Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
sörjningen med livsmedel alltså ligga ungefärligen vid
samma nivå som början av 1930-talet; att detta inte
betyder någon allmän uthungring av vårt svenska folk
är givet, men förhållandena för den närmaste
framtiden ge detta oaktat anledning till farhågor. Ännu
är det ej klart, huru bärgningsförhållandena inverkat
på spannmålsskörden och i vilken grad en deficit
utöver den tidigare beräknade kan avbalanseras av en
god potatis- och betskörd. En annan viktig punkt är,
att lantbruksproduktionens tillgodoseende med
förnödenheter (främst gödningsämnen) skall hinna
forceras genom den utökning av den inhemska
produktionen, som är i gång.
De anförda konsumtionsundersökningarna omfatta
också andra områden av levnadsföringen och göra
också anspråk på att återspegla den totala
konsumtionens utveckling fram till året 1 juli 1940—30 juni
1941. Den starka konsumtionsstegringen (=
levnadsstandardens uppgång) under åren 1935—39 belyses
härav; ifråga om födo- och njutningsämnen illustreras
den av en indexuppgång från 90 till 100, ifråga om
bostad, industriella m. fi. varor samt tjänster från 80
till 100. Den efterföljande nedgången har sträckt sig
till indexsiffrorna 80 och 85 respektive för de två
anförda grupperna (1941). Det lider intet tvivel om att
nedgången försiggått snabbare än under motsvarande
tidsperiod föregående världskrig (1914—18). Detta
betingas i främsta rummet därav att avspärrningen
från utländsk tillförsel till vårt folkhushåll nu skett
mycket snabbare än förra gången, och det här
ådagalagda sambandet belyser sålunda omedelbart och med
stort eftertryck, i vilken bokstavlig bemärkelse
formeln "hela världen är vårt livsrum" är en sanning för
det svenska folkhushållets vidkommande. Att
verkningarna än så länge, såsom redan påpekats, varit
relativt begränsade, beror på den föregående
stegringens omfattning och på den varu- och
förnödenhetsberedskap, som planerades och utfördes före
krigsutbrottet 1939. Trots vissa brister och förseningar
har den obestridligen varit av största betydelse för
vidmakthållandet av produktion och förbrukning och
därmed också av det sociala lugnet efter kristidens inträde.
Att de stora statliga utgiftsöverskotten givit upphov
till en betydande total köpkraftsökning är obestridligt.
Det påpekas dock, att (bl. a. genom den industriella
lönepolitik, som förts) denna ökning till stor del
stannat hos företagarna, vilket i nuvarande läge har den
fördelen för hela folkhushållets stabilitet, att
spänningen mellan ökad total köpkraftsvolym och minskad
varu tillgång hålles tillbaka (ett viktigt moment för
prisnivåns relativa jämvikt) samt att medel stå till
förfogande för produktionsutvidgningar.
Nyinvesteringar för ersättningsindustrier äro i nuvarande läge
oundgängliga, och att ingen egentlig penning- eller
kreditknapphet kan sägas föreligga innebär, att
åtminstone en viktig förutsättning för den nya
produktionens tillkomst uppfyllts. Så länge företagsvärldens
likviditet är så utpräglad som den nu är, kunna
betydande nyinvesteringsbehov fyllas genom
självfinansiering. Så försiggår f. ö. kanske större delen av den
produktionsutvidgning, som för närvarande är i gång
på många industriella ersättningsområden. Avgörande
för investeringsviljan beträffande större projekt och
för längre sikt är emellertid den tilltro man ställer
till våra möjligheter att i det långa loppet undgå en
katastrofartad krigsinflation. Här äro emellertid —
vid sidan av den redan omnämnda, otvivelaktigt
tilltagande spänningen mellan budgetvägen tillskapad
köpkraft och minskad varu- och omsättningsvolym -—•
alltför många ovissa faktorer med i spelet för att
sikten skulle kunna vara ens i rimlig mån klar.
Thorsten OcLhe.
Valntareglering och clearing, av Raphael Lemkin, P.
A. Norstedt & söner i distribution, Stockholm 1941,
pris 6: —.
Detta arbete inledes med en redogörelse för hur de
internationella betalningarna fullgöras då fri- guld
valuta är rådande, som fallet var före förra
världskriget. På några få sidor får man en övertygande bild
av hur smidigt och friktionsfritt systemet fungerade
trots sin oformlighet och föga vetenskapliga natur.
På grund av de allvarliga rubbningar i näringslivet
och särskilt i penningväsendet som kriget medförde
kunde de fria guldvalutorna icke längre upprätthållas
utan man tvingades att övergå till att reglera den
internationella handeln och betalningarna länderna emellan.
Systemet med valutareglering ledde emellertid till en
sådan osäkerhet och rättslöshet att man tvingades
övergå till det s. k. clearingförfarandet. Såväl
valutaregleringen som clearingen har uppstått på grund av
knappheten på utländska betalningsmedel, valutor.
Det är alltså här fråga om rena nödfallsåtgärder och
icke, som man lätt skulle kunna tro av allt talet om
planhushållning, om några framsteg i finanstekniskt
eller ekonomiskt avseende. Alla de ingripanden som
det moderna betalningssystemet framtvingar, medföra
större eller mindre tidsförluster och därmed
förknippade, ökade risker till följd av kursförändringar och
prisfluktuationer. Den största nackdelen med
clearingen är emellertid att det flersidiga handelsutbytet, som
före 1914 var det förhärskande, förvandlas till ett
tvåsidigt. På grund härav säger förf., "utgör clearingen
ett förnekande av den internationella
arbetsfördelningens idé". Som man förstår medför nämligen
clea-ringsförfarandet att köparen berövas friheten att köpa
sina varor billigast och tvingas att göra sina inköp i
enlighet med gällande clearingavtal, Clearingen är, som
förf. också uttrycker det, ett ont men ett nödvändigt
ont, som förebygger ändå värre konsekvenser.
"Valutareglering och clearing" har sitt stora värde
för den som närmare vill sätta sig in i dessa frågor.
Sitt största intresse har dock denna bok därigenom
att den så klart och övertygande visar fördelarna med
den fria handeln och det fria näringslivet som
ensamma kunna sätta oss i stånd att på bästa sätt
tillfredsställa våra behov med minsta möjliga uppoffring i tid
och pengar.
r.
Sveriges standardiseringskornmission har utsänt sin
årsredogörelse för 1940. Av redogörelsen framgår, som
ju endast var att vänta, att den internationella krisen
har orsakat rubbningar i kommissionens arbete.
Såle-les har samarbetet med andra länder icke kunnat
upprätthållas i önskvärd omfattning och även i fråga om det
nationella arbetet har det varit nödvändigt att göra
avsevärda omläggningar.
Vad de uppnådda resultaten beträffar så kan det
bl. a. nämnas att kommittén för standardisering av
smörjmedel har under året utarbetat definitiva förslag till
provningsmetoder för bestämning av oförtvålbart,
neu-tralisationstal samt hårdasfalt. Undersökningar
beträffande metoder för bestämning av viskositeten ha gjorts
vid skilda laboratorier. Utarbetandet av definitioner
och enheter inom oljetekniken har fortsatt. Dessutom
har givetvis ett omfattande standardiseringsarbete
bedrivits av till kommissionen anslutna organisationer.
Till främjande av den internationella
standardiseringen har ett tjugutal länder sammanslutit sig till ett
internationellt förbund, International Federation of the
National Standardizing Associations (ISA) med
generalsekretariat i Basel. Dess arbete har givit
anmärkningsvärt goda resultat, trots det stora avbräck i
förbindelserna som krisen har vållat.
r.
108
6 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
