Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
skinkraft har vägen öppnats för jordbrukets
industrialisering. Bonden som sedan årtusenden fått
arbeta i sitt anletes svett från bittida till sent har
där-’ igenom fått en betydlig lindring i sin lott.
Det är knappt hundra år sedan organiska ämnen
för första gången framställdes syntetiskt. Gränsen
mellan organisk och oorganisk kemi har nu praktiskt
taget fallit, och det är därför endast bristen på
kunskap som idag hindrar människan från att framställa
allt syntetiskt.
Det ovan anförda ger antydningar om vetenskapens
och forskningens stora betydelse ifråga om
upptäckten av allehanda nya produkter och förnödenheter.
Därmed kan man också säga, att vetenskap och
forskning flutit in i den industriella produktionen och
blivit oundgängliga medel i det dagliga livet. De
nya industriprodukterna äro emellertid icke de enda
resultaten. Det har befunnits nödvändigt att även
tillämpa de vetenskapliga metoderna i den
industriella driften. De spela sålunda en viktig roll
vid provning av material samt vid utarbetande av
nya förfaringssätt, såväl ifråga om drift som
tillverkning. Hand i hand med den tekniskt-vetenskapliga
forskningen går sedan rationaliseringen i modern
bemärkelse. Ja, den senare vore inte ens tänkbar utan
den förra.
lien svenska textilindustriens nationalekomiska
betydelse.
Textilindustrien spelar en mycket viktig roll i vårt
näringsliv och tillfredsställer i stor grad landets
behov av textilalster. Denna täckning är ca 95 % för
bomullsgarn, 80 % för ullgarn, ca 93 % för lin-,
hampa- ocli jutegarn samt ungefär 86 % för
bomullsvävnader, 93 % för hel- och halvyllevävnader och
78 % för trikåvaror. Av dessa siffror att döma skulle
man tro, att den svenska textilindustrien intager en
gynnsam ställning även ur räntabilitetssynpunkt. Det
bör emellertid omnämnas, att den inhemska
produktionen är huvudsakligen inriktad på de enklare och
billigare massartiklarna, och det är endast genom en
smidig och målmedveten anpassning till den
utländska konkurrensen, som man lyckats uppehålla och
även utöka det egna landets behovstäckning av
textilalster.
Vårt folks höjda levnadsstandard under de senare
åren har emellertid gjort, att det blivit ökad
efterfrågan även på kvalitetsvaror. Den svenska
industrien har därför målmedvetet gått in för att även
upptaga tillverkningen av dylika. Man kan också i
dag säga, att den svenska textilindustrien i detta
hänseende har lyckats och kan väl mäta sig med
utlandet beträffande textila kvalitetsvaror.
Råvarorna till den svenska textilproduktionen är
som känt till största delen av utländskt ursprung.
Bomullsindustrien förarbetar uteslutande importerade
råvaror, svenskull spelar en mycket blygsam roll som
råvara, och även linet importeras till största delen.
Det har därför ibland sagts, att den svenska
textilindustrien borde betecknas som en konstlad industri,
då råmaterialet ej produceras inom landet.
Erfarenheterna från de nuvarande krisförhållandena med
åtföljande avspärrningar tala dock ett helt annat
mycket tydligt språk.
Svensk textil- och beklädnadsindustri sysselsatte
1939 omkring 85 000 arbetare eller 15 % av hela det
i den officiella statistiken redovisade antalet
industriarbetare i landet. Det årliga tillverkningsvärdet
uppgick till 800 millioner kronor eller 10 % av landets
totala. Dessa siffror ge ju tydligt vid handen vilken
viktig roll textilindustrien spelar i fråga om
arbetsmöjligheter.
En ingående analys av arbetarestammen visar, att
den nationalekonomiska betydelsen är ännu viktigare
än vad de anförda siffrorna ånge. De ifrågavarande
arbetena lämpa sig synnerligen väl för
befolkningsgrupper, som svårligen skulle kunna finna
sysselsättning inom de tyngre industrierna, nämligen kvinnliga
och minderåriga arbetare. Av hela antalet kvinnliga
industriarbetare sysselsatte denna industrigrupp 1939
ej mindre än ca 521/2 % samt av totala antalet
minderåriga ca 20 %.
Den svenska textilindustriens rationaliseringsåtgärder.
Rationaliseringsarbetet tager sig varierande former
i olika länder vid olika tidpunkter och inom de skilda
industrigrenarna. Det är för övrigt omöjligt att
fastställa några enhetliga definitioner eller angiva några
definitiva riktlinjer. Det ovan sagda gäller också för
den svenska textilindustriens rationaliseringsarbete.
Driftskoncentration.
Att en driftskoncentration, vare sig det nu gäller
i vertikal eller horisontal led, kan innebära ett
förbilligande av produktionen, är väl känt. En dylik
har också ägt rum inom svensk textilindustri. Som
författaren haft anledning att nyligen behandla
förhållandet just i detta avseende i Älvsborgs län så
tages detta som ett exempel. Inom bomullsindustrien
har vävnadsproduktionen så gott som fullständigt
övergått till fabriksmässig drift. Ehuru antalet
bomullsfabriker under de senaste decennierna visa en
kraftig stegring har samtidigt antalet fabriksarbetare
pr fabrik ökats från 149 år 1921 till 222 1936. Det
bör också antecknas, att flera betydande
koncernbildningar uppstått, som omfatta såväl spinning, vävning
som fullständig förädling — färgning, tryckning etc.
Den största av dessa koncerner — Borås Wäfveri
Aktiebolag — sysselsätter omkring 2 700 arbetare.
Vad som ovan sagts om bomullsindustrien äger
även sin tillämpning på ylleindustrien.
Inom såväl trikå- som konfektionsindustrien var
ursprungligen hemarbetarnas antal betydligt större än
antalet fabriksarbetare. En markerad omsvängning
har så småningom inträtt och en koncentration till
företag av ansenlig omfattning har ägt rum. Det
oaktat bereda båda dessa industrigrenar alltjämt
förvärvsmöjligheter åt 1 000-tals idoga hemarbetare.
Vad som nu sagts beträffande textilindustrien inom
Älvsborgs län gäller praktiskt taget även för landet
i övrigt. Det kan därvid nämnas, att år 1925
sysselsattes vid arbetsställen om mer än 1 000 man 15,3 %
samt år 1935 38 % av bomullsindustriens hela
arbetareantal.
Dylika driftsförändringar möjliggöra en längre
driven arbetsfördelning och specialisering av
produktionen men medföra även fördelar inom det merkantila
området. Inköpen kunna således centraliseras och
ske i större poster. En mera ändamålsenlig
försäljningsorganisation har även kunnat uppnås.
6 dec. 1941
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
