Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
smäita puivret skyddar för
energiförluster på grund av strålning, stänk etc.
under svetsningen. Då strömstyrkan
tillika är hög, erhålles synnerligen
intensiv uppvärmning, kraftig
elektrodav-smältning, djup inträngning och hög
svetshastighet. Energiförbrukningen är
mycket låg, per meter svets räknat, och
liten fogvinkel kan användas, varigenom
elektrodförbrukningen blir låg. I
medeltal härrör ca 65 % av det i en
svetsfog nedsmälta materialet från
grundmaterialet och blott 35 % från
elektroden.
Norrmannen professor Lefring har
gjort omfattande undersökningar av
elektrodavsmältningen vid
ljusbågssvetsning och har därvid funnit, att
elektrodavsmältningen i huvudsak är
bestämd av strömstyrkan. Nedsmältningen
anges i antal gram per minut av 1 amp. avsmält
elektrodmetall, som benämnes avsmältningstalet (mätt i
g/amp./min.). Lefring har funnit, att
avsmältningstalet för beklädda elektroder vid bågsvetsning. med
likström varierar mellan 0,11—0,25 g/amp./min.1 och
att avsmältningstalen vanligen underskrida dessa
i Dessa siffror taga ej hänsyn till förluster, som alltså
måste frånräknas för att man skall erhålla de arbetsstycket
påförda elektrodmängderna.
Fig. 5. Princip för unionmelt svetsmaskin.
Fig. 6. Princip för spänningsreglering vid automatsvetsning
Fig. 7. Liten transportabel unionmelt svetsmaskin.
värden vid användning av växelström. En uträkning
av jämförbara avsmältningstal för unionmeltsvetsning
med växelström ger vid handen, att denna metods
avsmältningstal variera mellan 0,16—0,36.
Svetsmaskinen med regleringsanordningar.
Svetstråden tillföres fogen med hjälp av en
svetsmaskin (fig. 5). Tråden, som enligt vad ovan sagts,
är lätt förkopprad blanktråd, sitter i form av en rulle
på svetsmaskinen. Trådmatningsmotorn är en
likströmsmotor, som reglerar svetsspänningen genom att
mata ned mera eller mindre tråd allt eftersom
svetsspänningen stiger eller faller (fig. 6).
Stiger spänningen över det på förhand inställda
värdet, ökas motorns hastighet, så att mera tråd
matas ned och spänningen faller samt vice versa.
Motorn går med konstant spänning över fältet och
variabel spänning på ankaret. Den förstnämnda
spänningen erhålles från två parallellkopplade
lik-riktarerör och den senare från två parallellkopplade
ventilrör (thyratroner). Ventilrörens galler matas
med skillnaden mellan en konstant likspänning och
den variabla likriktade svetsspänningen, som uttages
så nära svetsstället som möjligt. Denna
regleringsanordning kan göras mycket känslig, så att
spänningen endast varierar obetydligt (1 à 2 V) under
svetsningen. Svetsspänningen kan regleras mellan
25—40 V. Svetsmaskinen är sålunda konstruerad
enligt konstantspänningsprincip. För att giva största
stabilitet och största regleringsområde för
svetsspänningen användas konstant-ströms-transformatorer
som strömkälla.
Svetsströmmen kan vara lik- eller växelström. Av
praktiska skäl användes vanligen växelström, som
tillföres från en eller flera parallellkopplade
transformatorer, inkopplade på samma fas i nätet. För
att undvika snedbelastning kunna roterande
omformare (flersvetsomformare) användas i stället för
transformatorerna. På grund av att strömmen
tillföres mycket nära svetstrådens ände genom kraftiga
kopparbackar och på grund av den stora
svets-hastigheten, kan hög strömtäthet tillåtas i tråden utan
risk för dennas avsmältning intill backarna. Sålunda
användes 8 mm elektrod upp till 2 000 amp. och
12 mm elektrod upp till 4 000 amp. strömstyrka.
19 april 1941
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
