Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Fig. 4. I brist på lämpliga magasin förvaras nu oersättliga
statliga förråd till millionvärden i brandfarliga
snickerifabriker, logar och trämagasin med spån-, halm- och vasstak samt
i andra ur brandskyddssynpunkt undermåliga byggnader.
Fig. 5. Del av uppvärmningsanordning i en omedelbart intill
snickeri och brädgård liggande träbyggnad (t. h. å fig. 4)
med statliga förråd till ett värde av flera hundra tusen
kronor. "Kaminen" består av ett oljefat, ställt på tegelstenar
på trägolvet. Plåtröret på bilden (obs. droppröret för tjäran)
går upp i en "skorsten", bestående av i varandra stuckna
lerrör, som gå genom trämellanbottnen, vindsvåningen och
yttertaket.
När man även inom de största industrier
fortfarande kan få se uselt, mer eller mindre provisoriskt
uppförda samt dåligt underhållna och skötta skorstenar,
kaminer, ugnar och andra tork- och
uppvärmningsanordningar, förstår man, att dessa ge anledning till
de flesta industrieldsvådorna. Det är helt enkelt
häpnadsväckande, hur liten uppmärksamhet många
teknici ägna brandfaran hos underhaltiga tork- och
uppvärmningsanordningar. Jag tror, att om sådana
brandfarliga uppvärmningsanordningar, som man
dagligen kan se inom industrien, funnes inom ett
boningshus, skulle fastighetsägaren ej kunna undgå åtal.
Den dag som är kan man även inom storindustrien
få se av kasserade oljefat uppförda eldstäder,
plåtskorstenar, som frätts av alldeles intill trätaket,
avgasrör av trä från oljeeldade ugnar, plåtskorstenar,
som sluta under taklist eller i varje fall ej enligt
gällande föreskrifter äro uppdragna över takåsen,
provisoriska kaminer alldeles intill trävägg, trasiga
limugnar uppställda mitt ibland bränsle osv.
I ett millionetablissement hade vederbörande
driftsingenjör, då arbetarna klagade på kylan, helt enkelt
tagit upp ett hål i fabriksskorstenen och dragit ut ett
plåtrör under trätaket. Detta rör blev naturligtvis
snart bemängt med tjära och dylikt och måste anses
såsom en verklig mordbrandsanläggning.
För endast ett par dagar sedan såg jag ett statligt
förråd av konserver, värda flera hundra tusen
kronor, inlagt i en gammal snickerifabrik, som knappast
något svenskt försäkringsbolag ville försäkra. I
magasinet finnes en s. k. kamin, bestående av ett
kasserat oljefat, uppställt på ett par tegelstenar, lagda på
en plåt direkt på trägolvet. Från plåtkärlet har man
dragit ett plåtrör delvis horisontalt, i vilket tydligen
uppstått tjärbildning, varför man under röret måst
anordna ett droppskydd. Röret slutade i en skorsten,
bestående av i varandra trädda lerrör, som dragits
upp genom två mellanbottnar och genom yttertaket.
Det är icke en dag för tidigt, om man här allvarligt
framhåller den synnerligen stora brandfaran hos en
mängd ur brandskyddssynpunkt underhaltiga
industri- och förrådsbyggnader av trä, där det förvaras
statliga, nu oersättliga förråd för millioner kronor,
lagrade för Livsmedelskommissionens, Svenska
spannmålsaktiebolagets och Reservförrådsnämndens
räkning. En statlig utredning av brandfaran hos de
statliga beredskapslagren är ovillkorligen nödvändig.
Användning av ved, torv o. d. istället för kol och
koks har medfört en femdubbling av soteldarna. Enär
ved och torv numera användes såsom bränsle även
inom industrien, måste sotningen ägnas stor
uppmärksamhet.
De nu så aktuella torkanordningarna för träkol och
gengasved ha redan hunnit ställa till med mycket
allvarliga eldsvådor. En del av dessa torkanordningar
hava uppenbarligen varit felkonstruerade och ställt
till med eldsvåda första dagen de använts.
Gengasbilarna hava även medfört brandskador för
flera hundra tusen kronor. Regler för deras
användning vid industriella risker, inom brädgårdar o. d.
hava nyligen utfärdats.
Eldsvådor av elektrisk orsak äro visserligen
numera ej så vanliga som förr, sedan vi fått bättre
statliga föreskrifter, god materielkontroll och bättre
utbildade montörer, men många allvarliga
industrieldsvådor hava dock börjat på grund av
driftsingenjörernas och montörernas bristande kännedom om
föreskrifter för samt genom slarv vid de elektriska
anläggningarnas anordnande och skötsel. Den
statiska elektriciteten bör ägnas stor uppmärksamhet
Fig. 6. Millioneldsvåda, uppkommen sommartid genom gnistor
under stark storm vid forcerad eldning med kutterspån.
21 juni 1941
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
