Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Tabell 1. Prov med dejektoranlägyniny.
Prov 1 2 3 4 5 6
Ängtryck .................................... ata 10,7 10,0 10,8 10, s 10,8 10,8
Ångproduktion ............................... t/h 3,3 4,0 4,4 4,3 3,8 3,55
Mängd trinatriumfosfat i dejektorn ........... kg 4 4 4 4 11 11
Regleringsventilens inställning, antal öppna varv y2 1 2 4 2 1
Vattenflöde genom dejektorn ................. kg/h 324 336 353 359 350* 354
D:o i förhållande till ångproduktionen ........ % 9,8 8,4 8,0 8,4 9,2 10,o
Vattnets fosfathalt (P0O5) före dejektorn...... mg/1 9 11 14 19 24 33
D:o efter dejektorn .......................... mg/1 108 159 232 383 453 420
Fosfattillskott i dejektorn .................... mg/1 99 148 218 364 429 387
D:o ......................................... g/h 32 50 77 131 150 137
Vattnets slamhalt före dejektorn ............. mg/1 337 368 361 368 423 428
D:o efter dejektorn .......................... mg/1 86 90,5 92 95,5 100 98
D:o i domen ................................. mg/1 — — — — — 350
Slamavskiljningshastighet ................... g/h 81 93 91,5 98 113 117
Dejektorns verkningsgrad som slamavskiljare 74,5 75,5 74,5 74 76 77
360 y FIKS -v
Vattnets temperatursänkning i cirkulationskret-
sen ........................................ °C 20,5 21,5 20,5 20 24 23,5
Värmeförluster .............................. kcal/h 6 600 7 200 7 200 7 200 8 400 8 300
D:o i förhållande till ångproduktionen ........ 0,33 0,29 0,27 0,27 0,36 0,38
* Sannolikt värde.
Resultatet av mätningarna är sammanfört i tabell 1.
Det framgår av denna att
cirkulationsvattenmängden genom detektorn i förhållande till ångmängden
var 8—10 %. Slamavskiljningsverkningsgraden var
74—77 %. Detta är avsevärt mindre än vad som
uppmätts vid sodadosering, vilket uppenbarligen
beror på att det siam, som bildas vid fällning med
fosfat är av flockig beskaffenhet, under det att slammet
vid fällning med soda är pulverartat.
Laboratorieprov visa att det senare har betydligt högre
fallhastighet i vatten än det förra. För att undersöka i vad
mån slamhalten i domens vatten kunde avvika från
det som uttogs till dejektorn, togs vid ett tillfälle
vattenprov vid vattenståndsvisaren. Slamhalten i detta
var 350 mg/1 under det att den före dejektorn var
428 mg/1. Slamkoncentrationen synes sålunda vara
ur praktisk synpunkt ungefär lika i pannans olika
delar.
Man kan med kännedom om verkningsgraden
beräkna vad slamavskiljningen betyder för pannvattnets
slamhalt. Jämföres det fallet, att enbart 5 %
botten-blåsning på vanligt sätt företages, med det fallet att
genom en dejektorapparat med 75 % verkningsgrad
pannvatten motsvarande 5 % av ångproduktionen
passerar, och att en total bottenblåsning av 5 %
utföres även i detta fall, finner man att slamhalten i
pannvattnet i det senare fallet blir ungefär hälften av
motsvarande halt i det förra fallet. Man får
emellertid enligt vad som förut nämnts ej tillmäta denna
skillnad större betydelse.
Fosfatdoseringshastigheten vid olika fosfatmängder
i dejektorn och olika ventilställningar framgår av
fig. 4. Vid den mindre fosfatmängden i dejektorn
var sambandet mellan doseringshastighet och
ventil-ställning inom det undersökta området nästan lineärt,
vilket är önskvärt ur regleringssynpunkt. Då
dejektorn var lielt fylld erhölls ej så gynnsamt resultat.
Doseringshastigheten syntes då bli mindre beroende
av ventilställningen samt mycket större än den som
erhölls vid samma ventilställning vid den mindre fos-
fatmängden. Den senare iakttagelsen stämmer med
den av personalen gjorda erfarenheten, att allt efter
som dejektorns innehåll förbrukas, måste ventilen
öppnas mera.
Värmeförlusterna från systemet, beräknade ur
vattnets temperatursänkning i cirkulationskretsen,
uppgingo till ca 0,3 % av tillfört värme till ångan.
Antagas förlusterna i ångmanteln kring stigröret vara
0,2 %, blir totala värmeförlusten ca 0,8 % av pannans
fullbelastning.
50
Fig. 4. Doseringshastighet vid olika
ventilöppning och olika fosfatinnehåll
i dejektorn.
Dej ek torförfarandet synes av allt att döma vara ett
driftsäkert sätt för kemikaliedosering till
pannvatten. Vid jämförelse med dosering med kolvpump har
det olägenheten av mindre stabil doseringshastighet,
men det medför att slamkoncentrationen hålles lägre
i pannvattnet. Det förtjänar emellertid att
framhållas, att under alla förhållanden pannans totala
bottenblåsning måste vara så stor, att salthalten hålles inom
lämpliga gränser, då det ju inte endast är slammet
utan i huvudsak salthalten som är avgörande för
pannclriften.
17 maj 1941
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
