Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
(S = 0,02D Hhen d/D i 0,60), té a S 5 mm.
Fig. 2. ISA standard för strypflänsens utförande.
s — expansionskorrektionen, som enligt
fig. 3 är en funktion förutom av
expansionsgraden (pt — p2)/p1 eller hBglplc
även av mediets exponent x vid
adiabatisk expansion och areaförhållandet
(d/Dy
yt (kg/m3) = volymvikten av mediet omedelbart
före flänsen
p1 (kg/m2) = mediets tryck före flänsen
Pic (kg/cm2) = „ „ „ „ i kg/cm2
abs.
p2 (kg/m2) — mediets tryck efter flänsen
g (m/sek3) — 9,81
d = diametern å flänsens hål.
Tabell 1.
(d/D)1 a vid Re >2
0,05 0,598 25 000
0,10 0,602 30 000
0,15 0,608 40 000
0,20 0,615 50 000
0,25 0,624 65 000
0,30 0,634 80 000
0,35 0,646 95 000
0,40 0,660 120 000
0,45 0,676 140 000
0,50 0,695 160 000
0,55 0,716 200 000
0,60 0,740 220 000
0,65 0,768 270 000
0,70 0,802 300 000
Per timme och cm2 av flänsens hål erhålles
–= s = 5,863 as vVi \jhHg = as - a kg/cm2h
där hHg (mm) = tryckfallet p1 — p2, angivet i mm
kvicksilverpelare
och a = 5,863 vVi S/^Hg
och änger a den ström, som skulle framkomma per
tim. och cm2, genom ett ideellt munstycke, om mediet
vore inkompressibelt och hade tätheten /J.
2 För de flesta kallmedierna kan Re lätt uppskattas enligt
följande
Re co 36100 —^—
q 2 D mill
som motsvarar p = 1 • 10 ~6 kg sek/m2.
Där är Q kyleffekten i kcal/h
S2 kylalstring i kcal/kg cirkulerande medium.
Eftersom de flesta flänsmätningar torde utföras
med vattenånga är av intresse att uttaga a för spec.
torr mättad vattenånga.3 Betecknas värdet härför
med a"ff20) får man för vilket annat medium som
helst att
där
dvs. t = kvadratroten ur förhållandet mellan spec.
volymen hos torr, mättad vattenånga (v1"Et0)
och kallmedieångans spec. volym vid
samma tryck, nämligen det, som avläses
framför flänsen.
I fig. 4 finnes a"Hi0 uppritat i funktion av hHg.
Här har ansetts vara lämpligast att angiva
tryckfallet i
mm hHg, ty vid flänsar satta i kylmaskiners
lågtrycksledningar bildas ej något kondensat över
kvicksilvret. Däremot visar det sig, att ibland
framföres så mycket olja i ledningen, att de ursprungligen
tomma skänklarna över kvicksilvret fyllas med olja,
och eftersom dennas spec. vikt vanligen ligger vid
ca 0,9, har även å en annan skala tryckskillnaden
angivits med hHg_oib dvs. motsvarande det utslag å
manometern, som då skulle uppstå.
I fig. 5 finnes åter t uttaget för en del kallmedier,
nämligen för
ammoniak H3N
svaveldioxid S02
freon 12 C C12F2
metylklorid CH3C1
Därvid ha ämnenas specifika volym tagits från
VDI-Kältemaschinen Regeln, 1940.
Eftersom ångornas spec. volym någorlunda följa
den ideella gaslagen, blir
/M^Wh^O
V 18 T
där Mk = kallmediets molekylarvikt
T"Hi o (°K) = vattnets absoluta koktemp. vid det
ifrågavarande trycket
T (°K) = kallmediets temp. före flänsen.
3 I verkligheten brukar vattenångan vara överhettad och
får man således vid vattenånga även räkna med ett r-värde
skilt från 1.
Fig. 3. Expansionskorrektionen i funktion av htfglpic øch
8
18 jan. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
