Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
nåder kunna ske gradvis — och detta gäller särskilt
vid nya produkter, då man vill vinna erfarenheter
om deras lämplighet för marknaden — men ju större
kapacitet som kan utbyggas på en gång, desto
mindre blir den specifika anläggningskostnaden som
regel.
Avfalls- och biprodukternas tekniska utnyttjande
är ett vid de flesta kemiska industrier ständigt
aktuellt problem, men de kostnader, som kunna
läggas ned på deras tillvaratagande och förädling är
naturligtvis beroende av den avsättningsvolym, som
kan påräknas. Biprodukternas avsättning har ofta
ett icke oväsentligt inflytande på huvudproduktens
produktionsmöj ligheter.
Då en ny produkt skall införas på marknaden, bör
den ju vara så väl anpassad efter marknadens krav
som tekniken tillåter — och man kan härvid icke
alltid lita till enstaka personlig erfarenhet eller
omdöme. Anspråken på en gammal produkt förändras
även, vilket framgår av minskad försäljning eller
utebliven ökning. Marknaden själv bör då ge ett
objektivt svar på vilka förändringar som böra
vidtagas och på hur produkten ånyo skall anpassas efter
marknadens krav. Marknadsundersökningar ha redan
gjort industrien stora tjänster i dessa avseenden och
dess möjligheter torde bli större ju skarpare
undersökningsmetoderna bli.
Men det är icke alltid sagt, att en produkt till
fullo utnyttjas. Tekniskt forskningsarbete kan
tillsammans med marknadsundersökningarna finna nya
användningsmetoder. Skapandet av nya marknader
innebär numera alltid kapitalinvesteringar och
marknadsundersökningar bidraga till att göra dessa så
effektiva och riskfria som möjligt.
Här angivna typer av undersökningsarbeten utgöra
underlag för planeringsarbeten på längre sikt. I
många fall torde de i icke oväsentlig grad bidraga
till minskning av de företagarerisker, som alltid och
särskilt nu äro förenade med exploateringsarbeten
samt dämpa och utjämna konjunkturinflytandet på
företagsamheten i synnerhet under högkonjunktur.
Inom den kemiska industrien torde långsiktiga
undersökningar i första hand finna användning bland
sådana industrigrenar, som tillverka kemiska
produktionsmedel. Dessa kräva i allmänhet höga
anläggningskostnader, och den installerade kapaciteten
är relativt oelastisk, dvs. möjligheten att vid en
anläggning övergå från en produktion till en annan är
starkt begränsad. Dessutom göra sig
produktproblemen starkt gällande, särskilt med hänsyn till
huvudprodukternas prisbildning. Däremot torde
säsongvariationerna vara av mera begränsad betydelse då
det gäller kapacitetsbestämningar för
produktionsmedel, i den mån de icke genom tiden undergå
kvalitetsförsämring. Någon större svårighet att genom
lagerhållning utjämna säsongvariationerna torde icke
föreligga.
Inom de kemiska industrier — särskilt de
kemisktekniska — som producera konsumtionsvaror, måste
variationsmöjligheterna för tillverkningen vara större
och de äro även mindre anspråksfulla med avseende
på anläggningarnas kapitalbehov.
En rationell försäljningsplanering måste rätta sig
efter de förändringar, som ständigt pågå i
marknaden. Dessa förändringar kunna vara såväl
kvantitativa som kvalitativa. Det kan ju inträffa att för-
säljningsvolymen av en produkt måste gå ned ett
år beroende på köpkraftsminskning, minskat antal
köpare etc. eller tvärt om. Detta inverkar på
produktionsplaneringen i första hand och det är möjligt
att förändringar i försäljning och reklam måste
vidtagas.
I kvalitativt avseende inträder förändringar genom
att köparnas vanor, smakriktningar och andra
förutsättningar för inköp icke äro konstanta, beroende på
andra produktförbättringar, ändrade levnadsvanor,
hushållens rationalisering etc. En producent måste
följa dessa förändringar och vidtaga de förbättringar
av sin produkt och sina försäljningsmetoder, som
förhållandena kräva.
I båda dessa fall torde kortsiktiga
marknadsundersökningar vara det medel, som mestadels ger de
allsidigaste och mest vittomfattande lösningarna på
problemen.
Särskilt är det i Förenta staterna vanligt att man
gör marknadsundersökningar i samband med
planeringar av reklamkampanjer. I jämförelse med
reklamanslagen äro utgifterna för förberedande
undersökningar mycket små — det rör sig endast om
några få procent — men man erhåller en effektivare
reklam genom att man kan fastställa de mest
slående argumenten, isolera den bästa kundkretsen etc.
Detta gäller särskilt den kemisk-tekniska industriens
konsumentvaror, för vilka reklamkostnaderna utgöra
en väsentlig del av försäljningspriset. För dessa
varor äro kortsiktiga och detaljerade
marknadsundersökningar med direkt från marknaden insamlade
pri-märmateriel av väsentlig betydelse. Mångfaldiga äro
exemplen på huru undersökningar av dessa slag haft
omläggningar av hela försäljningspolitiken till följd.
Man torde med skäl kunna påstå, att
marknadsundersökningar äro av lika stor betydelse för
försäljningens rationalisering som arbetsstudier äro för
produktionens.
Näringslivet är för närvarande inställt på
krigsproduktion. Varor, som tidigare inarbetats, kunna
nu icke längre erhållas, utan folk måste frångå gamla
invanda produkter och lära sig begagna
ersättningsmedel —- i många fall bättre lämpade för svensk
produktion än tidigare begagnade importvaror.
Fastgrodda inköpsvaror ha därigenom uppluckrats och
möjligheter torde finnas att utnyttja detta tillstånd
för att även för framtiden rationalisera den svenska
konsumtionen på ett sådant sätt, att den bättre
motsvarar våra produktionsmöjligheter. Noggranna och
objektiva marknadsiakttagelser i förening med
lämplig propaganda torde även här vara ett medel för
att även för framtiden förbättra våra
försäljnings-förhållanden, varvid kristidens svårigheter kunna
utnyttjas i fördelaktig riktning. Detta torde i särskilt
hög grad gälla vår kemiska industri.
I nationalekonomien sättes behovets relation till
priset på en vara som normgivande för dess
efterfrågan. Man kan sönderdela behovet, som ju är ett
synnerligen abstrakt begrepp, i rationella och
emotionella köpemotiv och man skulle kunna tillägga en
tredje grupp, nämligen irrationella.
De rationella köpemotiven möjliggöra en
räkne-mässig jämförelse mellan en produkts egenskaper och
dess pris. Produktens värde för köparen kan sålunda
kalkyleras och det är möjligt att jämföra köparens
behov av kortleveranstid och kredittid med säljarens
104
13 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
