- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Mekanik /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 7. Undvik gemensam avloppsledning.

Fig. 8. Parallellkopplade avledare, rätt anslutna.

ningen är emellertid olämplig. Om kondenseringen ej
är lika i de olika värmeslingorna, avvika trycken vid
slingornas utlopp, och den slinga som har minsta
kondenseringen och högsta utloppstrycket kommer att
hälla tillbaka vattnet i de övriga slingorna. Efter en
stund är det någon av de övriga slingorna, som är den
ledande. Detta fenomen är ganska vanligt och
uppträder vid relativt liten rördiameter i värmeslingan.
Varje slinga måste då lia sin avledare.

11. Det är slutligen ej ovanligt, att man
parallellkopplat flera avledare för att öka kapaciteten (fig. 7).
Ej heller denna anordning är lämplig, i varje fall ej
om den gemensamma avloppsledningen har
otillräckligt genomlopp. På grund av ångbildning, då
kondensatet lämnar avledarna, uppstår mottryck i
avloppsledningen, och kapaciteten reduceras. Antingen måste
den gemensamma avloppsledningen vara tillräckligt
dimensionerad, eller också förses avledarna med
separata avlopp enl. fig. 8.

Som sammanfattning av det ovan sagda kan man
uppställa följande regler för anslutning av
kondens-vattenavledare till ångnät: Placera avledaren så nära
den ångförbrukande apparaten som möjligt, och anslut
en avledare till varje värmeslinga. Lägg
tilloppsledningen så, att vattnet självt rinner till avledaren, och
tillse att inga luftsäckar uppstå.

Litteratur

Die maschinentechnischen Bauformen und das
Skizzieren in Perspektive av prof. dipl.-ing. C. Volk.
6:e upplagan Berlin 1940. Förlag Julius Springer.
50 sid. 100 fig. Pris häft. RM 2: 60.

Den nu föreliggande 6:e upplagan av denna
intressanta och särdeles förtjänstfulla lilla bok
överensstämmer i allt väsentligt med den föregående
upplagan, vilken på sin tid erhöll en mera ingående
recension i Teknisk tidskrift, varför jag denna gång måste
nöja mig med en knapphändig anmälan.

För den, som tidigare icke gjort bokens bekantskap,
må dock dess syfte här i korthet meddelas:

att lära maskinkonstruktörerna på ett enkelt och
åskådligt sätt utföra skisser enligt ett slags
snedpro-jektionsmetod,

att visa hur olika maskindelar byggas upp av enkla
geometriska former,

att visa vilken betydelse en analys i detta avseende
har i synnerhet för unga konstruktörer.

Det förefaller ofta som om yngre ritare och
konstruktörer inte tillräckligt kunnat bilda sig en
uppfattning om den blivande formen hos de föremål de sökt
avbilda med hjälp av den vanliga rätvinkliga parall
ell-projektionsmetoden, vilken ju i allmänhet kommer till
användning på ritningarna. Det brister i deras förmåga
"att se i rymden", i deras ritgeometriska kunskaper.
För dessa i synnerhet men även för alla, som ha
intresse för pedagogiska spörsmål och för
maskinritning samt därmed sammanhängande frågor,
rekommenderas boken på det varmaste.

Nils Smith.

Bemessung von Dampfstrahlverdichtern und ihr
Ver-halten bei wechselnden Betriebsbedingungen, av J.

Wiegand. VDI-Forschungsheft 401. 24 sidor med 31
figurer. Berlin 1940. VDI-Verlag.

Ifrågavarande arbete utgör huvudsakligen en
redogörelse för praktiska försök med ångstrålpumpar,
speciellt avsedda för kylanläggningar med vatten som
arbetande medium. Därvid utgår författaren från en
utföringsform, som är känd för att vara lämplig, och
undersöker inverkan av variationer i ett antal för en
strålpump viktiga dimensioner och storheter.
Författaren inskränker sig till att endast undersöka
förhållandet vid mycket låga tryck på såväl det sugna
mediet som på det i strålpumpen komprimerade
mediet. Det drivande mediets tryck varierades i fyra
steg mellan 7 och 13 kg/cm2. I blandningsdel och
diffusör voro på konstant avstånd tryckuttag anslutna,
varigenom tryckstegringens förlopp närmare kunde
studeras.

De storheter, som i häftets första avsnitt varit
föremål för undersökningar, äro 1) tryckförlopp i
blandningsdel och diffusör vid olika mängder komprimerat
medium och 2) blandningsdelens längd och specifika
ångförbrukningen som funktion av förhållandet
kompressionstryck till insugningstryck.

Som resultat av dessa undersökningar framgick, att
man endast i en mycket liten utsträckning kan minska
stötförlusten i blandningsdelen genom att ge det sugna
mediet en stor inströmningshastighet. De högsta
värden på denna hastighet uppgingo till ca 150 m/s. En
förbättring i verkningsgraden kunde däremot ernås
genom en ökning i inströmningsrummets volym eller
om avståndet mellan munstycke och inströmningsdel
ökades. Dessa senare uppgifter strida i viss mån mot
såväl teorier som tidigare försök och böra därför icke
generaliseras.

Häftets andra avdelning behandlar förloppet i en
ångstrålpump vid olika driftsförhållanden. För detta
ändamål användes samma pump som i föregående fall,
men nu var den injusterad så, att de olika variablerna
•—• diffusorvinkel, blandningsdelens längd, sugrummets
volym m. m. — valts på fördelaktigaste sätt enligt
den tidigare undersökningen. Resultaten framställas
i diagramform, där den pumpade ångmängden är
bestämd som funktion av kompressionstrycket, dels vid
olika mängder på den drivande ångan, dels vid olika
avstånd mellan munstycket och blandningsdelens
in-loppsplan. Det pumpade mediets ångtryck var hela
tiden 16 mm Hg.

Som ovan framgår är det ett mycket stort
försöksmaterial, som ligger till grund för arbetet, och det
är även ur denna synpunkt, som arbetet har sitt
största värde. Särskilt den senare delen ger möjligheter
att bedöma en strålpumps arbetssätt vid ändrade
driftsförhållanden. En bedömningsgrund för detta har ej
funnits tidigare. För den konstruerande ingenjören
ges en hel del fingervisningar, men man saknar dock
konkreta resultat i form av generella ekvationer eller
diagram.

G. Rosenblad.

32

15 mars 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941m/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free