Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation / 131 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kassaregistren representera, kom så småningom fram till
den uppfattningen, att man borde försöka att på
mekanisk väg åstadkomma samma noggranna,
siffermässiga kontroll över ett företags samtliga
tillgångar, skulder, vinster och förluster som man med
kassaregistrens hjälp i fråga om de kontanta medlen
hade lyckats nå,

År 1928 hade direktör Svenssons idéer tagit så
pass fast form att han kunde träffa avtal med den
kände konstruktören och uppfinnaren, verkmästare
Ernst V. Nyberg, om tillverkning av en första
modellmaskin. Två år senare träffades avtal med Telefon
a.-b. L. M. Ericsson om fabriksmässig framställning
av Ekonomiregister. Ericsson-koncernens män
arbetade vidare enligt de av dir. Svensson uppdragna
linjerna och 1933 kunde fabrikationen i större skala
sättas i gång.

Ekonomiregister kännetecknas därav att det är
försett med fyra synkront arbetande tryckerier som
samtidigt trycka varje notering på verifikationen, på
debet- och kreditkontot samt på en kontrollremsa.
Därvid tryckes även ett löpande nummer, varigenom
verifikationen knytes till bokföringen så att man vid
revision av siffrorna på kontokorten direkt kan gå
tillbaka till motsvarande verifikation. Å andra sidan
kan man endast genom att jämföra de av
Ekonomiregister på verifikationen tryckta noteringarna med
dem som redan förut finnas där omedelbart
konstatera om bokföringen har blivit korrekt verkställd i
enlighet med lämnade direktiv.

Vidare utmärkes det icke blott därav att varje
post som slås in i maskinen noteras på de nämnda
ställena, utan dessutom därav att transaktionens
inverkan på företagets ställning uträknas. Om t. e.
man bokför en omkostnad som betalas kontant
redovisas detta icke bara på kassakontot och
motsvarande omkostnadskonto utan dessutom ökas resp.
minskas totalbeloppen för kostnader och tillgångar i
särskilda räkneverk som ej kunna nollställas, och
som endast äro åtkomliga för den som har tillgång
till en särskild kontrollnyckel. Den för företaget eller
redovisningen ansvarige kan alltså när som helst få
en rapport upptagande totalbeloppen för tillgångar,
skulder, vinster och förluster samt den totala
omslutningen. Med dessa totalbelopp skall det i vanlig
ordning utarbetade, detaljerade bokslutet stämma.
Man kan alltså säga att i Ekonomiregister
bokslutsarbetet utföres automatiskt post för post, en
prestation som denna maskin, så vitt man vet, är ensam
om i hela världen.

Förutom modell A, som denna bokföringsmaskin
i egentlig mening kallas, har man enligt samma
system fått fram en rad andra modeller för olika
specialändamål, såsom skatteredovisning,
avlöningsbokföring, postgiro- och bankbokföring osv.

Fig. 5. Ekonomiregister.

Här i Sverige har modell A funnit en intressant
användning vid särskilda bokföringsbyråer, som med
stor framgång åtaga sig sina kunders ekonomiska
redovisning. Tyvärr är det ofta nog svårt särskilt för
mindre och medelstora företag att få sin bokföring
fullt tillfredsställande ordnad. Även om
redovisningen ur skattsynpunkt och rent juridiskt sett ej
inbjuder till kritik, är det sällan som den ekonomiska
redovisningen för den stora massan av företag blir
det hjälpmedel i ledningens hand som den kan och
bör vara, då det gäller att bedöma den ekonomiska
ställningen och utsikterna för framtiden. Det är
nämligen kostsamt med sakkunnig hjälp som vill
åtaga sig att föra böckerna tillräckligt utförligt och
göra upp t. e. månadsbokslut. Man nöjer sig därför
oftast med så få konton som möjligt, kanske t. e. med
ett enda omkostnadskonto för "diverse utgifter", i
vilket döljes de mest olikartade kostnader som det
vore av största värde ur kontrollsynpunkt att få
uppdelade på ett flertal konton, och en gång om året
eller möjligen två gör man bokslut som presenteras
ledningen månader försenade.

Ändå är det just snabbheten som är av avgörande
betydelse för att ledningen skall ha den rätta nyttan
av bokföringen som ett medel att kontrollera
rörelsen. Även de mest detaljerade och noggrant
uppgjorda redovisningsrapporter som komma ett par
månader för sent äro värdelösa annat än ur rent
historisk synpunkt. Att då kunna få fullständiga
redovisningstablåer varje månad eller oftare är
naturligtvis ovärderligt för den ledning som vill hålla
trådarna i sin hand. Det är svårt att föreställa sig
att den ekonomiska redovisningen skulle kunna bli
effektivare och få en klarare och mera överskådlig
utformning än med hjälp av den mekaniserade
bokföring, som de moderna redovisningsbyråerna
prestera. Här talas naturligtvis endast om redovisningen
ur rent siffermässig synpunkt. Sedan tillkommer ju
en mängd värderingssynpunkter ifråga om
avskrivningar och värdet av inneliggande lager o. d., som
måste beaktas vid uppgörandet av det definitiva
bokslutet för redovisningsperioden. Men för att några
sådana värderingar över huvud taget skola bli
möjliga, måste först det grundläggande siffermaterialet
finnas tillgängligt. Och det är här som fördelen med
bokföringsbyråernas mekaniserade redovisning gör
sig särskilt märkbar.

Skrivmaskiner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>