Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION
REDAKTÖR: ERIK SWARTLING
HÄFTE 7 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 5 JULI 1941
INNEHÅLL: Säkerhetstjänsten ur arbetsgivare- och arbetsledaresynpunkt, av överingenjör Alex Engblom.
•— Säkerhetstjänsten vid ett par Norrköpingsindustrier: Holmens textil — International Harvester Co. —
Diskussion. — Läsekretsen har ordet. — Nefa, Norrköpings elektrotekniska fabriker aktiebolag. — En
återblick på svensk affischkonst. — Litteratur.
Säkerhetstjänsten ur arbetsgivare- och
arbetsledaresynpunkt.
Av överingeniör ALEX ENGBLOM.1
E1 n av de mest glädjande företeelserna på
arbetsbi marknadsområdet har otvivelaktigt varit den
samförståndsvilja mellan arbetsgivare och arbetstagare,
som fick sitt uttryck i de s. k.
Salsjöbads-överens-kommelserna. Man överdriver icke, om man säger,
att just denna samförståndsvilja varit ett av de
verksammaste medlen att skapa den eniga front, som vårt
land visat under de rådande krisförhållandena.
Denna samförståndsanda kan endast vidmakthållas
i den mån det lyckas att upprätthålla den personliga
kontakten mellan de båda samhällsgrupperna. Man
måste söka finna flera områden, där det finnes
möjlighet att samarbeta.
Ett typiskt sådant område är arbetarskyddsfrågan.
Här om någonsin kan man tala om gemensamma
intressen. Både ur ekonomisk och social synpunkt
ligger det i allas intresse att göra arbetsplatserna så
säkra och sunda som möjligt.
Även om jag har för avsikt att belysa den
föreliggande frågan ur arbetsgivare- och
arbetsledaresynpunkt, så skulle jag lika gärna kunna sätta som
rubrik för detta mitt föredrag "Säkerhetstjänst och
samförstånds vilj a".
Arbetsgivarna bjödo tidigare ett mer eller mindre
passivt motstånd mot arbetarskyddsrörelsen. Mången
såg i dessa strävanden endast nya sociala pålagor för
industrien. Den lagstiftning, som alltefter den
industriella utvecklingen ansågs nödvändig att
genomdriva, betraktades sålunda av många som ett
nödvändigt ont. Så snart man hade betalt sina
olycksfallspremier, ansågs all rättfärdighet uppfylld. De
statliga befattningshavare, som det ålåg att övervaka
lagens föreskrifter, nämligen yrkesinspektörerna,
sågos icke gärna. Anvisningar som gåvos följdes
oftast motvilligt. Ofta rent av negligerades de.
Safety first-rörelsen hade emellertid sedan flera
’årtionden tillbaka sett dagens ljus i U. S. A. och
exemplet följdes så småningom av flera av de
dominerande industriländerna. Redan under min
Amerikavistelse 1909—1917 hade Safety first-rörelsen vunnit
1 Föredrag- vid Svenska teknologföreningens avd. I samt
Norrköpings polytekniska förenings sammanträde den 16 maj
1941.
en viss stadga, speciellt i de välorganiserade
företagen. Det bör redan här sägas ifrån, att Safety
first-rörelsen icke endast betraktades ur social synpunkt
utan såsom ett ekonomiskt spörsmål av stor vidd.
Vid min återkomst till Sverige 1917 hade jag
anledning att tidigt sammanträffa med byråchefen
Fiirst, som var pionjären för Safety first-rörelsen i
vårt land. Det tog emellertid lång tid, innan den
vann någon större allmän förståelse. Arbetsgivare
såväl som arbetstagare tycktes icke få det rätta
greppet på problemet.
Försäkringsbolagen i Amerika utgjorde en mycket
kraftig faktor ifråga om Safety first-rörelsens
utveckling. I Amerika funnos och finnas allt fortfarande
flera konkurrerande försäkringsbolag, som bedrevo en
kraftig specialpropaganda, och man sökte animera
försäkringstagarna genom allehanda
specialtariffe-ringar. Förhållandena här i vårt land i detta
avseende äro något annorlunda. Vi ha ju ett enda,
statligt dominerande olycksfallsförsäkringsföretag, ocli
det är väl först på de senaste åren, som såväl detta
som övriga försäkringsbolag funnit anledning att gå
in för specialtarifferingar och propaganda i större
utsträckning.
För vårt lands vidkommande gick man närmast
lagstiftningsvägen. Den första mer allmängiltiga
arbetarskyddslagen fingo vi genom 1889 års yrkesfarelag.
Den snabba och omfattande utveckling, som vårt
lands industri fick vid 1900-talets början, medförde
dock snart krav på en effektivare
arbetarskyddslagstiftning. Vid 1912 års riksdag erhöllo vi lagen om
arbetarskydd, som kan sägas utgöra den
grundläggande författningen på arbetarskyddsområdet i vårt
land. De viktigaste förändringarna bestodo i att
lagens tillämpningsområde utvidgades, att en skärpning
kom till stånd beträffande skyddsbestämmelserna och
att en mer effektiv övervakning av lagens efterlevnad
åstadkoms.
Utvecklingen på det industriella området efter
lagens tillkomst har visat nödvändigheten av en
ytterligare effektivisering av arbetarskyddslagen. Den
ständigt ökade olycksfallsfrekvensen talade ett
tydligt språk härvidlag. Det kan förtjäna omnämnas,
4 okt. 1941
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
