Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
För att, med hänsyn till alla vid en rationalisering
inverkande faktorer, kunna åstadkomma största
ekonomi i arbetet, bör man företaga en systematisk
analysering av hela kontor sorg misationen.
Då en rationalisering av ett företag alltid innebär
förändringar av något slag inom den nuvarande
organisationen, bör man alltid först söka fastställa
denna. Detta tillgår så, att man först uppgör ett
noggrant organisationsschema av vilket man kan utläsa
makt- och ansvarsfördelning samt de olika
avdelningarnas inbördes förhållande. Man måste även noga
studera den nuvarande personalens olika data. Man vill
veta allt om löner, ålder, anställningstid, civilstånd,
förutvarande utbildning och praktik samt övriga
upplysningar, som kunna vara av värde vid bedömandet
av personalen i samband med tilldelade
arbetsuppgifter. Man vill även skaffa sig en noggrann förteckning
med beskrivning av alla kontorstekniska hjälpmedel,
möbler etc. för att studera, om dessa äro
ändamålsenliga, samt även noggranna ritningar över de lokaler,
som tör närvarande utnyttjas. Ur kostnadssynpunkt
vill man särskilt studera hittillsvarande utgifter för
köp av kontorsmaskiner och kontorsutensilier samt
kostnaderna för hjälpmedlens underhåll och service.
Samtliga administrationskostnader angivas i lämplig
tablå eller schematisk framställning. Alla de
uppgifter, som här ovan berörts, kunna i regel framskaffas
utan att personalen behöver medverka.
Då man vill studera arbetsförloppen, är det
däremot av ytterligt stor vikt, att personalen beredes
tillfälle att medverka. Enligt en särskild instruktion
brukar man låta var och en av de anställda skriva en
arbetsredogörelse, vilken på ett lättfattligt och om
möjligt fullständigt sätt beskriver de olika arbeten
den anställda utför. Till beskrivningen fogas även de
blanketter, som användas i arbetet, och dessa skola
vara ifyllda så naturligt som möjligt. Då kopior
erhållas medelst genomskrift, skola samtliga kopior
bifogas ifyllda på vanligt sätt. Arbetsbeskrivningen
anger även viktiga upplysningar om arbetets
karaktär, exempelvis om någon utpräglad anhopning eller
minskning av arbetsmängden förekommer under
vissa perioder. Slutligen ombedes personalen inkomma
med förslag till förbättringar eller förenklingar samt
att framföra sina önskemål i övrigt.
Av flera skäl kan man givetvis icke av dessa
arbetsbeskrivningar erhålla fullständig kännedom om
hur arbetet utföres, utan dessa arbetsredogörelser
måste kompletteras med intervjuer, och de som
utföra analysen måste själva personligen studera
arbetet på arbetsplatserna till dess de själva fullständigt
behärska arbetsförloppen. Som ett viktigt
hjälpmedel vid studium av arbetsförloppen framstår olika
schematiska framställningar. Ett mycket enkelt och
samtidigt vanligt sätt att framställa ett arbetsförlopp
är att ånge de olika arbetsoperationerna i den
ordning de följa på varandra, omgiva dem med en
rektangel samt därefter med streck sammanbinda
operationerna. Exempel på sådan schematisk
framställning av ett arbetsförlopp visas å fig. 10. En
annan metod, som ger bättre översikt av detaljer och
som framför allt underlättar upptäckandet av
dubbelarbete samt möjlighet till specialisering och
centralisering är uppgörandet av rutinschema. Dessa
användas i stor utsträckning i Tyskland, där också en
viss standardisering av symboler för olika slag av
Fig’. 9 a. Vid
användande av en
skrivmaskin utrustad med
pica-stil, 10 nedslag per
tum, dubbelt
radavstånd samt inryckning
vid varje nytt stycke,
erfordras för
vidstående text ett utrymme
motsvarande format
A 4.
Fig. 9 b. För utskrift
med elitstil, 12 nedslag
per tum, enkelt
radavstånd, ingen
inryckning vid nytt stycke,
fordras det utrymme,
som synes härbredvid.
Picastilen, som är den mest förekommande skrivmaskinsstilen,
fordrar 20 % större utrymme än elitstilen. Där således
picastilen vid utskrift fordrar exempelvis sex blankettset fordrar
elitstilen endast fem.
arbete, personer, föremål och rörelser framkommit.
Fig. 11 visar exempel på ett sådant rutinschema.
Genom att symboler användas kan schemat av en
utbildad kontorsorganisatör avläsas som tecknen på en
karta. I regel bör man först upppgöra ett enkelt
schema enligt föregående beskrivning och därefter,
då så anses lämpligt, detalj studera arbetsförloppen
genom uppgörande av rutinschema.
Kontorsföretagens planerings- och
organisations-avdelning.
Som mycket betydelsefullt framstår att
kontorsorganisationen bör ledas, undersökas och skötas
centralt inom ett företag. Liksom industriföretag ofta
ha en särskild planeringsavdelning för produktionen,
visar det sig också lönande för större kontorsföretag
att ha en särskild planerings- och
organisationsavdelning för lösandet av alla olika problem. En sådan
avdelning bör gentemot högsta ledningen intaga en
stabsmässig ställning, varmed avses, att den är
rådgivande men icke äger befogenhet att själv verkställa
eventuellt fattade beslut.
Rationaliseringens betydelse.
Affärslivets allmänna expansion under den senaste
högkonjunkturen har i hög grad ökat volymen av
kontorsarbetet. En kvantitativ ökning förorsakas
även av den strukturförändring, som industrien synes
genomgå, ty denna för med sig procentuellt alltmer
kontorsarbete. På grund av de höga arbetslönerna
har som framhållits industrien bl. a. genom
mekanisering sökt sänka produktionskostnaderna. Ett led i
denna strävan utgör ävenledes det omfattande pla-
6 dec. 1941
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
