Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
förklaring.
i <50%avarealen
fosfatbe-, hövande
I 5omx-
I ■ : I 7M0V
rr^i
so5o>-I. ’.’."I >90/’■ -
1. skånska slättbygden
2.sydsvenska mellanbygden
3. — höglandet
<t.öland-gotland
s östgötaslätten
e västra sveriges slättbygder
7. södra bergslagen
b mälare-hjälmarebygden
0. norra bergslagen
10 kustlandet / nedre norrland
11. — i övre
12. norrländska mellanbygden
13. jämtländska silurområde7
w fjäll-och moränbygden
Fig-. 1. Relativa antalet fosfatbehövande jordar inom de
naturliga jordbruksområdena enl. Franck.
alltid större eller mindre mängder kolsyra, i regel
som kalciumkarbonat, och är därför lättare
uppslut-bar med mineralsyra än apatit, som oftast saknar
kolsyra. Under en lång följd av år har fosforit varit
det enda råfosfat som använts till
superfosfatfabrika-tion. Till Sverige har fosforit importerats från
Nordafrika, Florida, Curacao och från öar i Stilla havet.
Apatit bildas av i eruptiva bergarter ingående
kal-ciumfluofosfat resp. -klorofosfat. Apatit har på
senaste tid fått allt större betydelse som råfosfat genom
de stora ryska apatitfyndigheterna på Kolahalvön,
varifrån apatitkoncentrat skeppats över Murmansk.
De sista åren ha stora kvantiteter rysk apatit
exporterats till Sverige. Fastän ej så lätt uppslutbart som
fosforit kan apatitkoncentratet, om det är tillräckligt
finmalet, utan svårighet användas till fabrikation av
superfosfat.
Ehuru tillverkningskapaciteten inom landet täcker
behovet, har dock en icke obetydlig import av
superfosfat ägt rum. Den omfattade året före
krigsutbrottet ca 40 000 ton.
Härjämte har omkring 5 % av fosfatbehovet täckts
av inom landet producerat tomasfosfat. Vid
järnmalmens reduktion i masugn utreduceras malmens
lång följd av år utnyttjats till
gödselmedelsframställning och kommit det svenska jordbruket till godo.
Den svenska superfosfatkonsumtionen (fig. 2) visar
under de senaste trettio åren en kurva med i stort sett
stigande tendens. Stigningen är dock inte jämn, utan
kurvan visar ett minimum 1918 och ett annat 1932
samt är nedåtgående 1940.
Undersökas orsakerna till dessa variationer i
super-fosfatförbrukningen, blir det genast tydligt, att dessa
inte i högre grad kunna sammanhänga med växlingar
i behovet. Jordarealen är ungefär densamma, likaså
de enskilda jordarnas fosfatbehov, och ändringar av
sockerbetsarealen eller växlingar mellan vete och råg,
höstsäd och vårsäd, kunna inte förklara den stigande
tendensen eller kurvans utseende i övrigt.
I stället torde det vara så, att konsumtionen hela
tiden hållit sig under den för landet riktiga och
normala. Att möjligen vissa jordar på skånska
slättbygden stundom erhållit en större giva än strängt
tagit varit av nöden, ändrar inte detta generella
omdöme. Genom Jordbruksförsöksanstaltens och
för-söksringarnas verksamhet och genom det
upplysningsarbete, som utförts av jordbrukskonsulenter och
andra lantbrukets rådgivare, har jordbrukarna
kommit till en riktigare uppfattning av
fosforsyregödslingens betydelse. Härav härrör sig kurvans
uppåtstigande tendens. Minimet 1918 beror givetvis på den
genom krigsblockaden inträdda bristen på råfosfat,
och samma orsak har nedgången i konsumtionen
1940. Men minimet 1932 har inte med krig att skaffa.
Det beror på den jordbrukskris, som följde den
allmänna krisen i spåren och som tog sitt
uttryck i lantbrukets oförmåga att betala de kvantiteter
gödselmedel som jorden krävde.
Det är väl värt att hålla dessa fakta i minnet när
frågan om våra inhemska fosfattillgångars
utnyttjande är föremål för övervägande. Den svenska
jorden kräver en årlig tillförsel av fosforsyrehaltiga
gödselmedel. Uppnås inte ett minimum av
fosfattillförsel, uppstår skördeminskning. Under de
senaste 25 åren har fosfatbrist två gånger hotat det
svenska jordbruket just vid tillfällen när import av
brödsäd varit försvårad o".ler avstängd. Det är så-
halt av fosfor ur i malmen förefintlig apatit och ingår
som järnfosfid i tackjärnet. Vid de basiska
färsk-ningsprocesserna upptages fosforn i den genom
kalk-tillsats erhållna slaggen och bildar ett
citronsyrelös-ligt kalciumfosfatsilikat, som kan tillgodogöras av
växterna. Tillverkning av tomasfosfat sker i Sverige
vid Domnarvet; tidigare tillverkades det även vid
Bångbro. Den använda järnmalmen är apatitrik
malm från Mellansverige, särskilt Grängesberg.
Sålunda har en inhemsk fosfattillgång redan under en
o
mo
Fig. 2.
mo mo nw
Sveriges konsumtion av superfosfat.
54
13 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>