Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Standardisering.
Man kan här skilja på kommersiell och teknisk
standardisering.
Kommersiell standardisering innebär som regel
bort-gallring av en del storleksnummer och typer, så att
sedan endast sådana med vissa bestämda intervaller
återstå. Denna standardisering betecknas vanligtvis
som ett slags specialisering och är ett medel att
främja massproduktion. Den erfordrar vanligtvis ej några
maskinella förändringar men bidrager till att öka
maskinernas produktionskapacitet. Dessutom vinner
man ofta den fördelen, att lager av såväl råvaror som
halv- och helfabrikat kunna miskas.
För textilindustriens vidkommande är dylik
standardisering i många avseenden svår att utföra.
Beträffande kategorin modevaror är den fullständigt
utesluten. En mycket stor del av textilindustriens övriga
produkter kunna visserligen ej betraktas som
modevaror men äro likväl underkastade ständiga
förändringar, beroende på växlingar i smakriktning,
behovet, fluktuationer i befolkningens köpkraft, olika
års väderleksförhållanden etc. Återstår sedan de s. k.
stapelvarorna, vilkas variationer kvalitativt ske
mycket långsamt.
På initiativ av medicinalstyrelsen bildades år 1933
Sjukhusens standardiseringskommitté, vars uppgift
blev att söka få till stånd en standardisering av de
olika sjukhusmaterialen. Inom denna kommittés
textilutskott, som består av representanter för
medicinalstyrelsen, läkare, sysslomän, husmödrar, armé-&
marinförvaltning, fångvårdsstyrelsen, statens provningsanstalt
samt för de olika industrierna, har under de gångna
åren ett synnerligen aktningsvärt arbete utförts.
En betydlig reduktion har kunnat företagas
beträffande bomulls- och linnevävnaders såväl bredder som
kvaliteter, och liknande arbete har även utförts inom
ylle- och trikåbranscherna.
Som direkt följd av den kommersiella
standardiseringen kommer den tekniska.
Standardisering av de färdiga produkterna har
alltså nödvändiggjort att:
1. allmänna provningsmetoder för bomulls-,
linne-och yllevävnader fastställts. Bestämmelserna ha
även tagit nödig hänsyn till utländsk praxis på
området.
2. allmänna tillverkningsbestämmelser för
bomulls-vävnader utarbetats samt
3. särskilda tillverkningsbestämmelser för de för
sjukhusen så betydelsefulla varutyperna som
domestik, tvills, lakanslärfter m. m. fastställts.
Vidare har för vissa speciella linnevävnader, som
exempelvis olika slags handdukar, duktyger,
lakans-väv etc., särskilda tillverkningsbestämmelser blivit
fastställda.
Textilutskottet har dessutom utarbetat
tillverk-ningsbestämmelser för trikåvävnader och
yllevävnader samt verkställt standardisering av filtar. För
övrigt är här endast möjligt att ge antydningar om
textilutskottets arbete.
Under den nu rådande krisen och med den kraftiga
avspärrningen under det senaste året har det varit
angeläget för staten att ingripa och söka genomdriva
en standardisering av textilindustriens slutprodukter,
vilket torde vara enda utvägen under nuvarandet
förhållanden.
Standardiseringsprinciperna äro emellertid i en hel
del andra avseenden både önskvärda och
genomförbara inom textilindustrien. Därvid förtjänar särskilt
önskvärdheten av mera målmedveten klassificering av
textilindustriens råvaror att framhållas.
Standardiserade undersökningsmetoder för
fastställande av de karakteristiska egenskaperna hos såväl
råmateriel som hos garn ocli vävnader är ett önskemål
av första ordningen. Mycket har i detta avseende
redan gjorts, men den stora variationen av produkter
på hithörande område gör det ännu mera nödvändigt
att arbetet bedrives med största målmedvetenhet och
skyndsamhet. I detta avseende äro såväl USA som
Tyskland föregångare. Ett annat exempel på
hithörande standard ha vi i fråga om provning av olika
färgers äkthet. I Tyskland har sedaii lång tid
tillbaka ett stort antal framstående forskare och
tekniker ägnat sig åt denna uppgift.
Vid de olika textila forskningsinstituten i Tyskland,
England och Amerika arbetar man ivrigt på att
åstadkomma standardisering av undersökningsmetoderna
även på andra områden. Det är då speciellt fråga om
bestämmandet av garners och vävnaders
hållfasthets-egenskaper.
Standardisering av undersökningsmetoder har ej
endast intern betydelse utan bidrager till att
elime-nera friktion och onödiga missförstånd mellan
producent och konsument. Därjämte inverkar den
fördelaktigt då det gäller att höja driftens effektivitet.
Detta gäller i ännu- högre grad beträffande
standardiserade arbetsprocesser och maskiner. Alldeles
särskilt vad de senare beträffar har det uppnåtts
epokgörande resultat under de senare åren. Denna
utveckling har i stor utsträckning befordrats genom
tillkomsten av de många nya textila råvarorna. Det är
en högeligen intressant företeelse, som är värd ett
speciellt studium särskilt från textila fackmäns sida.
Det förhåller sig nämligen så, att de nya råmaterialen
erfordra helt andra tekniska och maskinella
förutsättningar för bearbetningen än de gamla. De äro
i vissa avseenden mera känsliga för allehanda åverkan
under de olika produktionsprocesserna. Samtidigt
har det varit önskvärt att ej behöva ha en mångfald
olika maskintyper, anpassade efter varje särskilt
råmaterial. Man har lyckats att till den grad fullända
vävstolarna och framför allt de olika förberedande
maskinerna för varpning, spolning m. m., så att på
samma maskiner de olika nya råmaterialen kunna
bearbetas lika väl som de gamla. För de senare
gäller dessutom att de nya maskinkonstruktionerna
ha möjliggjort en avsevärd höjning av såväl
produktionen som den framställda varans kvalitet.
Standardisering av beteckningar är en annan fas i
slandardiseringsarbetet, som ingalunda saknar sin
praktiska betydelse. Terminologi- och
nomenklatur-frågan är icke minst aktuell för vårt lands
vidkommande.
Vetenskaplig arbetsledning..
Vetenskapens och forskningens stora betydelse för
upptäckten av nya produkter och förnödenheter har
tidigare framhållits. Det vetenskapliga
tillvägagångssättet har emellertid även tagits i anspråk i
fråga om driftens organisation.
Arbets- och tidsstudier och deras stora betydelse
äro numera alltför väl kända. Arbets- och tidsstudier
88
6 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
