Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Fördelning av
de mindre
maskintvät-terierna efter storlek.
5 « 7 a 9 10
xto000 kg/år max.
11 12 IS 14 15 16
100000 kg/år
Fig. 1. Fördelning av samtliga maskintvätterier
efter storlek.
ransonering och huruvida förändringar i
tvättresultatet kunnat iakttagas.
Frågeformulär ha utsänts till 1 200 företagare.
Inkomna svar utgöra i det närmaste 1 000 st., vilket
måste sägas vara ett utomordentligt gott numeriskt
resultat av en rundfråga. Av de 1 000 svarande
företagen ha 600 varit maskintvätterier. Av dessa 600
ha i runt tal 500 känt till sin tvättmängd, de övriga
ha antingen aldrig vägt tvätten, eller också äro de
nystartade företag.
Företagens fördelning på storleksgrupper framgår
av fig. 1, som visar att övervägande flertalet faller
inom gruppen Si 100 ton per år. Fig. 2 visar, att
inom denna grupp fördelningen visserligen är något
jämnare, dock tillhöra även här de flesta företagen
den minsta undergruppen, ^ 10 ton per år.
Av de 600 maskintvätterierna ha 425 st. ägt
kännedom om tvättvattnets hårdhet. Kunskapen om
vattnet ökar med anläggningarnas storlek, vilket också
är helt naturligt. Hos tvätterier av storleksordning
upptill 50 ton per år ha 55 % ägt kännedom om
hårdheten, hos tvätterier om mellan 50—100 ton per år
ha 85 % ägt samma kännedom, medan hos tvätterier
om mer än 100 ton per år samtliga känna sitt
tvättvattens ur tvätterisynpunkt kanske viktigaste
egenskap. Om också siffran 85 % är att anse som bra,
så måste man ju säga, att den första siffran visar
ett behov av en betydligt ökad information bland de
mindre tvätterierna.
Med ledning av de uppgivna hårdhetssiffrorna
kunna vi ockå få en bild av vilket slags vatten, som i
allmänhet kommer till användning och intresset för
att på denna punkt förbättra naturen. Vi dela in de
kända vattnen i 3 hårdhetsgrupper, 0—5°, 5—15°
och 15—30° samt däröver. Vi finna nu att 45 %
av tvätterierna tillhöra vardera första och andra
grupperna, medan blott 1/10 av tvätterierna ha
vattentäkter av högsta hårdhetsklassen. Se vi efter, vilka
som vidtagit åtgärder för hårdhetens avhjälpande,
finna vi följande fördelning: Inom gruppen mjuka
vatten ha nästan 10 %, trots den låga hårdheten,
vidtagit vissa anstalter för vattnets ytterligare
mjukgörande. Inom gruppen medelhårda vatten ha 30 %
vidtagit liknande anstalter, medan inom gruppen
hårda vatten 30 % använda, sitt vatten utan några
åtgärder. Denna siffra måste anses vara skräm-
mande. För de båda senare hårdhetsgrupperna finner
man ett avvägt medeltal för hårdheten av 12° dH.
En utförd beräkning visar vidare, att 25% av landets
maskintvätt behandlas av företagare, som, trots att
de tillhöra endera av dessa båda grupper, icke
vidtaga någon åtgärd mot vattenhårdheten. Förutsätter
man en vattenförbrukning av 60 liter pr kg tvätt
och att 10 % härav behandlas med tvål betyder detta,
att dessa företagares uraktlåtenhet kostar landet ca
300 000 kg 50 %-ig tvättvål per år.
Tvålförstöringen vid hushållstvätterier är
naturligtvis av ännu högre storleksordning. Enligt bl, a.
av Kooperativa förbundet utförda beräkningar
uppgår den svenska hushållstvätten till i genomsnitt ca
4l/3 kg per person och månad, eller till lågt räknat
50 kg per person och år. Med ledning härav kan
man ur ovan angivna, antagna
vattenförbrukningssiffror beräkna tvålförstöringen på grund av
vattnets hårdhet vid hushållstvättning till minst 2 000 ton
tvättvål per år. Av den generella tilldelningen för
tvätt — 8,5 gram fettsyra per kg tvättgods — torde
man i stort kunna säga, att hälften förbrukas till
ingen nytta på grund av vattnets hårdhet.
Beräknar man medelhårdheten på samtliga de
svenska tvätteriernas vatten, finner man
totalhårdheten 8° dH. Hårdhetens variationer äro emellertid,
som framgår av det föregående, betydande. Bland
de extrema vattnen finna vi i svaren å ena sidan
Göteborg, Ljungby, Sundsvall, Vadstena och
Strömstad med en total hårdhet av under 1° och å andra
sidan Landskrona, Ystad, Borgholm och Skara med
hårdheter över 20° dH. Bland de senare torde
Landskrona inneha rekordet med en total hårdhet
av 35° dH.
Detta tvålslöseri och den textilförstörelse, som på
grund av kalkinkrustationer i vävnaderna går hand i
hand därmed, borde kunna minskas genom
upplysning och genom tillhandahållande av billiga
avhärd-ningsmaterial. Statens industrikommission har tagit
initiativet till bildandet av ett organ, förslagsvis
benämnt "Informationscentralen för vattenavhärdning",
vars ändamål skulle vara att i samarbete med Statens
provningsanstalt, Föreningen rationell textilvätt,
Svenska konsulterande ingenjörers förening och
firmorna inom avhärdningsbranschen bedriva en
opartisk upplysning på området och underlätta kontakten
mellan tvätterier och leverantörer av
avhärdnings-material. Statens informationsstyrelse, som torde
komma att ägna frågan om hushållens
avhärdnings-problem sin uppmärksamhet, har även ställt i utsikt
ett samarbete med "Informationscentralen".
36
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
