Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION
REDAKTÖR.- ERIK SWARTLING
HÄFTE 9 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 6 SEPT. 1941
INNEHÅLL: Rationalisering inom svensk textilindustri, av överingenjör Alex Engblom. — Om
arbetsstudier vid ringspinning och ringtvinning, av civilingenjör Curt Rodhe. — Kullagrens och rullagrens bidrag
till textilindustriens rationalisering, av ingenjör Gustaf Laryd. — Erinringar beträffande kalkylerna inom
ylleindustrien, av ingenjör Sten Nyborg.
Rationalisering inom svensk textilindustri.
Av överingenjör ALEX ENGBLOM.
För mången innebär rationalisering tillämpandet av
"det löpande bandets" princip". Många
anmärkningar göras också mot densamma. Att en alltför
rask mekanisering skapat svårlösta problem och att
maskinerna ibland kunna tyckas vara en
människornas fiende, som skapar arbetslöshet, kan icke
förnekas. Dessa olägenheter ha emellertid alltsedan den
industriella revolutionens tid visat sig vara av
övergående natur.
Människorna torde nog emellertid få finna sig i
rationalisering, mekanisering och allehanda liknande
åtgärder beträffande produktionen, distributionen etc.,
om man inte vill avstå från sin nuvarande livsföring.
Den internationella textilindustriens utveckling.
Under familjehushållningens dagar ålåg det
huvudsakligen kvinnorna att sörja för beklädnaden. Längre
fram under den textila hemslöjdens och hantverkets
tid specialiserade sig vissa familjer på spinning ocli
vävning.
Under den följande produktionsformen —
hemindustri och förlagssystem — inträdde en ytterligare
specialisering. Köpmännen i städerna togo så
småningom hand om distributionen. Det visade sig
emellertid snart, att hemslöjdarna själva vanligtvis
ej voro i stånd att organisera eller finansiera
råvaru-tillförseln. Köpmannen-förläggaren måste åta sig
denna uppgift. Det dröjde sedan ej länge förrän man
också utlämnade de för arbetet erforderliga
verktygen och redskapen. Förlagssystemet blev
1600-talets kapitalistiska driftsform.
Först sedan man i större utsträckning lyckats
ersätta den mänskliga arbetskraften med maskinell
möjliggjordes ett förbilligande av produktionen.
Denna produktionsordning som sätter sin prägel på
vår tids industriella liv — fabrikssystemet — leder
sitt ursprung från en del maskinella uppfinningar just
på det textila området i England under senare hälften
av 1700-talet.
För att rätt kunna förstå textilindustriens senare
utveckling bör erinras om att dessa uppfinningar,
spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen,
innehålla mekaniska organ, som sinnrikt ersätta
motsvarande i deras handdrivna föregångare, spinnrocken
och handvävstolen. Det får väl närmast tillskrivas
det förhållandet, att det var män som sedan långliga
tider varit sysselsatta med textilt hantverk, som voro
de nya maskinernas upphovsmän.
Genom Watts uppfinning av ångmaskinen fick
textilindustrien möjlighet att effektivt och ekonomiskt
ordna kraftfrågan, men det var också andra
produktionsgrenar, såsom järn- och metallindustrierna, som
fingo fördel därav. Därmed gavs också upphov till
den engelska maskinindustrien.
Speciellt under den industriella revolutionens första
tid medförde förändringarna en mängd svårigheter
såsom arbetslöshet, oroligheter av olika slag, t. o. m.
förstörandet av maskiner för att ej nämna, kriser och
politiska förvecklingar. Industrialiseringen med ty
åtföljande mekanisering och rationalisering fingo
därvid bära skulden till det onda.
Vi som varit i tillfälle att se vilka genomgripande
förbättringar som den industriella revolutionen
medfört inom världens olika länder i fråga om folkens
välstånd och avsevärt höjd levnadsstandard för
samhällets olika lager böra därför icke förlora modet
inför vår tids industriella problem.
Den svenska textilindustriens utveckling.
Mekaniseringen av textilindustrien genomfördes så
småningom även i andra länder än England.
Utvecklingen i Sverige följde i stort sett samma linjer, och
man kan således även inom vårt land påvisa det
tempo som angives av hemslöjd, hantverk,
förlagssystem och slutligen den maskinellt drivna
storindustrien. Landets avskildhet i
kommunikationshänseende gjorde att utvecklingen här kom att i någon
mån fördröjas. Tydligast kan man urskilja de olika
textila utvecklingsfaserna i Västsverige och då
framför allt i Sjuhäradsbygden, där bomullsindustrien
tidigast utvecklades.
Genom kontinentalsystemet och en hel del andra
omständigheter hade olika förskjutningar beträffande
produktion och export av olika råvaror ägt rum.
Samtidigt därmed övergingo så småningom dessa från att
vara lyxvaror till att bli behovsvaror. Bomullen var
en dylik vara, som i allt mera ökade kvantiteter
importerades till vårt land. Det blev därvid
Göteborgs-orten och den nära liggande Sjuhäradsbygden,
som till att börja med drog till sig huvudparten av
denna import.
Ett ytterligare skäl till den svenska bomullsindu-
4 okt. 1941
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
