Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
av att en speciell avdelning utrustades vid något
sjukhus i Stockholm för undersökning och behandling av
sådana fall.
Sedan talade byrådirektör Pelow om
"Yrkesinspektionens anvisningar rörande gengasens användning".
Föredragshållaren omnämnde, att
Riksförsäkringsanstalten i egenskap av Yrkesinspektionens
chefsmyndighet utfärdat vissa anvisningar angående skydd mot
yrkesfara. Sålunda finnas anvisningar såväl för
stationära gasgeneratorer som för uppställning av
gen-gasdrivna fordon inomhus, Riksförsäkringsanstaltens
formulär nr 20 resp. 22. I sitt föredrag gick talaren
närmare in på dessa anvisningar.
Därefter överlämnades ordet till yrkesinspektören
i första distriktet, J. Welin-Berger, som talade om
"Erfarenheter och utförande av garageventilation för
gengasdrivna bilar". Inspektör Welin-Berger berörde
först Yrkesinspektionens fordringar på garage för
bilar, drivna på annat bränsle än gengas. Man fordrar
där bl. a. en luftomsättning på 4 à 6 rumsvolymer
per timme.
För införsel av gengasdrivet fordon i garage fordras
att lokalen besiktigats av Yrkesinspektionen, att det
finnes goda ventilationsanordningar, att det finnes ett
separat system för utsugning av gasen från
startfläktarna under tändningsperioden och att
anordningar finnas för avledande av motorns avgaser.
Talaren visade vidare en del bilder över utförda
garageventilationer, och gav slutligen en del exempel på den
allmänna brist på respekt för gengasen, som är mycket
vanlig i verkstäder och bland chaufförer.
Till slut talade major W. Elliot om "Besiktning av
gengasaggregat med hänsyn till förgiftningsfaran".
Talaren omnämnde en del av de synpunkter, som måste
iakttagas vid besiktning av gengasaggregat.
Efter föredragen demonstrerade dr Almgren och
docent Sjöstrand en syrgasapparat för gasförgiftade.
Ingenjör Wannbebg, Gengasbyrån, demonstrerade
därpå en koloxid-indikator av amerikansk typ med en
känslighet ned till 0,W>5 % CO.
Därefter lämnades ordet fritt, varvid en synnerligen
livlig diskussion utspann sig med deltagande såväl
från läkarnas som från ingenjörernas sida. Vid
diskussionen, som även fortsatte efter den i vanlig
ordning serverade supén, yttrade sig följande hrr:
Wolff, Ygberg, Kjellberg, Welin-Berger, Hubendick,
Trägårdh, Bergqvist, Ljunggren, Salén, öhman,
Dahl-beck, Hultqvist, Pelow, Kahr och Löfgren.
Sammanträdet var synnerligen talrikt besökt, ca
250 personer voro närvarande.
G. R—d.
Svenska teknologföreningens avdelning tör Mekanik
samlades tisdagen den 11 mars kl. 19,00 på Svenska
teknologföreningens lokal, Brunkebergstorg 20, under
ordförandeskap av tekn. dr N. Gustafsson.
Flygdirektör E. Sjögren och civ.-ing. T. Nordensson valdes
till justeringsmän.
Avdelningens årsberättelse godkändes.
Kvällens huvudtema, "Brandorsaker och
brandskyddsfrågor inom industrien" inleddes av
sekreteraren i Svenska brandskyddsföreningen, kapten R.
Götherström, som talade om "Brandorsaker inom
industrien". Talaren framhöll industribrandskyddets
betydelse under avspärrningstider och gav en statistisk
redogörelse för industribrändernas uppkomst och
omfattning under de senaste årtiondena samt visade
vidare ett stort antal avskräckande exempel på huru
skorstenar, ugnar, kaminer, elektriska installationer
m. m. icke böra utföras. En mycket vanlig
eldsvådeorsak är den i linolja eller terpentin indränkta
trasselsudden. Slutligen påpekades den katastrofala
ökningen av industribränderna, vilken, om den icke med
det snaraste hejdas, måste leda till ökade
brandförsäkringspremier.
Därefter talade brandchefen Harald Selldén om
"Åtgärder för förhindrande av eldens uppkomst och
spridning". Han framhöll, att man redan vid en
byggnads planering bör taga hänsyn till
brandskyddstekniska frågor, t. e. genom brandsäkra väggar och
golv. Vidare påpekades vikten av att så tidigt som
möjligt komma åt elden och i samband härmed
berördes brandbevakningen.
Efter brandchefen talade civ.-ing. G. Bergh om
"Brandbevakning, automatisk brandlarm —
nattvakt". Föredragshållaren framhöll det rationella i
ett automatisk alarmsystem. Han nämnde bl. a. även,
att för närvarande värden för ca 2 milliarder kronor
skyddas av elektriska brandalarmanläggningar och
lämnade slutligen en del exempel på fall, i vilka
alar-meringssystemet hade trätt i verksamhet och av vilket
det framgick, huru snabbt alarmeringen skedde och
huru små brandskadorna i allmänhet blevo.
Kvällens siste föredragshållare var civ.-ing. T.
Nordensson, som i ett föredrag, benämnt "Automatiska
sprinklers" gick in på de huvudsakligaste
konstruktionselementen i ett sprinklersystem. Han gav en
ingående beskrivning på de olika délarnas
verkningssätt och berörde även med tryckluft fyllda
sprinklersystem, som måste användas i byggnader, utsatta för
frostfara. Föredragshållaren omnämnde dessutom en
utländsk statistik över genom sprinklers släckta
eldsvådetillbud och refererade en amerikansk försöksserie,
vid vilken man med sprinklers släckte med bensin
antända flygmaskiner av trä och duk, vilka stodo
uppställda i en enkel hangar, även den av trä.
Sedan ordföranden tackat dagens föredragshållare,
började en livlig diskussion, i vilken deltogo direktör
Otterbeck, överingenjör Thorelli, brandchefen
Selldén, direktör Thorelli, kapten Götherström och
brandinspektör Sylvén.
Efter sammanträdet vidtog supé med eftersits,
vilken rönte livlig anslutning. I sin helhet var
sammanträdet talrikt besökt, ca 150 personer voro närvarande.
G. R—d.
Litteratur
Berechnimg von Strahlapparaten, av G. Flügel.
VDI-Forschungsheft 395. 21 sidor med 14 figurer. Berlin
1939, VDI-Verlag.
Litteraturen om strålpumpar har tidigare varit
synnerligen mager, varför man med tillfredsställelse
mottar ett nytt tillskott på detta område. Det citerade
VDI-häftet ger ett par på rent teoretisk väg grundade
beräkningsmetoder för strålpumpar, i vilka de
drivande och pumpade medierna ha samma
aggregations-form.
Efter en inledning med definition av till ett
sextiotal uppgående beteckningar och samband behandlar
författaren på tre sidor den som han säger "hittills
vanligaste beräkningsmetoden", som grundar sig på
energiprincipen. Blandningen mellan drivande och
pumpat medium antages ske under konstant tryck, och
hastigheten efter blandningen bestämmes av att
rörelseenergien skall vara densamma som dessförinnan.
Denna beräkningsmetod är dock mycket ofullständig
och ger osäkra värden men har den fördelen, att man
relativt snabbt kommer till resultat. På de följande
fem sidorna gör Flügel en noggrannare, på
impulssatsen grundad beräkning av tryckstegringen i
blandningsdelen. Man kommer härvid enligt författaren till
ett med praktiken rätt väl överensstämmande resultat.
Även den tredje delen av arbetet, sex sidor, behandlar
19 april 1941
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
