Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
som finns i apparaten. För kolloidkemien kommer
mikroskopet säkert att få stor användning. Man har
även upptagit bilder av bl. a. glykogenmolekyler.
Själva bilderna äro ej lätta att reproducera, då de
ligga invid gränsen för upplösningen. F. n. anges
att molekyler med molekylvikter över 106 kunna
iakttagas.
Ett annat område, där elektronmikroskopet
antagligen kommer att få sin största tekniska betydelse,
är inom den syntetiska kemien vid uppbyggandet av
nya material. En hel del av dessa konstprodukter
äro ju högmolekylära ämnen, och jättemolekylernas
byggnad och struktur kommer nu att utan svårighet
kunna granskas med mikroskopet. Inom detta
område föreligga emellertid ännu inga publicerade
resultat. Detta betyder emellertid sannolikt ej, att
undersökningar ej ha utförts. Det är väl tyvärr så,
att dessa undersökningar äro alltför viktiga för att
kunna få publiceras för närvarande.
Med elektronmikroskopet ha utförts en del
undersökningar av katalysatorer för framställning av
syntetiskt gummi, varvid för tillverkningen mycket
värdefulla rön blivit gjorda.
Synnerligen intressanta äro de alldeles nyss
påbörjade undersökningarna av fibrer av bomull och
konstull. Man har ansett, att fibern är relativt poröst
uppbyggd och består av mycket små cellsträngar med
rörformiga mellanrum mellan dessa. Svårigheten vid
undersökningarna är framför allt, att preparaten och
snitten ej kunna erhållas tillräckligt tunna. Man är
nu nere i 1 /t, men detta är givetvis en alldeles för
stor tjocklek, då de små strängarnas tjocklek rör sig
mellan 10 och 100 mß. Genom att taga snitten snett
igenom fibrerna erhåller man emellertid vid kanterna
då och då synnerligen tunna snitt.
Det visar sig, att bomullsfibern har ett utpräglat
ytskikt ungefär som bark samt ett inre porösare
märgskikt. Det förefaller icke som om håligheterna
inuti äro utbildade i form av rör utan mera som en
samling blåsor, vilka dock antagligen stå i förbindelse
med varandra. Själva den inre delen verkar alltså
på bilderna ungefär som skum. Blåsorna ha
tjocklekarna 200—800 m/t, under det att mellanväggarnas
tjocklek ligger under 100 m/t, fig. 7.
Bilderna av fiber av cellull visa överraskande stor
Fig. 5. Vanlig kaolin. T. v. ej upphettat, t. h. upphettat
till 700°.
Fig. 6. Syntetisk kaolin.
några brottstycken av de resultat, som man kommit
till.
Inom tekniken kan mikroskopet alldeles säkert få
en mycket stor betydelse. Man har redan hunnit
utföra en del undersökningar över leror samt
förhållandena vid cements hårdnande m. m. Fig. 5 och 6
visa vanlig och syntetisk kaolin. Som ett kuriosum
kan nämnas, att man genom hårdbestrålning av
kal-ciumhydroxid kunnat överföra denna till CaO under
undersökningens gång i mikroskopet. Detta är ju
relativt lätt, i det att man erhåller ganska stark
värme varjämte processen underlättas av det vakuum,
Fig. 7. Bomullsfiber i genomskärning. Förstoring
16 000 ggr.
32
Fig. 8. Del av snitt genom eellullfiber. Diametern
på, en hel tråd är i medeltal 15 Förstoring
18 000 ggr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
