Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
REDAKTÖR. FRITHIOF H. STENHAGEN
HÄFTE 6 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 14]UNI194T
INNEHÅLL: Några synpunkter på kemisk teknologi, av C. A. Andsten. — Organiska katjonväxlare, av
civilingenjör Torsten Jakobson. — Litteratur.
Några synpunkter på kemisk teknologi.
Av C. A. ANDSTEN.1
Under de två senaste decennierna har den kemiska
industrien gått framåt med stora steg, därom äro
vi alla medvetna. Yi träffa på och använda dagligen
produkter, vilka ännu för tjugu år sedan voro okända
eller också så dyra att de voro oöverkomliga. Andra
substanser åter, som då endast användes i
laboratoriet, säljas nu i tankvagnar. Utvecklingen inom
industrien har varit imponerande. •
Denna utveckling har också innefattat de metoder,
som komma till användning, när problem inom den
kemiska industrien skola angripas med framgång.
Den gren av den kemiska teknologien, som berör
apparattekniken och som numera brukar kallas
kemiteknik, har exempelvis undergått en omläggning på
nya, kompletterande linjer. I spetsen för denna
utveckling har U. S. A. gått. Speciellt vid
Massachusetts Institute of Technology ha fruktbärande
idéer framkommit och utvecklats rörande
kemitekniken som en självständig gren av den kemiska
teknologien.
Det var icke utan skäl man före världskriget i
England brukade säga, att en kemisk ingenjör är en
person, som talar kemi med mekanisten, mekanik
med kemisten och politik när båda äro närvarande.
Utvecklingen har gjort, att detta påstående icke
längre håller streck, och den kemiske ingenjören har
säkerligen även i England numera en viktig post att
fylla inom sin industri.
Förrän de nya enhetsmetoderna brutit igenom,
stodo de olika branscherna inom den kemiska
industrien ofta skilda åt och bildade enheter, som
praktiskt taget icke kommunicerade med varandra.
Ju äldre en industri var, desto mera betraktades dess
metoder som speciella just för denna industrigren,
och någon rationell utveckling kom icke ifråga, utan
tillverkningen hängde på tradition, möjligen
kompletterad av råvaru- och produktkontroll i
laboratoriet. Utvecklingen och förbättringen inom dessa
gamla, ärevördiga industrier voro långsamma, osäkra
och famlande. Inom de unga, nya industrierna har
däremot uppbyggandet skett på grundval av den
moderna kemiska teknologien, och skillnaden är
uppenbar. Yi behöva endast tänka oss garveri å ena
sidan och utvecklingen av derivat ur de lägre kol-
1 Föredrag på Tekniska klubben i Vasa den 28 september
1940.
vätena å andra sidan. För att icke nämna den sterila
konservatismen inom den äldsta av
laboratoriemetoderna — kokkonsten. Yår föda och dess beredning
är i allmänhet föremål för en häpnadsväckande
okunnighet, som vi endast kunna hoppas, att ett sent
uppvaknande intresse skall kunna råda bot för. Vi
kunna därför med glädje konstatera, att den första
kursen i "Food Engineering" började i september
1940 i New York.
Den nya gren av den kemiska teknologien som
benämnes kemiteknik ("Chemical Engineering") och
dess arbetsmetoder, som jag här försöker beskriva,
är, som redan tidigare nämnts, främst utvecklad i
Amerika. Vi kunna lättare bilda oss en föreställning
om skillnaden förr och nu på området, om vi
jämföra den gamla och den moderna undervisningen,
genom att först tänka oss innehållsförteckningen i
ett arbete om kemisk teknologi, som sedan länge
utgör huvudtextboken i detta ämne hos oss. Vi läsa:
svavelsyra, koksalt, soda, kalisalt, klorindustri,
kväveföreningar osv. och få sedan i texten så att säga
en fotografisk bild av de olika industrigrenarna. För
att denna rent beskrivande framställning skall kunna
tjäna som vägledning för den studerande, bör och
måste den emellertid kompletteras av vad som skulle
kunna sägas motsvara en konstruktionsritning.
Denna senare kunna vi dock erhålla endast genom
att kvalitativt och kvantitativt matematiskt behandla
de olika i fabrikationen ingående processerna med
stöd av de lagar vi känna från fysiken och kemien.
Vi finna då, att en indelning på grundval av de olika
produkterna icke längre är lämplig, utan att flera
problem äro gemensamma för industrier, som
tillverka de mest olikartade produkter, och vi finna, att
det är nödvändigt att uppställa en annan
klassificering (fig. 1): handhavandet av material,
handhavandet av vätskor, blandningar, värmeöverföring,
separering, kontroll, fysikaliska metoder. De
underavdelningar dessa olika klasser visa, t. e. tryckpumpning,
kinetisk pumpning, uppvärmning, torkning,
destillation, äro vad vi kalla "enhetsförfaranden" eller
"enhetsmetoder", vilka tillsammans bilda den ena, stora
och mest behandlade huvudgruppen inom den
moderna kemiska teknologien. Uppställningen är
baserad på ett förslag av tidskriften Chemical &
Metal-lurgical Engineering, dock är kolumnen längst till
höger icke fullständig, utan här äro endast exempel
12 april 1941
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
