Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
att praktiskt omsätta sitt test-förfarande och även
som nödvändig utvecklat den. Denna möjlighet
består i den "subjektpsykologiska" uppfattningen av
det individuella arbetssättet och vinnes i synnerhet
genom iakttagelser av de undersökta personernas
uppträdande vid de praktiska proven. Även
härvidlag måste bedömandet av människan ske med hennes
arbetsprestationer som ledande synpunkt. Men detta
bedömande medgiver dock inblickar i hennes
personliga egenart och gör det möjligt att bestämma för
vilka slags yrken en arbetare lämpar sig. Därför
bildar beskrivningen och värderingen eller
bedömandet av sättet att förhålla sig under arbetet en
oundgänglig, vid den psykotekniska
lämplighetsprövningen allt eftertryckligare fordrad och genomförd
komplettering av sådana arbetsresultat som kunna
siffermässigt utvärderas.
Inom ramen för det apparativa prövandet liksom
också för de s. k. intelligens-tests blir bestämmandet
av den personliga egenarten en bisak av underordnad
betydelse. Det inskränker sig därför för det mesta
till upplysande anmärkningar om försökspersonens
förhållande till sitt arbete eller, som man också säger,
arbetskaraktären. För bedömandet av personligheten
i sin helhet är f. ö. arbetskaraktären icke alltid av
utslagsgivande betydelse.
Teknikens övervikt över psyket, som är det
principiellt utmärkande för det psykotekniska
prövnings-förfarandet, har ofta lett till betänkligheter mot
detta förfarande såväl i vetenskapligt som mänskligt
avseende. Den förtrollning som allt tekniskt utövar
på så många av våra dagars människor leder i
verkligheten lätt till en otillbörligt förenklande och
förflackande uppfattning av det själsliga. Härtill
kommer att den konstlade, ovana situation, som provet
innebär, mången gång gör det svårare för den som
skall undersökas att göra sig själv rättvisa än då det
är fråga om hans invanda, dagliga arbete.
Beträffande det för ett visst yrke avsedda
lämplighetsurvalet måste dock på grund av praktisk
erfarenhet göras gällande, att den psykotekniska
prövningsmetoden oftast bäst kommer till sin rätt, när det blir
fråga om att uppdaga bestämda yttre färdigheter.
Likaså när det kommer an på att faställa begränsade,
enkla förnimmelse-, uppfattnings- eller
förståndsförmögenheter. Där urval i större skala blir nödvändigt
eller då föga tid kan disponeras för undersökningen,
återstår f. ö. ingen annan utväg.
Emellertid, ju mångsidigare yrkesverksamheten är,
ju mera den tager hela människan i anspråk och icke
endast några speciella anlag, desto nödvändigare
visar det sig vara att i utlåtandet taga hänsyn till mera
andliga områden — såsom intressen och sinnelag,
viljeriktning och värdesättning. I ett sådant läge
befinna vi oss, när det t. e. blir fråga om att i en
verkstad välja ut aspiranter till verkmästarbefattningar,
då det icke blott gäller det yrkesmässiga kunnandet,
utan, förutom pålitlighet, även ledaregenskaper.
Högre fordringar måste ävenså ställas på
lämplighetsundersökningar, som avse rekryteringen inom
affärslivet, i synnerhet då det gäller ledande poster, och
vidare vid prov som avse andra yrken, vilka fordra
särskilda, själsliga kvalifikationer.
I sådana fall blir psykologens ord mera vägande
än teknikerns. Och han behöver nu också
kompletterande metoder, som även kräva psykologiskt om-
Fig. 3. Skriftligt omdöme vid psykologiska prov.
dome. Det härför erforderliga verktyget har
utvecklats av den psykologiska forskningen själv, därigenom
att den under de senaste årtiondena har brutit sig ur
de matematiska naturvetenskapernas trollkrets och
åter tagit sikte på det ursprungliga målet för sitt
arbete. Det inflytande som denna förändring har
utövat på metoden att utarbeta personlighetsutlåtanden
gör det nödvändigt att i all korthet lämna en
orientering häröver.
Den kraftigaste impulsen att ombilda den
psykologiska frågeställningen utgick i Tyskland vid
sekelskiftet från en filosofisk strömning, som, förberedd
av Nietzsche, tog upp romantiska uppslag och ledde
till en djuptänkt, icke nyttobunden uppfattning av
människan. Den ledde till utarbetandet av en ny
empirisk lära, nämligen uttrycksforskningen, dvs.
vetenskapen om alla de vägar, på vilka en människa röjer
sitt inre, såsom hennes skrivstil, hållning, sätt att tala
osv. Denna lära har fått sin mest utpräglade
utformning i von Klages inflytelserika verk. På
uttryckslärans grund reste sig sedan den moderna
karaktero-logien, som bildar den naturliga motpolen till förra
seklets naturvetenskapliga psykologi. Tyvärr måste
jag avstå från att ens antydningsvis utveckla
huvuddragen i våra dagars uttryckslära. Endast så
mycket må nämnas, att den är vitalistiskt,1 icke meka-
i Med "vitalistiskt" menas enligt Nordisk familjebok det
naturfilosofiska betraktelsesätt enligt vilket de levande
organismerna ej kunna förklaras enbart ur fysikalisk-kemiska
(mekaniska) orsaker utan förutsätta särskilda
ändamålsenligt verkande livskrafter (entelekier). Den mekaniska
världsåskådningen däremot förkastar ändamålsorsakligheten och
inskränker sig till att försöka förklara allt ur i tiden
föregående orsaker.
1 nov. 1941
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
