Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Material, hantering
Vätskor, hantering .
/ Lager
’I Transport
| Tryckpumpning
Sönderdelning
Blandning....................’ Knådmng
/
Kinetisk pumpning
Krossning
Tuggning
Blandning
Värmeöverföring
Ledning
Konvek.
Uppvärmn.
| Emulgering
1
Strålning „ , .
Kylning
c
H
c«
a
0)
m
Fysikal. (vanl. fasförändr.)
Lösning
Gasform
Elek Irisk
Mekanisk
Motstånd
Filtrering
Diff. avsättn.
f Mek. arb.
’ Förbränn. ’ Direkt uppvärmning
( Elektr. energi J
/ Icke avdunst. Luftkylning
\ Avdunst...... Sprutkylning
| Extrahering
.................^ Tvättning
................. Kristallisering
f Torkning
.................| Destillering
................. Adsorption
f Magnetisk
................\ Statisk
I Tryck
.................\ Centrifugal
................. Siktning
................. Pressning
Flotation (luft)
Klassifiering
Jiggar
Dialys
Diffusion
Sedimentering
Icke vatten
Vatten . ..
Tyngdkraft,
Avsättning & Dekantering < ^ *..... ;; CeiUrifugal
Kontroll
f
Provtagning
Integrerande
Automatisk
Fysikal. förfaranden ...........{ ^yUska
Mätning .....
| Kontrollering
utan att man blir
nödsakad att göra stora
ka-pital utlägg’ för event.
ombyggnader. De
problem själva
beräkningen och utförandet
omfattar kunna icke
betraktas som rent
kemiska, utan de äro
mera fysikaliskt och
matematiskt betonade.
Många av dessa
problem intressera icke
endast den kemiske
ingenjören utan, såsom
t. e. vätskors och gasers
strömning, den
aerotek-niske ingenjören,
mekanikern och fysikern.
Den kemiske ingenjören
finner problemet av
stor vikt, icke endast
när det gäller att
transportera vätskor eller
gaser genom rör, utan
lian måste också
betrakta problemet i
sammanhang med
värmeöverföring, som är en
ständigt återkommande
Fig. n
nämnda. Den andra stora gruppen, som sysslar med
de rent kemiska problemen och dessas lösning med
tillhjälp av bl. a. termodynamiken, kalla vi
"enhetsprocesser". Själva reaktionen och dess förlopp
studeras ingående, liksom dess slutliga jämviktstillstånd
och reaktionshastigheterna av alla reaktioner som
deltaga. Genom termodynamiken kunna vi få ett
svar på det slutliga jämviktsläget men icke på
reaktionshastigheten. Vi veta bl. a., att den fria
energiförändringen är lika med värmemängdförändringen
— absoluta temperaturen multiplicerad med
entropi-förändringen. Undersöka vi t. e. kloreringen av
metan, så finna vi, att jämvikten är helt till fördel
för den klorerade produkten vid alla temperaturer.
En undersökning av dehydreringen av etylalkohol
visar, att goda utbyten av etylen kunna erhållas
endast vid temperaturer över 75°C, och att omvänt
vid rumstemperatur en lämplig katalysator bör
hy-drera etylen till alkohol med goda utbyten.
Typiska namn, som utmärka "enhetsprocesser",
äro nitrering, esterbildning, sulfonering, oxidation,
hydrolys, polymerisering, cracking osv. De s. k.
enhetsprocesserna lämnas här helt åt sidan, och jag
kommer i fortsättningen endast att beröra
’"enhets-metoder" (förfaranden).
Denna del av den kemiska teknologien är
naturligtvis bl. a. av stor betydelse, när det gäller att
överföra en process från laboratorieskala till fabriksdrift.
Härvid är att märka att överförandet helst sker över
en mindre försöksanläggning, som med ett mycket
betecknande namn på engelska kallas:
"Pilot"-an-läggning, dvs. här utföras processerna i liten
fabriksskala och lotsa en så genom de första svårigheterna,
uppgift. Strömningens
natur bör också, för att
minska explosionsfara,
övervägas vid pumpning av eldfarliga vätskor med
högt elektriskt motstånd. Vidare har man
strömningar genom kolonner och absorptionstorn,
filtrering, komprimering med ejektorer, omröring osv.
Strömningen av vätskor genom rör kan som bekant
vara viskos eller turbulent. Mellan dessa olika
former ligger ett kritiskt område, där den ena formen
plötsligt kan övergå i den andra så t. e. om vi
mycket långsamt öka hastigheten av en viskos strömning,
kan denna strömning bibehålla sin karaktär långt in
i det kritiska området, förrän den plötsligt övergår
i turbulent. De olika strömningsformerna äro
beroende av ett dimensionslöst uttryck, det Reynoldsska
talet = diametern X hastigheten X specifika vikten
genom viskositeten. Det är naturligtvis viktigt, att
man väljer motsvarande enheter, så att uttrycket blir
dimensionslöst, och därför måste nödiga data ur
litteraturen användas med urskillning.
Jämviktslägen mellan ångor, vätskor och fasta
kroppar innefatta en räcka av de viktigaste
problemen inom den kemiska teknologien. Dessa problem
påträffa vi bl. a. vid torkning, indunstning,
destillation, adsorption och absorption.
Torkningsproblemen äro ofta nog så svåra och
invecklade och fordra en noggrann undersökning.
Vi behöva endast nämna, hur viktigt det är, att man
känner den maximala temperatur och det minimum
av fuktighet som skall bibehållas i en torkare, för
att trävirke skall torka fördelaktigt och utan att
skadas.
Om en vattenyta avgiver vatten adiabatiskt till ett
omgivande luftlager, kommer den slutliga
temperaturen i luften, när den mättats, att antaga den s. k.
46
13 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
