Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fogr. 4. Karakterologiskt prov. Teckningar som skola
fullbordas efter eget tycke.
nistiskt orienterad. Den utgår vidare från den värld,
som vi människor kunna iakttaga med våra yttre
sinnen, men den betraktar den icke som "materiell" utan
som "besjälad" verklighet. Det betyder med andra
ord, att människan, sådan som hon framstår för sin
omgivning, genom sina olika livsyttringar, såsom sätt
att tala och dylikt avslöjar sitt själsliv, i
överensstämmelse skulle man kunna säga med uttrycket
"ögonen äro själens spegel". Uttrycksläran försöker
därför icke att "förklara" utan att "förstå". Dess
insikter vinnas följaktligen huvudsakligen genom
intuitivt skådande, icke genom matematisk abstraktion.
Om man mot psykoteknikens nyttobetonade
betraktelsesätt kan göra den invändningen, att den ser
människorna endast ensidigt och bitvis och att däri
ligger en möjlig felkälla till dess omdömen, så är den
på uttrycket grundade kunskapen om den personliga
karaktären utsatt för misstanken, att den vilar på
subjektiva uttryck och därför saknar tillförlitlighet.
Självfallet finns här liksom ifråga om den
medicinska diagnosen en genomsnittlig gräns för möjligheten
att fälla ett uttömmande omdöme. Men det vore ett
misstag att tro, att utlåtandets pålitlighet skidle vara
beroende av psykologiska värdesättningar av
statistiska undersökningar. Det motsäges ofta av den
instinktiva människokännedomens häpnadsväckande
träffsäkerhet, som män med stor livserfarenhet och
kanske ännu oftare kvinnor på grund av sin
medfödda förmåga till inlevelse äro i besittning av. Och
i praktiken visar det sig på ett anmärkningsvärt sätt,
att felaktiga omdömen på uttryckslärans grund
ingalunda äro vanligare än vid psykotekniska prov —
förutsatt, att den kritiska grundligheten i båda fallen
är jämförbar.
Icke däri ligger alltså en för det praktiska arbetet
utslagsgivande skillnad. Den visar sig snarare i
olikheten i uppgift. Under det att det psykotekniska
provet undersöker enstaka slag av
prestationsförmåga, strävar uttrycksläran att fatta den mänskliga
väsensarten i dess helhet. Den iakttager anlagens,
begåvningarnas och strävandenas levande samspel för
att utarbeta de bärande och förhärskande dragen hos
den personliga strukturen. Först på så sätt bildar den
sig ett omdöme om bästa möjliga arbetsinsats och
får fingervisningar för den yrkesmässiga utbildningen.
Även beträffande utsikterna till att på uppfostrans
väg åstadkomma ett inflytande förmår den icke sällan
att göra uttalanden.
Båda metoderna kunna alltså mycket väl bestå sida
vid sida och komplettera varandra. I vad mån den
ena eller den andra bör komma till användning, beror
på den i varje särskilt fall föreliggande uppgiftens
karaktär. Även om det uttryckspsykologiska
betänkandet kan lämna en mera omfattande och djupare
trängande bild av personligheten, så är det å andra
sidan hänvisat till den mera tidskrävande,
individuella undersökningen.
Det skulle emellertid vara ett missförstånd att tro,
att det karakterologiska provets riktpunkt därför
skulle vara individualistisk i den meningen, att det
huvudsakligen skulle tjäna individen och mindre
företagets eller näringslivets intressen. Om urvalet
bidrager till att tillfredsställa den enskilde så långt
möjligt är, i det att det förhjälper honom till ett
yrkesarbete, som svarar mot hans speciella läggning,
så gynnar det otvivelaktigt också hans
prestationsförmåga, som sedan i sin tur kommer driften till godo.
Vidare underlättas därigenom också de anställdas
umgänge i arbetet, varigenom anledningar till
missförstånd undanröjas. Ur psykologisk synpunkt sett
är den industriella driften en arbetsgemenskap, som
endast kan ses i samband med mänskliga behov och
fordringar. Och så tillvida som företagets ekonomiska
framgång förutom andra omständigheter är beroende
av att de i företaget anställda människorna äro
tillfredsställda, är deras välfärd av större betydelse än
de tekniska anspråken.
Just den unga industripsykologiska forskningen lär
oss allt tydligare, att försämringar av arbetsresultaten
och störningar inom det industriella livet endast till
en del förorsakas av organisatoriska brister. Alltför
ofta är det svårigheter i fråga om det mänskliga
samlivet (kanske personliga friktioner mellan över- och
underordnade, arbetsolust på grund av ömsesidig
brist på förståelse eller på grund av trakasserier osv.),
som menligt inverka på arbetsresultatet i stort som
i smått. Man talar understundom just i det
sammanhanget om "yrkesneuroser", vilka också kräva hjälp.
Det på karaktärsläran grundade rådgivandet och vår-
Fig. 5. Kompletterad teckning och stilprov.
Känslo-inriktad.
112
1 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
