Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tredjedel, av studietiden i anspråk. Den del av den
fyraåriga utbildningstiden, som helt kan ägnas åt de
kemiska ämnesgrupperna medger ej den fördjupning
i de rent kemiska studierna, som är erforderlig för
ett flertal av de arbetsfält, som jag angav som
naturliga för kemister från de tekniska högskolorna.
Här står då främst utbildningen av tekniska kemister
för nyskapande verksamhet, för forskning inom
industrien, i förefintliga och kommande forskningsinstitut
samt även för ett flertal av de omnämnda arbetsfälten.
Vår kemi-ingenjörsutbildning i Norden har i
detta avseende fått en sträng kritik av Haber, som
säger: "Was wir am wenigsten branchen können, sind
jene Ingenieur-Chemiker, die in manchen fremden
Ländern herangebildet werden. Ihre Ausbildung
fusst auf der Vorstellung, dass der Chemiker, den
unsere Hochschulen erziehen, mit den maschinellen
Hilfsmitteln und der Ingenieur mit der Chemie Schwie ■
rigkeiten hat, und so soll der Studierende beides
ler-nen, um tiber diese Schwierigkeit hinwegzukommen.
Das gelingt auch bis zu einem gewissen Grade, wenn
man damit z.ufrieden ist, Leute auszubilden die mit
kleinen Schwierigkeiten praktischer Art gut fertig
werden und eine Art höheren, aber nicht sehr viel
höheren Werkmeistertums, in ihrer Person darstellen.
Die Erfolge unseres Ländes auf dem Gebiete der
Chemie aber, haben sich bisher davon hergeleitet,
dass wir für die Vertiefung gewesen sind und nicht
für die Dinge, die für den praktischen
Augenblicks-nutzen besonders offenkundig ins Gewicht fallen. Ich
denke, es ist gut, wenn wir dabei bleiben."4
Denna kritik träffar onekligen i viss mån vår
utbildning av kemi-ingenjörer. Jag vill dock bestämt
hävda, att vår utbildningsform väl fyller sitt ändamål
för utbildning av praktiska kemi-ingenjörer för
drift-och fabriksledning. I fråga om utbildning av
kemister för forskning och nyskap’else, speciellt för
tillvaratagande av våra olika resurser på kemins område
finner jag dock Habers kritik berättigad. Våra
civilingenjörer avsluta sina studier med
ingenjörsexamen, medan det i Mellaneuropa är vanligt, att
kemiingenjören fortsätter sin utbildning med vanligen ca
två års studier, som i Tyskland leder till graden
doktor-ingenjör, i Schweiz till teknologie doktor. Denna
utbildningsform, som visserligen föreligger hos oss,
men i ytterst liten mån utnyttjas, utgör ett viktigt
fundament för den högre kemiska utbildningen, för
forskningen och för den kemiska industrins utveckling.
Genom dessa doktorsarbeten uppnås mycket av det
som hos oss nu brister så starkt. Genom att
doktorsarbetet är koncentrerat på en bestämd
forskningsuppgift inom ett större tekniskt forskningsområde
vid respektive institution, som äger härför
erforderlig utrustning, kompletteras den kemiska skolningen
med ett självständigt experimentellt lösande av ett
kemiskt problem. Den unge ingenjören mognar och
utvecklar sig under detta arbete till självständigt
kemiskt tänkande, och hans intresse för kemiskt
nyskapande blir ofta nog först härigenom väckt.
Största delen av de kemister i Mellaneuropa, som ha
möjlighet härtill, avsluta numera sina studier med ett
dylikt doktorsarbete. I Zürich fortsätta nu ca 90 %
av de schweiziska studerandena, som först genomgått
en fyraårig kurs för ingenjörsexamen, till teknologie
4 F. Haber, Cliem. Ztg’. 1926, s. 1010.
doktorsgrad, som beräknas ta 2 à 2y2 år, varigenom
totala utbildningstiden för kemisterna blir ca 6 år.
Härigenom skapas för kemins utveckling och
blomstring många viktiga faktorer. Värdet av den större
fördjupningen tar sig direkt uttryck däri, att
industrin och hela näringslivet i nämnda länder önskar
denna kemisttyp och honorerar vid första
anställningen en teknologie doktor resp. dr-ingenjör bättre
än en diplomingenjör. En stor kår av för industrins
och den tekniska utvecklingens tjänst
specialutbildade kemister skapas. De som ha de största anlagen
för forskning gå vidare på forskningsbanan i
industrins, högskolans eller andra forskningslaboratoriers
tjänst. En annan utomordentligt viktig faktor är, att
tekniska forskningshärdar och forskningsskolor
genom detta system uppstå vid högskolorna. —
Industrin vänder sig med talrika problem till högskolorna,
som i sin stab av unga doktorander har möjlighet
att uppta problemen till undersökning. För de yngre
studenterna finnes städse en miljö av äldre
studerande i form av doktorander, varigenom de för
studentlivet värdefulla elementen, tradition och kontinuitet,
föreligga. Studentlivet får större stadga och djup
genom närvaron av äldre kamrater, som redan avlagt
sin ingenjörsexamen. Avläggandet av doktorsgraden
löser även det viktiga assistentproblemet. De yngre
assistenterna rekryteras vanligen bland de nyblivna
ingenjörerna, som då ha den förmånen, att de kunna
göra sitt doktorsarbete parallellt med sin
assistentsyssla och åtnjuta en sådan lön under tiden för
doktorsarbetet, att denna kompletterar den genom
assistentarbetet förlängda tiden för uppnåendet av
doktorsgraden.
Stipendier och forskningsanslag.
För att nu väcka intresset för avläggande av
teknologie doktorsgrad på den kemiska avdelningen borde
doktorsstipendier kunna utdelas. Dessa borde främst
erhållas av staten, som ju har ett stort intresse av
att stödja den tekniska forskningen och
utvecklingen. Det kan även tänkas att enskilda industrier hos
oss som i utlandet kunna ställa doktorsstipendier till
förfogande för bearbetande av vissa problem, som
resp. industri har intresse av att få belyst.
Teknisk forskning och teknisk undervisning äro
intimt förbundna med varandra. Utbildningen av
tekniska forskare, som ju är premissen för all
teknisk forskning, bör i allmänhet ske vid våra tekniska
högskolor, som ju i sin tjänst söker förvärva de
krafter, som äro mest skickade för teknisk forskning och
undervisning. Vid de tekniska högskolorna bör för
undervisningens och forskningens framgångsrika
bedrivande sålunda erforderliga lokaler, apparatur,
bibliotek etc. förefinnas. All levande teknisk
undervisning kräver, att forskning bedrives.
Forskningsarbetet utgör en viktig del av undervisningen. Utan
forskning blir undervisningen försatt på ett lägre plan.
Det är sålunda ett livsvillkor och oeftergivligt krav
för de tekniska högskolorna, att möjlighet till
teknisk forskning finnes — eller skapas, om sådan
möjlighet inom vissa områden ej skulle föreligga. Då
frågan öm den tekniska forskningens organisation,
som nu är aktuell, behandlas, bör detta beaktas.
Detta är även önskvärt och rationellt ur andra
synpunkter. Stora lokaliteter och betydande bibliotek
förefinnas samt vidare ett stort antal professorer och
12
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
