Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Kylkärl av glas.
Försöksapparaturen sammansättes i enlighet med
kopplingsschemat (fig. 1).
Gasen, som uttogs genom ett kort 1/2" rör från
verkets gasledning, passerade genom två seriekopplade
ca 1,5 m höga och 7 cm breda järntorn, fyllda med
myrmalm för absorption av H2S. Efter dessa torn
leddes gasen i tur och ordning genom följande
anordningar: strömningsmätare, torktorn med klorkalcium,
gaspipett för analys av ingående gas, torrgasmätare,
torn med natronkalk för absorption av C02, torktorn
med klorkalcium, ett specialkonstruerat kylkärl av
glas (se fig. 2) nedsänkt i Dewars kärl med flytande
syrgas, gaspipett för analys av okondenserad restgas,
temperaturutjämningskärl samt slutligen gasmätare
(Junkers gasur). Vid de senaste försöken (1940)
ersattes strömningsmätare och torrgasmätare med ett
Junkers gasur. Kylkärlets centrala rör var försett
med gummipropp, vari en pentantermometer var
anbringad. Termometern var så långt inskjuten, att
dess vätskekula befann sig mitt för det ställe där
gasen från kylspiralen inströmmade i det centrala röret.
Yid försöken hölls temperaturen genom lämpliga
åtgärder så konstant som möjligt och vid —150°C.
Variationerna i temperaturen uppgingo till ca 4°C.
Gashastigheten hölls under försökens gång jämn och
var vid de tidigare försöken (1939) ca 25 lit./tim., vid
de senare (1940) ca 60 lit./tim. Under försökens gång
gjordes dels bestämningar av H2S-halt i rågasen
(jodometrisk titrering) dels uttogos gasprov för
analys av ingående H2S-renad gas samt restgas.
Försöken pågingo tills lämplig mängd kondensat, ca 15 cc,
erhållits. Härför erfordrades ca 40 lit. rågas.
Vid kondensatets avdunstning och uppdelning
eftersträvades med avseende på paraffinkolvätena en
uppdelning i fraktioner, innehållande högst två olika pa-
raffiner, enär en sådan separation medgiver
bestämning av paraffinerna genom förbränning. Vid de
tidigare (1939) utförda försöken uppvärmdes
kondensa-• tet långsamt, varvid kolvätena avgingo vid
atmosfärstryck och successivt uppsamlades i olika kärl över
ca 15 %-ig NaCl-lösning. Vid de senare försöken
(1940) höjdes kondensatets temperatur stegvis genom
nedsänkning av förvaringskärlet i lämpliga kylbad
(flytande syrgas, smältande alkohol, kloroform och
glycerin) samt avpumpades gaserna vid respektive
temperaturer medelst kvicksilverpump. Kylbaden
valdes med ledning av kolvätenas ångtryckskurvor
(se fig. 3e). I de erhållna kolvätefraktionerna
bestämdes omättade kolväten genom absorption i Br-vatten
samt det från läckluft härrörande syret i alkalisk
pyrogallollösning. Återstoden, bestående av paraffiner
samt läckluftens kväve förbrändes vid ca 900°C över
Pd-asbest. Ur den bildade kolsyremängden bestämdes
paraffinblandningarnas koltal och därur deras
sammansättning.
Försöksresultaten ha nedan sammanförts i
tabellform.
I. 1939 års undersökning.
1. Sammansättning av rågas:
H2S .......... 20,1 vol.-%
C02 .......... 4,9
02 ........... 0,3
CnH2n ........ 3,1
CO ........... 1,4
H2 ........... 12,6
rest .......... 57,6 „ (N2 -f paraffiner)
2. Sammansättning av okondenserad restgas:
02 .......’. . . . 0,5 vol.-%
CO ........... 2,4 „
H2 ......................19,3 „
CH4 ....................19,1 „
N2 ......................58,7 „
3. Mängd okondenserad restgas: 60,o vol.-% av rågas
enl. rubr. 1.
4. Erhållen mängd kondensat:
vid —150 °C ....... 480 cmVnmS rågas, varav återstår
vid + 20 °C ....... 74 cm3/nm3 rågas (spec. vikt av
detta kondensat = 0,65, 15 °C).
5. Mängd gas, erhållen vid kondensatets
uppvärmning frftn —150°C till -f 20 °C : 8,5 vol.-% av:
6. Gas i rubr. 5 uppdelad i fraktioner:
Temperatur Volym Olefiner Paraffiner Koltal av
°C/°C % vo\-% paraffiner
—150/—120 6,7 1,5 98,5 1,20
— 120/— 50 35,5 11,5 88,5 1,80
— 50/— 20 34,5 16,9 83,1 2,71
— 20/— 2 13,6 24,6 75,4 3,35
— 2/+ 20 9,7 28,4 71,6 4,13
100,o
7. Ur rubr. 6 beräknad sammansättning av gas i
rubr. 5:
CH4 ................. 11,1 vol.-®/*,
C2H6 ................ 35,2 „
CsHg ................ 27,0 „
C4H10 ............... 9,8
C5H12 ............... 0,7 „
S:a paraffiner ................. 83,8 vol.-%
S:a olefiner ................... 16,2
100,o vol.-%
Fig. 3 hämtad ur Technical Data ön Fuel, London 1935.
22
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
