi nyligen avslutat inom den keramiska
industrien.1 Det gäller en förbättring av
rekryteringen och utbildningen av sortererskor av porslin, i
detta fall hushållsporslin. Hela tillverkningen måste
granskas och sorteras, innan den lämnar fabriken.
Sorteringen av godset sker i tre grupper: prima,
utskott och bräckage. Företagets lönsamhet blir
beroende av hur sorteringen utföres.
För att kunna uppdela sortererskorna i en A-grupp
och en B-grupp måste först av allt normer för
sorteringen fixeras. Dessa normer fastställdes slutgiltigt
vid konferenser med företagsledningen.
Vi gingo sedan över till att lära personalen de så
fastställda normerna. Vi ordnade alltså en
omskolning av befintlig personal.
En överblick visar, att sorteringen kvalitativt sett
förbättrats hos alla kursdeltagare, med ett enda
undantag. Förbättringen uppgick i medeltal till 10 %.
Medelvärdet för tidssiffrorna visar däremot någon
försämring, sammanhängande med en tendens hos
sortererskorna att efter utbildningskursen granska
föremålen noggrannare än förut.
Kvantitetsminskningen är dock, som en ekonomisk kalkyl visade, av
underordnad betydelse i jämförelse med
kvalitetsförbättringen. Efter kursgenomgång ligger både det
absoluta antalet sorterade föremål samt antalet rätt
placerade föremål närmare den önskade sorteringen
efter de fastställda, normerna än före kursens början.
För antagning till dessa kurser ha vissa villkor
uppställts. Vi pröva sålunda synskärpa och
färgseende och ha för dem vissa antagningsnormer.
Huvudprovet utgöres av ett speciellt
iakttagelse-prov, enligt vilket 300 föremål med särskild dekor
skola sorteras i två högar, en med mönsterfel och en
utan. Sorteringen skall ske så snabbt som möjligt,
och jjrestationen bestämmes dels genom antalet rätt
sorterade föremål och dels genom för försöket
använd tid.
Det kriterium, med vilket i detta fall
prövningsresultaten jämförts, är de resultat som de undersökta
nått vid sorteringen av en noga standardiserad
samling föremål. De olika resultat, som de undersökta
nå, ge oss en klar uppfattning av huruvida de äro
fullgoda eller icke fullgoda sortererskor. Detta
kriterium är alltså fullt objektivt, och vi kunna med
skäl använda det att jämföra prövningsresultaten
med.
Vi ha kommit till det resultatet, att
iakttagelse-provet är användbart för att redan innan kurs
påbörjas frånskilja personer med alltför dålig
iakttagelseförmåga. För en persons antagning till
sor-tererska blir det däremot givetvis de uppnådda
resultaten under själva kursen som bli utslagsgivande.
i Anderberg och Westerlund, Personurval och utbildning
inom den keramiska industrien. I. Undersökningar rörande
avsyning och sortering. Arbetsledareinstitutets publikationer
nr 8.
62
6 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>