Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
till cellullen är konstsilket alltjämt dock ganska dyrt
och kan därför aldrig på allvar konkurrera med
bomullen och ullen.
Bomullen är utan jämförelse den mest använda
naturfibern. Den årliga produktionen brukar normalt
variera mellan 5 och 7 millioner ton och är alltså ännu
ca 6 gånger så stor som den totala
konstfiberproduktionen. Anledningen till att bomullen fått så stor
användning, är att den är slitstark och oöm samt kan
produceras till ett billigt pris. Den i vårt land mest
använda bomullssorten, den nordamerikanska, har
under de senare åren kostat ca 1 kr. per kg. Detta
pris får dock ej betraktas som något bottenpris,
utan man anser på vederhäftigt håll i Förenta
staterna, att det genom rationalisering av
bomullsodlingen mycket väl är möjligt att nedbringa priset
betydligt, kanske till hälften av det nuvarande. På
grund av sin finlek, yttre struktur och höga
hållfasthet låter sig vidare bomullen relativt lätt spinnas på
maskinell väg, vilket är en ytterligare bidragande
orsak till att bomullsvaror bli så billiga.
Största delen av den cellull, som i dag tillverkas,
är avsedd att ersätta eller inblandas med bomull.
Den brukar helt enkelt benämnas cellull av
bomullstyp och har i stort sett samma dimensioner, dvs.
finlek och längd, som de vanligaste bomullssorterna.
De mest förekommande snittlängderna äro 30 och 40
mm, vilket är något högre än den egyptiska
bomullens medelfiberlängd. Jag har därvid med avsikt
använt uttrycken "snittlängd" vid cellull och
"medelfiberlängd" vid bomull, ty endast vid det förra
fibermaterialet kan man tala om en konstant
fiberlängd.
Ordnar man fibrerna i ett bomullsprov på en
gemensam baslinje efter längden, så att ett s. k.
stapeldiagram erhålles, får man en bild som i fig. 1.
Man ser, att fibrer av praktiskt taget alla längder
från 1 mm till 30 mm och mer kunna förekomma,
vilket ur spinnteknisk synpunkt är en avgjord
nackdel. Vid cellull skäras alla fibrer i vått tillstånd till
en bestämd längd, och man får ett stapeldiagram
som i fig. 2. Frånsett en ytterst ringa viktprocent
ha alla fibrer praktiskt taget samma längd. Denna
större likformighet är en allmän egenskap hos
konstfibrerna jämfört med naturfibrerna och gäller ej
blott längden utan de flesta mekaniska och
fysikaliska egenskaperna. Den större likformigheten är
ur så gott som alla synpunkter en avgjord fördel,
och konstfibrerna äro alltså naturfibrerna överlägsna
i detta avseende.
En av orsakerna till bomullens goda spinnbarhet
Fig. 3. Bomullsfiber, mikrofoto.
Fig. 4. Vanlig cellull, mikrofoto.
Fig. 5. Specialcellull (vistra xT) med bomullsliknande
utseende.
är fiberns yttre form och struktur. Som fig. 3 visar
är fibern spiralvriden, varjämte fiberytan är ojämn
eller rik på s. k. spinnsporer. Detta är ej förhållandet
med de flesta cellullsorter av bomullstyp, vilka, om
man frånser en del längsgående rillor, ha en glatt
fiberyta (se fig. 4). De längsgående rillorna bero
på den för de flesta cellullsorterna karakteristiska
tvärsnittsformen. Bomullsfibern har däremot ett
ovalt tvärsnitt, i vars mitt en tydlig cellkanal kan
iakttagas.
Bomullsfiberns spiralvridna form är ur många
synpunkter en idealisk fiberstruktur och ger bomullen
en elasticitet och tänjbarhet, som andra
cellulosafibrer sakna. Den bidrager även till att
bomullsfibrerna lätt häfta vid varandra, vilket förhållande
särskilt är av betydelse under spinnprocessens
tidigare stadier, såsom kardningen och sträckningen.
Vid de första försöken att spinna cellull hade man
också stora svårigheter just vid dessa processer, och
det tog lång tid, innan man helt lyckades övervinna
dem. Man har emellertid genom att göra
cellullfib-rerna krusiga till stor del lyckats kompensera deras
glatta yta, och de moderna cellullsorterna gå,
åtminstone inom vissa gränser, att spinna lika lätt och
lika billigt som bomullen.
Som sammanfattning kan alltså sägas att man
numera kan tillverka cellullsorter med lika god
spinnbarhet som bomullen. Cellullgarnerna bli vidare,
framförallt beroende på cellullens större likformighet,
renhet och glans betydligt vackrare än
bomullsgarnerna. Bli de emellertid också lika starka och
hållbara?
För att riktigt kunna svara på den frågan måste
man ha klart för sig skillnaden mellan bomullens och
cellullens inre struktur. Båda fibrerna bestå
visserligen av cellulosa, men det är ur fysikalisk och ke-
13 sept. 1941
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
