Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
speciallärare. Dessa äro samtliga specialister i sina
respektive fack och varmt intresserade för teknisk
forskning i den mån blott resurser finnas.
Ett effektivt stödjande av forskningen vid de
tekniska högskolorna innebär att i första hand utnyttja
de förefintliga resurserna och samtidigt skapa bättre
möjlighet att utbilda tekniker och även tekniska
forskare för olika behov.
De nu tilldelade anslagen till de tekniska
högskolorna avse så gott som enbart medel för bestridande
av kostnaderna i samband med den obligatoriska
undervisningen. För främjande av forskningen kräves
särskilt anslag speciellt för forskningsändamål.
Dessa anslag bli dock av helt annan storleksordning
än om helt nya forskningsinstitut skola skapas från
grunden. De tillskottsanslag, som erfordras, gälla
främst löner till laborator- och
forskningsassistentbefattningar samt anslag för erforderliga
specialapparater och löpande driftskostnader. För vissa
avdelningar krävas även av andra grunder nya lokaliteter.
Anslagen för forskning böra uppdelas i
engångsan-slag för nyanskaffning eller eventuellt nybyggnad
och i fasta årliga anslag för personal- och
driftskostnader, samt vidare anslag för docent- och
doktorsstipendier. Genom att på detta sätt en fast ordning fås
till stånd, blir det möjligt att hålla kontinuerliga
forskningsarbeten i gång. I den mån dessa ge
resultat öppnas sedan andra möjligheter att erhålla
ytterligare forskningsbidrag från förefintliga fonder eller
från industrin. Att såsom nu basera forskningen vid
de tekniska högskolorna väsentligen på tillfälliga
anslag från olika håll, ger ej möjlighet att vidta
dispositioner för en fast och kontinuerlig organisation av
forskningsarbetet.
Anslagen böra beviljas av statsmakterna på
hemställan av styrelsen. Varje institution borde i dessa
frågor stå direkt under styrelsen eller under av
styrelsen i samråd med industrin tillsatt
forskningsnämnd.
Vad nu speciellt forskning på den tekniska kemins
område beträffar, så har man på en del håll velat
indela problemen i två grupper. Dels sådana problem
som lämpligen behandlas inom de olika industriernas
egna laboratorier och dels sådana som böra beredas
existens inom statliga institut.
Inom de stora industrikoncernerna lösas dels
problemen för dagen, dels sker en viss forskning på
längre sikt. Härmed är dock behovet av forskning på
ifrågavarande område icke fyllt. Industrin forskar
för sitt eget behov ofta i konkurrens med andra
industrier och som följd härav under viss sekretess.
Forskning inom samma område i statligt stödd
verksamhet är erforderlig dels för utbildning av tekniker
och forskare, dels för uppkomsten av en fristående
forskning, som kan tjäna landets intressen i dess
helhet.
Ifråga om förhållandet mellan den kemiska
industrin och de tekniska högskolorna bör en intim
kontakt råda, så att initiativ och forskningsvägar
gemensamt kunna diskuteras och uppnådda resultat
utnyttjas till nytta för såväl industrin som för vidare
forskning.
Den kemiska teknologiundervisningens uppdelning.
På grund av den kemiska teknologins stora
omfattning kräves allt. mer en uppdelning i olika, institutio-
ner. Denna uppdelning och specialisering erfordras
för att åtminstone på de viktigaste områdena få
verkliga fackmän, som kunna helt ägna sig åt
ämnet, följa utvecklingen på området, vilket även enligt
högskolornas stadgar kräves, befordra forskning och
undervisning samt härigenom bidraga till
ifrågavarande industris utveckling i vårt land.
Professuren i kemisk teknologi är i sin nuvarande
form, som alla kemister här väl veta, alltför
omfattande. Enligt det följda undervisningsprogrammet
vid Tekniska högskolan i Stockholm omfattar ämnet
praktiskt taget alla oorganiska och organiska
kemiska industrier med undantag av cellulosateknik och
träkemi.
Undervisning och forskning på en stor del av dessa
områden måste därför bli starkt decimerad eller helt
försummad — till skada för utveckling, forskning och
undervisning.
I vårt land har den oorganiska kemiska industrin
nått en rätt hög utveckling och intar på vissa
områden till och med en ledande ställning. Den organiska
kemiska industrin har väsentligen utvecklat sig på
de områden, där vi från skogsbruket och jordbruket
få erforderligt råmaterial, exempelvis för cellulosa,
socker, maltdrycker etc. Härtill komma vissa andra
förädlingsindustrier såsom exempelvis fettindustrin
och sprängämnesindustrin.
Den syntetiska organiska kemiska industrin har
tills vidare vunnit ringa insteg hos oss. På grund
av den enorma utveckling, den organiska industrin nu
åter visat (t. e. i de nya storindustriella syntetiska
hydreringsprocesserna, i tillverkningen av
konst-hartser, i synteser ur acetylen, i användandet av
elektrokemiska metoder på den organiska kemiska
industrins område) bör den organiska kemiska
teknologin vid våra högskolor ägnas en större
uppmärksamhet än hittills varit fallet.
Det bästa sättet att snabbt få en förbättring till
stånd är att dela professuren i kemisk teknologi vid
Tekniska högskolan i Stockholm i oorganisk kemisk
teknologi och organisk kemisk teknologi, såsom i
utlandet är vanligt. Endast genom att upprätta skilda
professurer och institutioner för oorganisk kemisk
teknologi och organisk kemisk teknologi kunna dessa
viktiga områden vinna det beaktande, den kemiska
industrins intressen kräva. Uppdelningen möjliggör
den specialisering som är erforderlig för skapandet
av produktiva institutioner för forskning och
undervisning inom dessa discipliner.
En synnerligen viktig del av den allmänna kemiska
teknologin bildar läran om kemisk-tekniska
apparater, den s. k. kemitekniken. Beaktande detta
inrättades på sin tid en särskild institution i ämnet.
Ämnets stora betydelse för de blivande teknikerna kräver
emellertid för ändamålet utrustade laboratorier med
tillräckliga anslag för apparatur och forskning.
Bland specialgebiten av kemisk teknologi är i vårt
land förutom cellulosateknik och träkemi även teknisk
elektrokemi av särskilt intresse på grund av våra
naturliga råmaterial i skog och vattenkraft. Det är
därför av stor betydelse, att institutionen för teknisk
elektrokemi med det snaraste erhåller ett eget
institut med erforderlig utrustning och medel för
forskning till fromma för ingenjörsutbildningen och den
tekniska utvecklingen av den för vårt land
betydelsefulla elektrokemiska industrin, Institutionen för
8 febr. 1941
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
