Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
vunno för Sveriges vidkommande först inträde inom
ett par av de mest betydande företagen inom
verkstadsindustrien. Det dröjde sedan åtskilliga år, innan
man mera allmänt insåg betydelsen av dem. Då så
skedde var emellertid textilindustrien en av de första.
Den mest omdebatterade användningen av
"tidsstudier" ligger i sättet att skaffa ett underlag för
fastställande av ackordssatser. Löneproblemet i
allmänhet och ackordssättningen i synnerhet har ofta
givit anledning till slitningar mellan arbetare och
arbetsledning. Som oftast har detta berott på att
bedömandet av den produktion som bör kunna uppnås
så gott som undantagslöst baserats på erfarenheten
och personliga omdömen. Att misstag här är nära
tillhands är givet. Genom arbetsstudier har en
radikal omvälvning ägt rum. Arbets- och
tidsstudietekniken har kraftigt bidragit till att inom svensk
textilindustri undanröja de ovan påtalade
missförhållandena, och allteftersom man lyckats därmed har
också ett förtroendefullt samarbete mellan ledning
och arbetare befordrats.
Det är med glädje som man konstaterar, att såväl
Svenska textilarbetareförbundet som de enskilda
arbetarna visat ett stort intresse av att skaffa sig en
vidgad insikt i tidsstudiefrågor. Olika kurser och
föredrag ha sålunda anordnats. Ett föredömligt
exempel, då det gäller arbets- och tidsstudier, är Svenska
metallindustriarbetareförbundets åtgärd att tillsätta
en kommitté, vars uppgift skulle vara intensifierad
upplysningsverksamhet som ett medel att bibringa
förbundets medlemmar ökad kunskap i hithörande
frågor. För att skaffa sig lämplig litteratur för
studiecirkelverksamhet lät förbundet utarbeta en speciell
studiehandledning till professor Sällfors’ bok
"Arbetsstudier inom industrien". Till denna
studiehandledning har fogats ett avsnitt om avtalsrättsliga frågor
i samband med arbetsstudier.
Att det lyckats med så förhållandevis ringa
svårigheter genomföra arbets- och tidsstudier inom svensk
textilindustri får nog i mycket hög grad tillskrivas
det förhållandet, att industrien under de senare åren
förstått betydelsen av att använda välkvalificerade
tekniska krafter.
Högskolebildade och andra välmeriterade
ingenjörer voro till för en 20 år sedan ganska sällsynta
inom denna industri. En påtaglig förändring har
skett. En del av de nya tekniska krafterna kommo
visserligen dåligt utrustade i fråga om textiltekniskt
kunnande, men de hade i stället en så mycket mera
grundlig allmänteknisk underbyggnad med viss
vetenskaplig inriktning och voro icke beredda att
acceptera de gängse tillämpade metoderna som de bästa.
En stor del av dessa ingenjörer hade också redan
under studieåren skaffat sig en god kännedom om
den nya vetenskapliga industriella metodiken. Många
av dem hade också fått tillfälle att genomgå
Arbetsledareinstitutets arbets- och tidsstudiekurs.
Efter hand har den svenska textilindustrien funnit
det önskvärt att införa en välordnad arbetsplanering,
och samtidigt därmed ha arbetsanalys och
kalkylfrågor fått ökad betydelse. Den textila produktionens
ökade tendens till övergående i större
produktionsenheter har likaledes framtvingat dessa
rationaliseringsåtgärder. Det kan i detta sammanhang ej med
tillräcklig skärpa framhållas självkostnadskalkylens
stora betydelse som instrument för driftskontrollen.
Den svenska textilindustrien har i likhet med den
övriga industrien ej förstått värdet av införandet av
budgetsystemet. Härmed avses tillskapandet av en
organisation, som ger en uppfattning om företagets
olika resurser, och varigenom man får ett medel att
lokalisera och förhindra en icke önskad utveckling i
det ena eller andra avseendet. Det är en
rationaliseringsreserv, som kan komma oss väl till pass,
liksom fallet varit framförallt i Amerika under
depressionsperioden.
Produktionsapparatens rationalisering.
En av arbetsstudiets förnämsta uppgifter är att
undersöka lämpligheten av den förhandenvarande
maskinella utrustningen och på grundval härav
fastställa önskvärda förbättringar. Svensk textilindustri
har i mycket stor utsträckning förstått att begagna
sig därav. Det har resulterat i en ökad mekanisering,
automatisering och förbättrade transportanordningar
etc. Härigenom har ernåtts en icke obetydlig
sänkning av produktionskostnaderna.
Rationaliseringsutredningens betänkande 1939 och prof. Sällfors’ bok
"Arbetsstudierna inom industrien" ge en hel del
exempel härpå. Det har tidigare framhållits, att den rent
textilmekaniska delen av produktionsapparaten i stor
utsträckning vilar på empirisk grund. En
vetenskapligt lagd forskning har här därför en stor uppgift att
fylla. Många utländska textilmaskinfabriker hava
därvidlag utfört ett förebildligt arbete. Den svenska
textilindustrien har sedan förstått att tillgodogöra sig
de nya landvinningarna. Av olika skäl, som ej här
kunna behandlas, är nämligen en inhemsk
textilmaskinindustri i större skala ej möjlig. Man har
sedan genom arbetsstudier sökt utvinna bästa möjliga
resultat beträffande maskinernas utnyttjande och
likaledes ernått många förfiningar, som t. o. m. väckt
utlandets beundran.
De textila arbetsprocesserna erfordra en hel del
maskinella och tekniska hjälporgan som anordningar
för ånga, kraft, belysning och befuktning etc. Den
välkvalificerade driftsingenjören har här ett
omfattande och krävande arbetsfält. Den svenska
textilindustrien kan icke minst i dessa avseenden uppvisa
rationaliseringsresultat av hög klass. Det har varit
kapitalkrävande anläggningar, som lämna god
räntabilitet, även genom allehanda fabrikationstekniska
fördelar som utvunnits.
Arbetsstudierna ha dessutom givit upphov till en
mängd förbättringar av arbetsförhållandena; ljusa,
välventilerade och i övrigt hygieniska fabrikslokaler
äro nu regel. Textilarbetaren av idag är också
föremål för största omtanke ifråga om åtgärder för
förhindrande av onödig trötthet etc. Arbetsfysiologien
och arbetspsykologien hava tagits i produktionens
tjänst.
De textila arbetsprocessernas teknologi.
Det har tidigare framhållits, att forskning och
rationalisering gå hand i hand inom den moderna
produktionen. Man måste sålunda först skaffa sig
kännedom om vad som verkligen händer i spinning,
vävning och beredning. Omfattande undersökningar
måste göras för att fastställa optimala
arbetsbetingelser.
På grundval av de resultat, som vunnits i utlandet
och inom de egna fabrikerna, ha inom den svenska
6 dec. 1941
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
