Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
iakttagas för att försvåra eller förhindra uppkomsten
av vådeld.
En eldsvåda är en olycka eller skola vi säga
olyckshändelse. Hur uppstår då en olyckshändelse? Jo, i
allmänhet genom slarv såsom exempelvis vid de flesta
trafikolyckor. Även eldsvådor uppstå till största
delen på grund av slarv och genom
brandförsäkringsbolagens utmärkta statistik veta vi, att 80 % av alla
eldsvådor hänföra sig härtill. Detta är ju
upprörande, inte sant, och alldeles särskilt i tider som dessa,
då ofta oersättliga värden gå till spillo, därför att
varor och förnödenheter av olika slag icke kunna
anskaffas på grund av avspärrningen. Trots all
propaganda i tal och skrift är svenska folket
fortfarande "eldsvådedrullar" i högst betänklig grad, men
framför allt gäller det under nuvarande förhållanden
att slå vakt om vår industri för att nedbringa antalet
industribränder. Ätgärder äro redan vidtagna för
att åstadkomma en upprustning av industriernas
brandskydd genom anskaffandet av motorsprutor,
slang och annan eldsläckningsmateriel samt genom
organisation och utbildning av brandpersonal.
Vakthållningen kommer även att betydligt skärpas.
Emellertid torde ytterligare krafttag vara
erforderliga och man har bland annat tänkt sig följande
åtgärder.
1) Undersöka möjligheten av att författningsvägen
få till stånd vissa skadeförebyggande åtgärder.
2) Propaganda i ordets vidaste bemärkelse är
nödvändig och den bör ske i press, radio och genom film
under medverkan av Statens Informationsstyrelse.
3) Sveriges Industriförbund och Svenska
Arbetsgivareföreningen skola uppmana sina medlemmar att
utse en speciell s. k. "Sandvikens man" inom varje
industri, vilken skulle hava att svara för det
förebyggande brandskyddet inom företaget ifråga.
4) Föredrag, om möjligt av fackmän eventuellt med
skioptikon eller film, bör hållas inom alla viktigare
industrier inom den närmaste tiden.
5) En broschyr bör utarbetas för utdelning till de
anställda.
6) Möjligheterna för speciella brandskyddskurser
genom brevskola och A. B. F. böra undersökas.
Sveriges Industriförbund har i skrivelse den 5
februari 1941 uppmanat sina medlemmar att ägna
brandskyddsfrågorna den största uppmärksamhet, då
det gångna årets erfarenheter understryka
nödvändigheten av att brister i brandskyddet snarast möjligt
avhjälpas. Särskilt framhålles i skrivelsen att
följande måste beaktas.
1) Effektiv bevakning genom omdömesgilla och ej
för gamla personer ordnas hela den tid av dygnet,
då arbete icke pågår, särskilt timmarna omedelbart
efter arbetets slut. Automatiska brandalarmanlägg-
ningar av typ, som godkänts av
försäkringsanstalterna, hava visat sig mycket värdefulla.
2) Sektionering anordnas, där så är möjligt.
Framför allt böra för belysning ej erforderliga
fönsteröppningar i mellanväggar igenmuras, öppningar för
transmissioner skyddas, brand- och sektioneringsmurar
uppdragas över yttertak, varjämte branddörrar
överses. Långa sammanhängande tak böra avdelas genom
en eller flera taksektioner av obrännbart material,
3) Brandskyddsföreskrifter, som utfärdats av
myndigheterna eller försäkringsbolagen måste noggrant
följas. Nytillkomna eldfarliga inrättningar och
anordningar, som medföra faroökning måste anmälas
till försäkringsgivaren vid äventyr att
brandskadeersättningen minskas. Uppmärksamhet måste även
ägnas den risk, som uppstår genom användande av
ersättningsmedel för smörjoljor, provisoriska
träkols-upplag och kolkrossar, gengasbilar, anordningar för
skärning av fodercellulosa ävensom genom andra
kristidsanordningar, som medföra ökad brandfara.
4) Särskild person utses att under tjänsteansvar
tillse att påbjudna brandskyddsåtgärder vidtagas, att
bevakningen är effektiv, att brandsläcknings- och
brandalarmmateriel ständigt är i fullgott skick och
klar till ögonblicklig användning, att brandvakar äro
upptagna, att branddörrar äro stängda under
arbets-rasterna och efter arbetets slut, att slarv ej
förekommer vid upptining av vattenrör, att linoljedränkta
trasselsuddar och trasor förvaras endast i stängda
plåtkärl eller dylikt. För sålunda utsedda personer
har Svenska brandskyddsföreningen erbjudit sig att
anordna särskilda instruktionskurser.
Med hänsyn till att ersättningsbränsle användes i
allt större omfattning har risken för soteld utökats.
Även härigenom kunna eldsvådor uppstå och man bör
därför föranstalta, om sakkunnig besiktning av
skorstensstockar och rökgångar samtverkställa effektivoch
erforderlig sotning av yrkeskunnig sötare, där sådan
står att erhålla. Den starka kölden lockar till
spräng-eldning, en metod, som ävenledes har sina risker.
Det finnes ännu mycket att anföra i detta
sammanhang om huru man bör förfara för att i möjligaste
mån undvika eldsvådor, men det skulle föra allt för
långt utanför ramen för detta lilla föredrag. Blott en
from önskan. Tänk om svenska folket ville iakttaga
försiktighet med elden nu i vinter och allt framgent,
så att den brandorsaksstatistik, jag tidigare nämnt,
icke behöver uppvisa så skrämmande siffror. Och
om man ville komma ihåg, att varje eldsvåda
innebär en nationalförlust och att vi nu mer än någonsin
tillförne måste vara rädda om det, som är vårt, ty vi
ha icke råd att i tider som dessa förlora dyrbar,
oersättlig materiel eller annan egendom på grund av
slarv och oförstånd.
64
15 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
