- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Mekanik /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

MEKANIK

Redaktör TORSTEN WIDELL

HÄFTE 4 utgiven av svenska teknologföreningen 19 APRIL 1941

INNEHALL: Unionmeltsvetsningens princip och användning, av Arne Hägglund. — Föreningsmeddelanden.
— Litteratur.

Unionmeltsvetsningens princip och användning,

Av ARNE HÄGGLUND, LSTF.

Inledning.

Svetsningstekniken har tidigare många gånger
behandlats i dessa spalter ur olika synpunkter. Trots
detta är det att hoppas, att följande rader skola giva
något nytt, nämligen beträffande
användningsmöjligheterna för den speciella automatsvetsmetod, som
kallas unionmeltmetoden1 och som ännu är känd av rätt
få tekniker i vårt land.

Efterföljande artikel riktar sig i första hand till
dem, som ha intresse av produkter, som tillverkas
huvudsakligen genom svetsning, t. e. rör, ångpannor,
kokare, balkar eller mindre saker av grovt
svårsvet-sat material såsom vissa verktyg (fastsvetsning av
eggar) o. d. Med hänsyn till det tekniska
nyhetsvärdet bör artikeln emellertid vara av värde även för
en vidare krets av tekniker.

I. Allmänna grunder.

Principiella grundsatser.

Vid elektrisk bågsvetsning erhålles den för
metallens smältning nödvändiga värmemängden genom att
den elektriska energien omvandlas i värme i en
elektrisk ljusbåge.

i Anm.: Unionmeltmetoden har uppfunnits av den
amerikanska firman The Lindé Air Products Co., N. Y., och
licensrätten för Skandinavien och Balticum innehas av Aga,
Stockholm-Lidingö.

20/.



TAnon/r/G

Fig. 1. Karakteristik för ljusbåge.

Den alstrade värmeeffekten är k • V • l — K • (Rl) • Z
cal/sek.

Spänningen V = R • I över svetsstället är i stort
sett bestämd av ljusbågens fysikaliska egenskaper
samt varierar i vanliga fall från 15—40 V och torde
max. vara ca 75 V.

För att erhålla hög värmeeffekt, dvs. hastig
svetsning, skall man således arbeta med så hög strömstyrka
som möjligt.

Motståndssträckan över svetsstället är vid
bågsvetsning en elektrisk ljusbåge, vilkens karakteristik
för ett visst fall visas i fig. 1. Strömövergången
förmedlas av en gassträcka, som i ojoniserat tillstånd
(luft) har mycket stort motstånd och i joniserat
tillstånd (luft och metallångor) lågt motstånd.

Yid vanlig ljusbågsvetsning skyddas den smälta
metallen av gaser och slagg (fig. 2) från att ur den
omgivande luften upptaga icke önskvärda ämnen t. e.
kväve. Förlusterna vid själva svetsstället äro
betydande. De utgöras av strålningsförluster,
ledningsförluster genom plåten, konvektionsförluster på grund
av gasströmningarna, avbrännings- och sprut-(stänk-)
förluster samt stumpförluster.

En rationaliserad svetsningsmetod måste därför
vara sådan att förlusterna minskas.

På grund av att en mycket stor del av förlusterna
vid bågsvetsning äro sprut- och värmeförluster från
den öppna ljusbågen, vore det önskvärt, att man
kunde finna ett annat energitransporterande medium
över svetsstället än en öppen joniserad gassträcka.

Strömstyrkan begränsas vid handsvetsning av
elektrodens smältpunkt (fig. 3). Under svetsningen får

Et-EKrPODK/WHH
£l£KT/?OOHO’L7£
SfiSE/t OCH MErftURNlSoe
nnTE/vfiLrRnNSPORr

Fig. 2. Ljusbågsvetsning med belagd elektrod.

19 april 1941

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941m/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free