- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

Fig. 10.

beställningar på en gång, för att därigenom eliminera
tiden för beställandet i andra fallet. Traktorn får
emellertid icke vänta under lastningstiden, såvida
inte denna är kortare än tiden för från- och
tillkopplingen av vagnen, eller om centralen för tillfället ej
har några andra beställningar att utföra.

Transportledaren dirigerar sålunda samtliga
vagnförflyttningar genom order till traktorförarna. Efter
fullbordad körning återgår traktorn till centralen, för
att erhålla besked om nästa arbetsuppgift. Ofta kan
transportledaren finna det lämpligt att till en och
samma traktorförare utdela flera körorder, så att
föraren inte onödigtvis behöver fara tillbaka till
centralen.

På så sätt arbetar trafikapparaten med 2 st.
traktorer och 12 st. släpvagnar. De vanligaste
transporterna av olika slag av material eller halvfabrikat
utföras dels mellan förråds- och upplagsplatser, dels
från förråds- och upplagsplatser till arbetsplatser, och
dels mellan arbetsplatser. Dessutom förekommer ett
flertal transporter av diverse förnödenheter såsom kol
och koks etc., ävensom bortförande av skrot, sopor
o. d. Utom de nämnda släpvagnarna, vilkas
lastkapacitet varierar mellan 4—12 ton, utföra
traktorerna förflyttningar av bl. a. transportabla
svets-aggregat, förut handdragna vagnar med en
lastförmåga upp till 4—500 kg och släpningar av t, e. större
bjälkar.

Det nya systemets fördelar.

Fördelarna med det sålunda organiserade transport
systemet i jämförelse med det förutvarande utan
transportcentral äro många.

Först och främst är det en given fördel att
beställningar av transporter sker till en bestämd’ plats.
Därigenom undvikes den olägenheten att arbetarna
måste spilla tid på att söka efter traktorer och
vagnar. De som önska transport, ha endast att
meddela sig med centralen, kunna snabbast göra det per
telefon, och från centralen få ett ungefärligt besked
när transporten kan utföras. Skulle centralen av en
eller annan anledning icke kunna effektuera en
beställning inom rimlig tid, kan vederbörande arbets-

befäl underrättas, varvid väntetiden kan utnyttjas till
produktivt arbete.

Vidare vinnes genom den införda centraliseringen
möjlighet att effektivt samordna de olika
transporterna genom att en man dirigerar erforderliga
körningar. Om transportledaren t. e. har antecknat i
journalen ett flertal beställningar, som det gäller att
avverka snabbt, är det inte alltid lämpligt att
verkställa dem i beställningsföljd, utan det gäller då som
regel att planera transporterna så, att traktorernas
körsträckor bli så korta som möjligt, dvs. att ej
förlora den tid, som åtgår för fordonens körning utan
vagnar. Därvid måste emellertid ledaren givetvis
skilja på transporter, som äro brådskande och sådana
som utan större olägenhet kunna uppskjutas.

På sin karta ser transportledaren vagnarnas
ställning i varje ögonblick och kan ordna så att
vagnanhopningar undvikas. Många transportvägar äro
enkelriktade och t. o. m. "återvändsgränder", och mannen
i centralen måste noga planera transporternas
inbördes ordning så att ej vissa vagnar bli inlåsta eller
utlästa. Genom systemets smidighet kan han
emellertid, även om en vagn skulle blockeras, låta draga
ut den blockerande vagnen med en traktor, samtidigt
som han beordrar den andra traktorn att utföra den
önskade transporten.

Då ett flertal transportbeställningar följa tätt på
varandra, kan det hända, att det blir svårt att till-

DOM Dockan vid jnastkranen.

DOS Dockan vid smideskolbingen.

ETE EJernitskjulet.

HUM fluvudförrådet för material vid sidan mot
maskinverkstaden.

HUS ifitvudförrådet för material vid sidan mot
sliphamnen.

HUU jf/jfvudförrådet för material vid sidan mot
Mtrust-ningskajen.

JAM Järnförrådet vid sidan mot maskinverkstaden.

JAS Jarnförrådet vid sidan mot sliphamnen.

— Kopparslagareverkstaden (se UTK =
utrustnings-ningskajen vid kopparslagareverkstaden,
etc.

Fig. 11. Platsbeteckningar med hänsyn till transportplatser.

7 juni 1941

81

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941i/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free