Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
typ, möjliggjord genom ett vidlyftigt system av inre
och yttre ytor eller därmed jämställda
strukturinho-mogeniteter.
Det framgår av det nu sagda, att det icke längre
behöver resas några principiella invändningar mot
antagandet av en reaktionsmekanism, baserad på en
materietransport med tillhjälp av andra partiklar än
joner. Det bör emellertid tillfogas, att man icke
heller i dylika fall undantagslöst behöver räkna med
ett system av inre ytor. En uppkommen
gitterstör-ning kan också energetiskt fortplantas genom gittret,
liksom stötenergien i en serie av elastiska kulor, intill
dess att en yta eller ytterpartikel är nådd, vilken då
såsom ytmolekyl av nyss nämnt slag (de Boer) kan
diffundera och reagera vidare.
Variationsmöjligheten är stor beträffande
uppkomstsätt och utbredning av dessa irreversibla fel, och det
säger sig självt, att de icke låta sig på samma sätt
matematiskt behandlas som de reversibla. Men just
genom sitt starka beroende av försöksbetingelser och
preparering erbjuda de en mängd experimentella
aktiveringsmöjligheter. Och så mycket veta vi i
varje fall nu om deras uppträdande och inverkan, att
vi kunna rätt väl behärska deras framkallande till
olika utbildningsgrad och verkan.27
En grupp av de irreversibla strukturstörningarna
bildas av de s. k. infrusna jämvikterna. Sådana
feltillstånd bestå helt enkelt däri, att ett ämne, som vid
högre temperatur genom tillräckligt lång upphettning
fått sin termiskt reversibla felbalans stabilt inställd,
så hastigt avkyles till temperaturer med obetydlig
inre diffusionsmöjlighet, att den mot den högre
temperaturen svarande felkoncentrationen helt eller
delvis kvarstår. Vi känna igen dylika tillstånd från
många tekniska områden, där man genom sådan
behandling antingen når vissa avsedda effekter eller
också utsätter sig för icke önskade risker.
Glas-fabrikationen och framställningen av vissa legeringar
erbjuda exempel på bägge slagen. Närbesläktade
härmed kunna under vissa förhållanden mekaniskt
åvägabragta störningar (kallbearbetning) sägas vara.
Slutligen må nämnas ett slag av gitterstörningar,
som alltefter det sätt, på vilket de åstadkommas, kan
höra antingen till fel av jämviktstyp eller motsatsen,
nämligen störning genom inblandning av andra ämnen
eller s. k. gitterfrämmande partiklar. Om de
främmande partiklarna vid temperaturer för god inre
diffusion jämnt fördela sig i gittret till en homogen sta-
2’ J. A. Hedvall, Reaktionsfähigkeit fester Stoffe (Leipzig
1938),
bil fast lösning eller blandkristall, så kan man
naturligtvis tala om en i och för sig stabil_fas, men redan
substitutionen av en enda ursprunglig* partikel mot
en gitterfrämmande innebär en störning, som
fortplantar sig genom hela gittret. Detta slags störning
är större ju mindre lika i avseende på volym,
laddning och elektronskalstruktur de båda atomslagen
äro och växer naturligtvis också med stigande
koncentration. Intill vissa även av temperaturen
beroende gränser kan emellertid t. o. m. vid avsevärda
olikheter den ursprungliga symmetrin bestå. Vid en
kritisk koncentration av inblandningen kastar
strukturen om till en annan symmetri. Man talar om
iso-dimorfa och morfotropa substitutionsserier. Även
genom substitution kan den fasta kroppen aktiveras.
Det först påvisade exemplet på höjning av ett fast
ämnes reaktionsförmåga med ett annat genom
in-substitution av "gästpartiklar" i "värdgittret"
(använda termer) var reaktionen
BaO + PbCl2 = BaCl, + PbO,
som förlöper med avsevärt ökade utbyten vid fast
lösning av t. e. 0,1 molprocent BaCl2 i PbCl2.28
Det finns anledning att omnämna sådan
uppluckring just i detta sammanhang, dels emedan den
i en mångfald former och fall är av stor teknisk
betydelse, dels på grund av att författaren i den
följande experimentella delen skall redogöra för några nya
inflytanden av dessa slag på reaktionsförmågan eller
ytaktiviteten i keramiskt och glastekniskt viktiga
oxidsystem, som åtminstone delvis bero på denna art
av störning. Helt allmänt kan sägas, att den större
reaktionsförmåga, som många av teknikens använda
råmaterial besitta i jämförelse med de motsvarande,
absolut rena kemiska preparaten just beror på, att
mineral och dylika substanser ytterligt ofta innehålla
lösta främmande ämnen. Här må anföras cementets
alit, som visar en avsevärt livligare reaktion med
vatten än det syntetiska, som icke innehåller
kalcium-aluminater eller andra föreningar i fast lösning.29 För
legeringar besitta störningar av detta slag ett alldeles
särskilt intresse, och modern metallografi är uppfylld
av dylika iakttagelser. Detta område är emellertid
så stort, väl avgränsat och behandlat (metallografi),
att det här endast må nämnas.
Chalmers tekn. högskola.
Inst. f. kemisk teknologi.
28 J. a. Hedvall, Reaktionsfähigkeit fester Stoffe (Leipzig
1938), s. 133.
29 H. Insley, Journ. Res. Bur. Stånd. 11, nr 3 (1936), 356.
Pors I insindustrien i U.S.A. — några studieintryck.
Av ingenjör SVEN TRUED.
(Forts. fr. sid. 75.)
Ugnar.
Som tidigare nämnts utfördes praktiskt taget all
bränning i tunnelugnar, vilka voro av linjär och
cirkulär typ. Som bränsle användes olja, naturgas,
generatorgas eller elektricitet. Av allt att döma
borde de naturgaseldade ugnarna vara de mest
ekonomiska. Gasen inköpes till ett pris av 1,35 cent per
m3 vid ett värmevärde på 7 000 kalorier per m3. Då
naturgasen är synnerligen ren, kunna kapslarna ofta
undvikas eller göras mycket lätta och öppna, vilket
bl. a. framgår av fig. 8.
Fig. 11 visar en brännvagn till en naturgaseldad
13 sept. 1941
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
